AbstractSyftet med uppsatsen är att undersöka vad som utmärker den goda läraren enligtgymnasieelever. Utifrån syftet har vi i litteraturen satt fokus på att definiera dengoda läraren ur ett lärar- respektive elevperspektiv. Dessutom har vi i teorin lyftlärarens ämneskunskap, ledarroll samt relationen mellan lärare och elever. För att fåsvar på uppsatsens syfte valde vi att genomföra tre fokusgruppsintervjuer medgymnasieelever för att få reda på vad de tycker kännetecknar en god lärare. Efter attvi bearbetat resultatet och ställt det mot litteraturen kunde vi urskilja att den godaläraren är någon som tar ledarrollen, är bestämd, är rättvis, har god ämneskunskap,har intresse och engagemang för ämne och yrke samt skapar en god relation medeleverna.

Denna uppsats handlar mycket om hur man som studie- och yrkesvägledare kan agera när vi ställs inför etiska frågeställningar. I uppsatsen förklaras även vad etik egentligen är och vad som är skillnaden mellan etik och moral. Uppsatsen är kvantitativ och undersökningen har gjorts i form av att enkäter skickats ut till samtliga yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i en svensk kommun. De studie- och yrkesvägledare som har deltagit i undersökningen har bl.a. givit tips om hur man kan agera när man stöter på ett etiskt dilemma, de har givit sin syn på om de etiska frågeställningarna har ökat eller minskat under de senaste åren och de har även givit förslag på vilka etiska frågeställningar som man stöter på då och då som yrkesverksam studie- och yrkesvägledare..

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära Eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

SammanfattningSyfte och frågeställningarDenna studie syftar till att undersöka vilket syfte lärare i idrott och hälsa har med olika typer av feedback. Studien ämnar även undersöka hur elever uppfattar att de påverkas av lärargiven feedback samt undersöka om de olika formerna av feedback tas emot olika beroende på om Eleven är kille eller tjej.Vilka intentioner har lärare med sin verbala feedback till elever?Vilka känslor uppkommer hos elever vid olika typer av lärargiven feedback?Hur påverkas elevers engagemang vid olika typer av lärargiven feedback?Tas den lärargivna feedbacken emot olika beroende på om Eleven är tjej eller kille?MetodI studien anva?nds två metoder. Intervju används för att besvara den fo?rsta fra?gesta?llningen medan enka?t anva?nds fo?r att besvara den andra, tredje och fja?rde fra?gesta?llningen.

Syfte: Studien syftade till att kartlägga programbyten på en gymnasieskola och dess orsaker för att öka kunskapen om hur gymnasieskolan kan arbeta för att öka elevers måluppfyllelse i samband med programbyten. Elever som byter program är överrepresenterade i den elevgrupp som är i behov av särskilt stöd. Då gymnasieskolans stöd anses mer reaktivt än proaktivt behöver förebyggande insatser utvecklas.Teori: Resultaten diskuteras genom det specialpedagogiska dilemmaperspektivet, i vilket lösningen till det uppkomna dilemmat skapas i förhållandet mellan elevers individuella behov, skolans organisation och utbildningspolitikens styrdokument.Metod: Studien är en explorativ fallstudie i en kommunal gymnasieskola med 12 nationella program. Fallstudien är uppbyggd av tre delar; en kvantitativ datainsamling av skolans elevdatabaser, en undersökande enkät bland tio elever som bytt program och en fokusgruppintervju bland elva av skolans programledare. Resultat: Skolan har flest byten från de högskoleförberedande programmen och avhoppen sker oftare från de yrkesförberedande programmen.

Syftet med arbetet var att undersöka hur man på några gymnasieskolor arbetar med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Jag ville försöka ta reda på om åtgärds-programmen är ett verktyg i gymnasieskolan. Eller om det upprättas enbart för att det är lagstadgat. Den kunskap jag inhämtar vill jag använda i utvecklingsarbetet kring åtgärds-program på min egen arbetsplats. För att nå syftet skulle jag göra undersökningar på olika gymnasieskolor. Detta för att få en bild av hur man arbetar med åtgärdsprogram i verksamheterna.

