Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om elever utvecklar sin förståelse för ämnet matematik genom att de får samtala om/inblick i andras lösningsstrategier vid problemlösning. Eleverna fick diskutera olika problemuppgifter i grupper. Under dessa gruppdiskussioner observerade vi två utvalda elever med hjälp av ett observationsschema och kategorier. Även ostrukturerade observationer utfördes på dessa två elever. Vi fann att den ena eleven inte utvecklade sin förståelse enligt vår mening, på grund av att det knappt fördes någon dialog i den aktuella gruppen.

Polisens beteende och förhållningssätt är ständigt ett aktuellt diskussionsämne. Vi har åtskilliga gånger fått höra hur cyniska poliser är och vi har ofta förbryllats över den negativa syn som allmänheten har gentemot kåren. Utifrån egna reflektioner och erfarenheter i kombination med nyfikenhet har vi därför valt att studera just cynism inom polisyrket. Syftet med vår studie är att försöka förstå om cynism förekommer och hur den i så fall påverkar Polisens attityd och signalvärde.Vi har studerat ämnet genom att tolka relevant litteratur samt genom att skicka ut en enkät till en svensk, medelstor Polismyndighet. Vidare har vi med ett par utvalda personer utfört uppföljande telefonintervjuer för att få mer utvecklade och djupgående svar.Resultaten har genomgående varit någotsånär av samma mått men givetvis även med avvikelser.

Syftet med detta examensarbete var att utifrån gymnasieskolans reformering av programstrukturen studera studie- och yrkesvägledarens roll vid gymnasieelevers omval. Vi har gjort en kvalitativ studie och har i denna intervjuat sju vägledare på gymnasieskolor i en medelstor stad i Skåne. Studiens huvudsakliga resultat är att det efter den femtonde september (brytdatum för omval) inte finns några specifika riktlinjer från varken styrdokument, rektor eller vägledaren själv för hur vägledaren ska hantera omvalen, något som utgör ett stort problem för vägledarna. Studien har i analysen även lyckats urskilja fem olika roller vägledarna antar; rollen som specifik grindvakt, rollen som generell grindvakt, rollen som informatör, rollen som medlare och rollen som elevens representant. Studien har också kommit fram till att den nya gymnasiereformen inte är kompatibel med de Allmänna råden för studievägledning. Nyckelord: Omval, grindvakt, vägledare, roll, riktlinjer.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur svensklärare arbetar med och tänker kring integrering av bild som estetisk uttrycksform i svenskundervisningen. Uppsatsens undersökning baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet i uppsatsen visade att svensklärarna ser positivt på att anlägga estetiska perspektiv på undervisningen. Lärarna påtalade att användningen och arbetet med bild som estetisk uttrycksform bidrar till att stärka den enskilde elevens självförtroende samt språkliga förmåga. Resultatet visade även att svensklärarnas arbete med bild som estetisk uttrycksform främst koncentreras till att framhäva de språkliga aspekterna.

I vårt examensarbete har vi koncentrerat oss på läsinlärning och vilka metoder som används av pedagogerna, men även på vilken betydelse pedagogen har för elevens inlärning. I arbetet har vi även valt att ta upp hur läsprocessen fungerar, de olika teoretiska bakgrunderna till metoderna och det viktiga förberedande arbetet inför läsinlärningen. Vi har också satt fokus på pedagogernas möjlighet till fortbildning inom området läsinlärning. För att få reda på detta har vi tittat på vilka teorier och metoder som finns för att sedan gå ut med enkäter till 14 verksamma pedagoger som fått svara på bland annat vilka metoder som just de använder och hur de arbetar med läsinlärning. Undersökningen visar att de vanligast förekommande metoderna bland pedagogerna var ljudnings metoden, helordsmetoden, ordbilder och LTG.

SammanfattningSyftet med den här undersökningen är att ta reda på hur barns tankar kring ekologiska processer kan utvecklas, samt att ta reda på vad i undervisningen som anses vara avgörande för att förmå barn att utveckla sina ekologiska reflektioner. Kvalitativa intervjuer och ett undervisningstillfälle ligger till grund för undersökningen. Därefter sammanställdes och kategoriserades barnens ekologiska processtankar. Resultatet av undersökningen visar att förutsättningen för utvecklande undervisning, är pedagogens kännedom om barnets individuella erfarenheter. Det är utifrån dessa som barnet tar emot ny kunskap och sedan kopplar ihop den med tidigare upplevelser.

Det är lätt att fokusera på elevers brister och den specialpedagogiska traditionen finner vi inom det kategoriska perspektivet, där eleven anses inneha problemen. Syftet med denna uppsats är att studera om skolan tillvaratar elevens förmågor samt om de har en helhetssyn på eleven, även när åtgärdsprogram upprättas. För att uppnå syftet ställde vi frågan: Utgår pedagogerna från elevernas förmågor då de upprättar åtgärdsprogram? Om så är fallet hur används dessa förmågor i då åtgärder och metoder planeras. För att finna svar på detta studerade vi 32 primära och verkliga åtgärdsprogram.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger använder i sin undervisning med elever i dyslektiska svårigheter samt vad det är som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sju pedagoger. Vårt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen är datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som är mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svårigheter är Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens självbild. Våra intervjuer har även visat att det är pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallärarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som används i undervisningen..

