Denna studie ämnar nå kunskap om bakomliggande orsaker till elevers val av studie- respektive yrkesförberedande program på gymnasiet. Studien baseras på intervjuer med åtta elever från både studie- och yrkesförberedande program. De teoretiska utgångspunkter som analysen bygger på är Bourdieus begrepp habitus samt Hodkinson & Sparks teori om karriärval. Studien visar att det framförallt är elevens intresse som styrt gymnasievalet. Vidare kan det urskiljas att familjen haft en viss implicit påverkan på eleven, när denne gör sitt gymnasieval.

Syftet med arbetet var att undersöka hur kommunikationen mellan lärare och elev ser ut, i årskurs ett på gymnasiet, utifrån en sociokulturell teori om lärande. Metoden som användes var en etnografisk fältstudie i två klassrum med två olika lärare under fem veckors tid i ämnet svenska. Studien utgjordes av observationer under drygt tjugo timmars tid som kompletterats med kvalitativa intervjuer med två lärare och sexton elever. Resultatet av undersökningen visade att det generellt fanns stora skillnader mellan de båda lärarna men även en del likheter. Exempelvis föredrog bägge att använda överföringsmodellen i undervisningen.

I vårt arbete vill vi försöka ta reda på medvetenheten hos lärarna gällande elevernas kulturella bakgrund. Vad betyder lärarnas medvetenhet eller icke-medvetenhet för elevens identitetsbildande? Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur ett antal lärare från Malmö och en kranskommun jobbar för att stärka elevernas kulturella identitet. När vi började resonera kring vårt arbete, kom vi fram till att vi båda hade funderingar kring huruvida våra elevers kulturella bakgrund blir synliggjorda i historieundervisningen. Då väcktes intresset kring identitet och kultur och hur det hänger ihop.

Undersökningen i den här uppsatsen behandlar stil i den vetenskapliga genren i gymnasieskolan. Materialet som undersöks är nio elevlösningar, tre vardera från betygen A, C och E, från det nationella provet i Svenska 3, delprov A. Syftet är att undersöka om det finns några skillnader i stil mellan texter som fått betygen A, C eller E och vilka skillnader som finns i sådana fall. Genom kvantitativa och kvalitativa stilanalyser av texterna studeras stildragen personlighet, formalitet och användning av referatmarkörer.Undersökningen visar att användningen av personliga pronomen är likvärdig oavsett betyg. De texter som fått A uppvisar dubbelt så många opersonliga stildrag som texterna med E och C i betyg.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur den enskilde elevens självförtroende påverkades då eleverna fick möjlighet att träna sig i att tala inför såväl större som mindre grupper. Vår undersökning genomfördes i en åk 5 där vi med hjälp av handledaren valde ut sex försökspersoner. Dessa elever blev intervjuade både i början och i slutet av praktikperioden för att vi skulle kunna utläsa om någon förändring skett. Eleverna skrev loggbok en gång i veckan och vi förde egen dagbok. Vi arbetade genom att gå från enkla och lekfulla muntliga uppgifter till mer avancerade för att avsluta med ett enskilt framträdande inför grupp, en så kallad soloredovisning.

Syftet med detta arbete har varit att få en ökad förståelse för hur elever resonerar kring naturvetenskapliga fenomen. Jag har genomfört kliniska intervjuer med tolv elever från förskoleklass samt år 1 om hur de resonerar kring några vetenskapliga fenomen, med fokus på vatten. Resultaten visar att eleverna gärna förmedlar sina tankar muntligt i intervjuerna. Det finns också en stor spridning hos eleverna vilka kunskaper de har inom olika fenomen och spridningen är även stor vad gäller huruvida deras tankar och kunskaper inom detta område är nära verkligheten eller mer fantasibetonad. Dessa resultat kommer att bli användbara för pedagoger för att bättre kunna genomföra undervisningen på elevernas nivå..

Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt i den vuxenpedagogiska litteraturen undersöka vilken syn lärarna och de studerande på Komvux hade på användning av erfarenheter i undervisningen. 36 lärare och 58 studerande deltog i två separata enkätundersökningar som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Efterföljande semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lärare och fyra studerande. Resultatet visade, att majoriteten av de studerande ansåg att anvädning av erfarenheter i undervisningen positivt påverkade deras lärande och stärkte studiemotivation. Många var kritiska mot hur ofta erfarenheter användes och deras åsikt var att detta berodde på ämnets karaktär och lärarens personlighet.

Syftet med denna rapport är att jämföra hur två företag inom konfektionsbranschen skapar sin varumärkesidentitet samt visa hur den återspeglas i deras image. Rapporten reder ut begreppen varumärkesidentitet och image och applicerar dessa begrepp på företagen H&M och JC. Företagens varumärkesidentitet sammanfattas genom en empirisk analys av företagen baserad på Identitetsprismat av Jean-Noël Kapferer. Utifrån varumärkesidentiteten utförs en enkätundersökning för att undersöka hur företagens identitet reflekteras i den image som återfinns i kundernas medvetande. Valet av företag baseras på deras aktualitet inom media angående respektives arbete kring varumärkesidentitet.

