Syftet med studien är att undersöka hur elever som går på gymnasiets nationella program och som har stöd av en elevassistent upplever sin studiesituation.  Studien undersöker vad relationen mellan elev och elevassistent har för betydelse för elevens skolgång ur elevens och ur skolans perspektiv.Studien är inspirerad av Antonovskys salutogena förhållningssätt där hälsa står i fokus. Utifrån sociokulturell teori och relationell pedagogik belyses hur interaktion och relation mellan elev och assistent skapar förutsättningar för välmående, lärande och utveckling. Med hjälp av enskilda intervjuer, med stöd av föreställningskarta, samlas elevers och elevassistenters upplevelser in. En gruppintervju med specialpedagoger samt dokumentanalys av skolans dokumentation kring de intervjuade eleverna i form av ansökan om elevassistent, åtgärdsprogram och uppföljande samtal visar skolans bild av elevernas studiesituation.Att välja att tacka ja till stöd av elevassistent är en lång process för gymnasieeleven. Den kan sträcka sig över elevens hela första gymnasieår, vilket då inkluderar skolans ansökningsprocess.

Syftet är att undersöka hur grundskollärare upplever elevens möjlighet till lärande. För att komma till en slutsats frågade vi grundskollärare om deras möjligheter att skapa lärtillfällen för sina elever. För att få svar på frågan intervjuade vi några lärare. Studien har en hermeneutisk ansats som vi kompletterar med kvalitativa data. Vi valde en hermeneutisk ansats för att tolka de svar vi fick från våra informanter.

Den 15 juli 2008 infördes individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i svenska skolan. Det innebär att läraren vid utvecklingssamtalen ska lämna skriftlig information om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i alla ämnen eleven undervisas i. Med skriftlig information menas Iup med skriftliga omdömen.Den här kvalitativa litteraturstudien belyser hur skriftliga omdömen och bedömning uttrycks i statliga styrdokument och i litteraturen. Resultaten från studien lyfter bland annat fram styrdokumentens ökade krav på skolans samarbete med hemmen och elevens ökade ansvar för sin egen kunskapsutveckling.Forskningen visar hur viktigt det är att lärare skriver omdömen kopplade till de nationella kunskapskraven och att de skriftliga omdömena formuleras med kunskap om bedömningens betydelse för både lärare och elev. Tydliga kriterier av vad som bedöms gör det också tydligt vad som inte bedöms.

Studiens ursprungliga och övergripande syfte var att ge uppslag till diskussion rörande förändringar och utvecklingar av undervisning i matematik i problemlösning. Wynd-hamn, Riesbeck & Schoultz, (2000) redovisade i sin analys hur problemlösning besk-revs i olika officiella dokument så som läroplaner. Wyndhamn et al. valde att beskriva resultaten av sina analyser i termer av tre prepositioner som alla hade använts i samband med problemlösning ? för, om och genom.

I denna uppsats försöker jag visa hur gymnasieskolans läroplans maktutövning på eleven har förändrats från en i huvudsak deontisk och regelstyrd maktutövning till en betydligt djupare och mer sofistikerad målstyrd maktutövning. Detta leder till att läroplanen i högre utsträckning än tidigare försöker påverka ett visst utfall, vilket följaktligen förändrar regleringen av elevens sociala makt, d.v.s. elevens handlingsfrihet och möjlighet att påverka ett specifikt utfall. En annan konsekvens är att denna form av maktutövning i högre grad orsakar och konstruerar nya dolda maktförhållanden, då det dels blir svårare att i varje enskilt fall avgöra vem som utövar makt på vem och varför, och dels blir svårare att skilja ut handlingar från attityder. I min uppsats utgår jag från frågeställningarna ?Hur konstitueras elevers makt i gymnasieskolans läroplan??, ?Hur har beskrivningen av elevers rättigheter, skyldigheter och eftersträvansvärda egenskaper förändrats i och med övergången till en målstyrd skola?? och ?Kan vi utifrån svaren på de två föregående frågorna dra några slutsatser om ifall den enskilde elevens möjlighet att påverka ett visst utfall har förändrats?? Utifrån en dokumentanalys, som dels består av en innehållsanalys och dels av en diskursanalys, drar jag slutsatsen att läroplanens maktutövning på eleven både har breddats och fördjupats samt att elevens sociala makt har blivit mer otydlig..