Under mina praktikperioder, VFU-perioder, ute på olika skolor har jag observerat att de flesta elever inte har tekniskt självförtroende om de redskap de använder i textilslöjden. Med tekniskt självförtroende menas att man har tillräckligt med teknisk kunskap så man kan hantera redskapet. Med detta arbete ville jag få en insikt i hur mycket teknisk undervisning eleverna får i samband med textilundervisningen. Jag tror att skolan inte är könsneutral utan spär på könsrollerna genom att inte ha så mycket teknisk undervisning i textilslöjden. Jag tror att många har ett könsbundet förhållningssätt till teknik som ett ämne för pojkar och textilslöjd som ett ämne för flickor.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur NTA:s möjligheter tillämpas för attlyfta teknikämnet i undervisningen. ?Naturvetenskap och Teknik för Alla? är somnamnet anger ett koncept och ett pedagogiskt verktyg som arbetar för att elevernaska utveckla kunskaper kring de naturorienterande ämnena. För att skapa en såholistisk och klar bild som möjligt av detta har en kvalitativ metodkombinationmed textanalys, intervju och observation tillämpats, genom en hermeneutisk spiralav pragmatiska tolkningar och reflektioner. Detta ställs mot bakgrund av tidigareforskning kring NTA och en begreppsanalys av tekniken och dess didaktik.Analysen har byggt på en genomgång av ett antal teman som ingår i NTA, dettakompletterades med intervjuer och observationer av dess praktiska tillämpning.Utifrån detta har slutsatsen dragits att teknikämnets utrymme beror mycket påpedagogens inriktning, men oavsett om det betonas har det en förmåga att hittafram i och med NTA:s konstruktiva mediering.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring användandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollärare som gett sina reflektioner gällande bokval, dess innehåll samt hur de menar sig kunna använda litteratur i barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av boksamtal och dess inverkan på barnets förståelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvärld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollärarna inte känner till begreppet boksamtal. Däremot kan vi se att de samtalar kring den lästa boken vid temaarbeten.

Syftet är att undersöka några lärares erfarenheter och iakttagelser av elever med väl utvecklade matematiska förmågor. Forskning har tidigare gjorts inom området med fokus på eleverna och hur läraren ska arbeta för att gynna elevens utveckling. Fokus i vår undersökning är dock på läraren. Hur denne arbetar med eleverna och förhåller sig till eleven med väl utvecklade matematiska förmågor och resterande elever i klassen. Undersökningen grundas på intervjuer med lärare där de beskriver eleverna och metoder som de arbetade med i klassrummet.

Denna studie undersöker lärare-elevrelationen utifrån elevens upplevelser. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om vad det är gymnasieelever upplever när de känner sig positivt respektive negativt bemötta av lärare, i skolsituationen och att pröva hypotesen att lärarens förmåga till, eller brist på, empati är ett nyckelelement i informanternas minnesbilder. Inledningsvis belyses relationen utifrån aktuell forskning. Åtta djupintervjuer genomfördes och analyserades enligt en fenomenologisk femstegsprocess. Resultatet av studien visar att empati är en viktig komponent i elevernas minnesbilder och fyra teman abstraherades ur intervjumaterialet: Förståelse, jämlikhet, engagemang och rättvisa.

Denna studie belyser hur elever uppfattar korta och vardagsnära laborationer. Den fokuserar på elever som går Kemi B kursen men kan till viss del användas för alla kemikurser på gymnasiet. Studien har uppkommit framförallt av två anledningar. Det första motivet är att belysa hur lärare, i undervisningen, kan utnyttja korta laborationer för att göra undervisningen mer varierad genom att använda flera laborationer under ett pass istället för en. Studien vill visa vad eleverna tycker om dessa mer begränsade laborationer.

Bakgrund: Inspirationen till denna studie uppkom av fo?rfattarnas intresse kring identiteter och deras intresse fo?r skapelseprocessen kring deras egna identiteter. Fra?gan som uppkom i samband med starten fo?r studien var vilka vi sja?lva har utvecklas till som blivande civilekonomer och vilka faktorer som hade pa?verkat oss.Syfte: Studiens syfte var att underso?ka skapelse- och fo?ra?ndringsprocessen av en civilekonoms professionsidentitet under studietiden.Metod: Studien a?r genomfo?rd pa? ett kvalitativt tillva?gaga?ngssa?tt. Studien har utfo?rts med en autoetnografisk teknik fo?r att presentera studiens empiri da?r a?ven fo?rfattarnas reflektioner presenteras som en empirika?lla.