Huvudsyftet med vår uppsats är att undersöka vad Hjalmar Sundéns rollteori kan bidra med i förståelsen av August Strindbergs religiösa upplevelser och erfarenheter under infernokrisen i Paris 1894-1896 (97). Materialet utgörs av Strindbergs egna så kallade självbiografiska verk Inferno, Legender och Klostret samt litteratur om Strindbergs infernokris och hans liv inklusive hans korrespondens. Metoderna vi använder är textanalys av Strindbergs litterära verk och komparativa studier av Strindbergs verk och korrespondens. Dessutom görs textstudier av material skrivet om honom. Vi tillämpar Hjalmar Sundéns rollteori för att få förståelse för de erfarenheter och upplevelser som Strindberg behandlar i sina självbiografiska verk, dramer och brev.

Abstract Hantosi, Susann & Åström, Karin (2011). Motivation och lustfyllt lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Motivation and pleasurable learning from a special educational perspective) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Examensarbetet behandlar specialpedagogens förhållningssätt i områden som rör gymnasieelevers motivation och lustfyllda lärande i förebyggande och åtgärdande syfte med fokus på individ-, grupp-, och organisationsnivå. Tanken med detta arbete är att den nyvunna kunskapen ska utveckla oss i vår kommande specialpedagogroll och att detta i sin tur ska påverka organisationen som helhet, men framförallt gynna den enskilde eleven i dennes fortsatta kunskapsutveckling. Våra forskningsfrågor är följande: ? Hur kan specialpedagogen arbeta förebyggande, vad det gäller att ta till vara elevens motivation och känsla av lustfyllt lärande? ? Hur kan specialpedagogen arbeta åtgärdande, vad gäller att ta till vara elevens motivation och känsla av lustfullt lärande? Vi utgår ifrån det sociokulturella- och det salutogena perspektivet och teorier som faller inom ramen för dessa perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ halvstrukturerad intervjuform.

Krav på adekvat utbildning är beroende på yrkesområde. Inom vårdområdet finns legitimationskrav för vissa yrkeskategorier men inte för undersköterskor. Trots detta finns det krav på att den vård som undersköterskor ger ska vara av god kvalitet.Syftet med denna studie är att belysa hur vårdlärare som undervisar vuxna inom vård- och omsorgsutbildningen ser på begreppet kvalité i vårdutbildning. Studien bygger på kvalitativa semistruktuerade telefonintervjuer med 9 vårdlärare med minst två års erfarenhet av undervisning i vård- och omsorgsutbildning för vuxna. Frågeställningar rör vad vårdläraren anser att kvalitet är, samt hur de arbetar med kvalitetsfrågor i utbildningen.I resultatet framkom tre teman - Engagemang och stöd i elevens hela skolsituation, Undervisning och individuell anpassning samt Ansvar för att eleverna tillgodogör sig undervisning med kvalité..

Syftet med vårt arbete är att få en uppfattning om hur några lärare använder sig av läxan i undervisningen, samt vilken betydelse de anser den har för lärandet. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med sex lärare på högstadiet. Resultatet av vår studie visar att lärare använder sig av läxor, och att repetition och innötning är de främsta skälen till att språklärare ger läxa, men även den tidsbesparande aspekten är ett starkt skäl. Att eleverna får träna sig i eget ansvar verkar dessutom ligga i fokus. Lärarna känner även press från föräldrar att de ska ge läxor.

Nuförtiden blir hemsjukvård allt mer vanligare för vårdtagare i livets slutskede. Då den sjuke vårdas i det egna hemmet kan anhöriga lättare följa med i sjukdomsförloppet. Vid vårdmöte mellan vårdtagare och professionel vårdare är det viktigt att vårdare är lyhörd och lyssnar på vårdtagare. Den professionella vårdarens personlighet är viktig för att han/hon ska kunna sätta sig in i vårdtagarens situation. Med professionell vårdare menas att vårdaren ska ha självkännedom, empati och kunskap. Studiens syfte har varit att beskriva vårdmöte i den palliativa vården mellan vårdtagare, dess anhöriga och professionella vårdare i det egna hemmet vid livets slutskede. Metoden var en litteraturöversikt, bestående av material från databaserba Cinahl, Elin och Libris. Materialet bearbetades med en kombinerad manifest och latent innehållsanalys.

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga föräldrar utifrån egna erfarenheter har upplevt sin skolgång men även hur ett återupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras på elevernas egna livsberättelser där inte bara de direkt studierelaterade frågorna berörts, utan också en del allmänmänskliga/sociala aspekter. Även två professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvägledare. Bemötandet från skolans professionella har framstått som viktigt eftersom detta påverkar elevernas självbild och härigenom också elevens förutsättningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhällets övriga insatser är mycket viktiga när det handlar om att uppmärksamma denna elevgrupp och att erbjuda det särskilda stöd den kan behöva..

Syftet med det här arbetet har varit att belysa lärarnas syn på läxan samt deras syn på elever som inte gör sina läxor. Vi valde att göra detta via kvalitativa forskningsintervjuer och det resultat vi kom fram till var att lärarna hade mycket skiftande inställningar till läxor men att det är tidspress och behovet av att nivågruppera eleverna som är den bidragande orsaken till att man ger läxor, oavsett vilken inställning man har till dem. Detta gör att läxorna också blir avgörande för elevens utveckling och betyg. Elever som inte gör läxor får också en viss påverkan på lärarens syn på eleven och på lärarens undervisning. Läxor framträder som ett komplext och motsägelsefullt fenomen i lärarnas undervisning och det råder ofta en brist på konsekvens i synen på läxor, kunskap och betyg..