I detta arbete har jag undersökt betydelsen av modersmålsundervisning för tvåspråkiga elever. Jag har intervjuat sex modersmålslärare. Mina intervjuer visar att modersmålsundervisningen har betydelse för elevens språkutveckling i både modersmålet och svenska. Undersökningen visar att modersmålsundervisningen även bidrar till elevernas utveckling i andra skolämnen. Många modersmålslärare menar att eleverna som följer modersmålsundervisningen är medvetna om hur viktigt det är att lära sig behärska sitt modersmål i skolan.

Syftet med vår studie var att belysa bakgrunden till den individuella utvecklingsplanen och hur lärare i praktiken arbetar med den i relation till de demokratiska uppnåendemålen. Vi valde att göra en kvalitativ studie i vilken vi intervjuade ett antal lärare som arbetat före och efter IUPns införande 2006. Det framkom ett resultat som pekade på att det rådde både säkerhet och osäkerhet i arbetet med IUP. Några anser att IUP har ökat elevens medinflytande medan andra påstår raka motsatsen. Samtliga pedagoger menade att det inte är IUP som pappersdokument som är det viktiga utan det kompletterande samtalet som hålls.

Syftet med detta arbete har varit att utröna huruvida lärare verksamma i ?det berättande klassrummet? upplever eventuella konsekvenser som den fysiska klassrumsmiljön har för elevens lärande. I ?det berättande klassrummet? finns en specifik möblering och utrustning som baseras på ett givet koncept. Utifrån ett fenomenologiskt synsätt genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare verksamma i ?det berättande klassrummet?.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen.Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat.Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

Syftet är att undersöka hur grundskollärare upplever elevens möjlighet till lärande. För att komma till en slutsats frågade vi grundskollärare om deras möjligheter att skapa lärtillfällen för sina elever. För att få svar på frågan intervjuade vi några lärare. Studien har en hermeneutisk ansats som vi kompletterar med kvalitativa data. Vi valde en hermeneutisk ansats för att tolka de svar vi fick från våra informanter.

Syftet med studien är att ta reda på vad en ungdom med utvecklingsstörning har för drömmar efter avslutad skolgång. Syftet är också att kartlägga vilka omkringliggande faktorer på olika nivåer som påverkar elevens möjligheter till att förverkliga sina drömmar. Vi redogör och diskuterar vilka individuella möjligheter och hinder som finns, vi tar även att ta upp närmiljöns och samhällets betydelse. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en elev, dennes lärare samt yrkesvalsläraren på en gymnasiesärskola. För att få en vidgad syn på elevens situation har vi även genomfört observationer.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på andraspråkselevers språkutveckling och vad de anser är de viktigaste faktorerna som påverkar språkinlärning. Syftet är att mot bakgrund av forskning om vilka arbetssätt som gynnar andraspråkselever, se om andraspråkslärare använder sig av de metoder forskning förespråkar. Jag har valt att intervjua två verksamma andraspråkslärare med lång erfarenhet av att undervisa andraspråkselever. Mina informanter är väl medvetna om faktorer som påverkar språkinlärning. Informanterna är väl överens med vad forskning anser påverkar inlärning av ett andraspråk samt metoder som gynnar andraspråksinlärning. Sambandet mellan elevens språkliga nivå och undervisningens innehåll och utformning påverkar elevens språkutveckling..

Syftet med undersökningen var att klarlägga om elever med särskilt stöd i matematik visste varför de fick särskild undervisning. Ett annat syfte var också att ta reda på barnens delaktighet i beslutet och vad de kände angående undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgår från ett barns perspektiv därmed var ambitionen att barnens egna tankar och värderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnå det syftet intervjuade vi sju barn i årskurs fyra. Vi utgick från tre frågeställningar: På vilket sätt har eleven varit delaktig i beslutet om särskilt stöd i matematikundervisning? På vilket sätt har eleven särskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven själv? Vad känner eleven angående särskilt stöd? Vi använde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.