Examensarbetet undersöker hur elever blir motiverade till att lära sig och ta till sig kunskap. Undersökningen genomfördes i en högstadieklass i åldrarna 15-16 år och eleverna gick i år 8 och 9. Undersökningen grundar sig på en enkät som jag lämnade ut till eleverna där de fick svara på tre frågorna, ?Vad har du lärt dig?", ?Hur har du lärt dig?? och ?Villkor/förutsättningar för detta lärande?. Det man kan utläsa av examensarbetet är hur elever motiveras till lärande och ta till sig kunskap.

I det här arbetet har jag försökt att få en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda på vad det står om demokrati i skolans styrdokument.Jag har också gjort en empirisk undersökning , där jag har undersökt hur elever, lärare och föräldrar ställer sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll. Lärarenkäten visade på att det ansvar Eleven får ta i skolan, är i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns på rätt ställe vid rätt tillfälle. Föräldraenkäten visade att de flesta föräldrar ställde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan..

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära Eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

SyfteSyftet med uppsatsen är att belysa möjligheter och hinder för motivation i lärandet hosgymnasieelever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord utifrån forskningsfrågorna:Vilka faktorer påverkar motivationen i relation till lärandet i skolan för elever i behov avsärskilt stöd? Samt På vilket sätt påverkar dessa faktorer motivationen hos elever i behovav särskilt stöd?TeoriEn elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att Eleven inte kommer att nå dekunskapsmål som anges i kursplanerna eller om Eleven av andra skäl behöver särskiltstöd (Gymnasieförordningen, 1992). Detta är något som den svenska gymnasieskolandelvis misslyckats med. En grundläggande problematik är att elever i behov av särskiltstöd har olikartade behov för att uppnå lärandemålen.

AbstraktVid varje arbetsområde på högstadieskolan skall läraren presentera olika kunskapsmål som Eleven skall nå upp till i slutet av arbetsområdet. Denna uppsats behandlar just detta ämne med inriktning på fyra elever i klass nio kring arbetsområdet andra världskriget. I detta arbetsområde har eleverna skrivit en rapport som skall behandla en övergripande bild kring andra världskriget. Elevernas rapporter bedöms här främst ur ett summativt perspektiv men till viss del även formativt. Resultatet av denna studie är att eleverna på ett eller annat sätt når upp till lärarens kunskapsmål men det finns tydlig problematik kring formuleringen av dem..

Syftet med studien har varit att undersöka hur några elever som har Aspergers syndrom upplever trä- och metallslöjdsundervisningen samt deras tankar och erfarenheter av ämnet.Övergripande syfte är att, ur ett inifrånperspektiv, ta del av upplevelser, tankar och erfarenheter från elever samt författare vilka själva har Aspergers syndrom.Bakgrunden startar med en sammanfattning av studien Kniven flyger ? hur några trä- och metallslöjdslärare utformar sin undervisning för elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar(Jakobsson Löfgren, 2010). Vidare beskrivs Aspergers syndrom ur ett utifrån samt inifrånperspektiv. Därefter redogörs för begreppen en skola för alla, delaktighet, diagnosens vara eller icke vara, följt av Lpo94 och kursplanen i slöjd. Avsnittet avslutas med att beskriva kreativitet och skapande samt begreppet KASAM.Metoden har varit en tolkning utifrån respondenternas skriftliga svar, med en hermeneutisk fenomenologisk ansats.

I Lpo 94 kan vi läsa att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur en grupp verksamma lärare tolkar begreppet demokratiska arbetsformer. Fokus ligger på hur lärarna i sin planering, undervisning och utvärdering internaliserar begreppet demokratiska arbetsformer men även hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare. Resultatet visar att lärarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svårtolkat och att det är svårt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati på det sätt som Lpo 94 påvisar nämligen att Eleven ska utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvärdering.

Eleven kan välja franska, spanska eller tyska inom ramen för moderna språk inför åk 6. Det är en möjlighet som finns sedan Lpo 94. Innan dess påbörjades det andra språket i åk 7. Språkvalet är dock ett (mjukt obligatorium) vilket i princip innebär att de kan välja bort ämnet moderna språk och istället läsa mer svenska eller engelska (Skolinspektionen, 2010). Språkvalet ställer på grund av den här valmöjligheten höga krav på grundskolan.

Denna undersökningen är ett försök att se hur mycket av ämnesundervisning, kursplan och kursmål som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det Eleven redan är bekant med. Serier blir då här som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lära. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehåll i allmänhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildämnet.Detta är ett s.k.