Individuell utvecklingsplan (IUP) är ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lärare och förälder. IUP ska följa eleven från förskoleklass tills eleven går ut grundskolan. Den ska innehålla konkreta och kortsiktiga mål som är individuella för eleven men som också kan ställas mot de nationella mål som finns.Vårt syfte är att problematisera lärarens uppdrag och arbete när det gäller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.

Det här examensarbetet utreder sambandet mellan frukost och studieork/studieresultat. Mitt syfte har varit att ta reda på om det finns något samband mellan grundskoleelevers frukostvanor och deras studieork/studieresultat samt hur många procent av eleverna som äter frukost regelbundet och hur en sådan kan se ut. Jag har använt mig av litteraturstudier, djupintervjuer och enkätfrågor för att få svar på mina frågeställningar. Resultatet som framkommer är att om eleven sköter sitt frukostätande på ett bra sätt så påverkas prestationsförmågan i skolan positivt. Om eleven däremot slarvar med frukosten påverkas skolprestationen negativt.

I dag finns det olika sätt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sätt att arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsättningar för att utvecklas på ett stimulerande sätt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden är en neuromuskulär metod och utvecklar just basfunktionerna.

Bakgrund: Språkets utveckling är det mest betydelsefulla i ett barns liv, vilket ger identitet och tillhörighet i en gemenskap. Detta kan i dagens samhälle vara ett problem för barn med grav språkstörning. Eleverna i studien har börjat sin skolgång i en tal- och språkklass där målet är att de så småningom skall inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar elever med grav språkstörning har att inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Undersöknngen har genomförts med utgångspunkt i hur det pedagogiska arbetet bedrivs med elvernas fortsatta tal- och språkutveckling och kunskapsutveckling, samt hur pedagoger och elever beskriver den sociala utvecklingen, dvs interaktionen mellan eleverna och deras lärare/klasskamrater.

Denna rapport har som syfte att reda ut vilka olika utbildningsvägar det finns in i frisöryrket idag. Den tittar också på de samhällseffekter som kommer av det antagningssystem som gymnasiet använder för att anta elever på hantverksprogrammet med inriktning frisör. Rapporten söker förslag på alternativa antagningsmetoder, den försöker också att belysa hur arbetsmarknaden ser ut för frisörer. Författaren presenterar i bakgrunden material från frisörföretagarna, handelsanställdas förbund, ?frisörskolors? hemsidor, Christina Cangemark´s uppsats, FG-Intag´s statistik, Arbetsförmedlingen prognos, Arbetsförmedlingen statistik, Lärarnas riksförbund, Regeringsutredningarna SOU 2008:27 samt SOU 2008:69 därtill SCB statistik. Författaren har även genomfört sex kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer, till sin hjälp har hon haft en intervjuguide. Intervjuerna har gjorts med företrädare för frisörföretagarna, handelsanställdas förbund, arbetsförmedlingen, en kommunal gymnasieskola, en gymnasialfriskola samt en godkänd betalskola De viktigaste resultaten är att: Det finns åtta vägar in i frisöryrket, men det går inte att säga vilken väg/utbildning som alltid är bäst, beroende på var eleven bor, var eleven i framtiden vill jobba, vilka kontakter eleven har, var utbildningen är belägen och hur höga grundskolebetyg eleven har, varierar elevens ?bästa frisörutbildning?.

Studiens syfte är att genom några speciallärares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förståelsen för vad stöd och särskilt stöd på gymnasieskolan kan innebära. Det som studien behandlar är hur stödet realiseras på gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallärare uppfattar och definierar det särskilda stödet. Studien är kvalitativ. Undersökningen grundar sig på intervjuer med sex specialpedagoger och speciallärare på sex olika gymnasieskolor i en svensk storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrån en hermeneutisk utgångspunkt. Resultatet visar att det erbjuds många former av stöd på gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förläggs ofta på eleven.

Syftet har varit att undersöka några klasslärares och några fritidspedagogers uppfattning av kreativitet och med läroplanen som grund undersöka hur de uppfattar att de möjliggör utveckling av elevernas kreativitet. I syftet har också ingått att kontextualisera deras utsagor utifrån forskning inom fältet kreativitet och skola. Jag hade en hermeneutisk ingång och använde mig av kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade sammanlagt tre klasslärare och tre fritidspedagoger i norra Sverige. Kreativitet är ett begrepp som verkar kunna tolkas på fler än ett sätt då forskningsresultat på kreativitetsområdet menar att kreativitet kan vara att skapa någonting nytt, originellt samt ha ett värde.

I denna uppsats har jag försökt få en uppfattning om hur kommun X skulle kunna använda sina studie- och karriärvägledare som en resurs för att utveckla personalutvecklingsarbetet gällande kommunens anställda. Utifrån tankar om att samhällsresurser måste användas på ett effektivt sätt och att vi alla måste vara mer flexibla i våra arbeten. Då måste förutsättningar finnas för att ha beredskap för, samt en vilja till, förändring. Med samhällsresurser menas främst, i det här fallet, människor anställda i kommun X. Syftet med arbetet är att undersöka hur kommun X arbetar med personal- och verksamhetsutveckling i stora drag.

Examensarbetet initierades för att undersöka hur fordonstillverkare på ett effektivare sätt kan hantera ochdra nytta av den växande marknaden av elektroniktillbehör så som mp3-spelare, GPS-navigatorer osv.Dessa produkter går förstås redan att använda i fordon idag, men är oftast inte möjliga att kontrollera medfordonets inbyggda kontrollenheter som till exempel volym knappar i ratten. En anledning är frånvaron aven standard över hur elekronikprodukter ska kommunicera med varandra. Produkterna är i första handdesignade för att användas separat, en mp3 spelare har interface (USB) för filöverföring, men är för övrigtinte möjlig att påverka utifrån för att t.ex. byta låt.Rapporten beskriver hur ett system kan designas för att lösa detta problem. Inspiration och tekniskalösningar har tagits ifrån ämnen som autonoma system där några av dess grundläggande funktioner harstått som bas för framtagande av tekniker och lösningar.

Vår uppfattning är att vägledare på skolor har betydelse för integrationen av elever med invandrarbakgrund genom den vägledning de bedriver. Därför valde vi att ta reda på hur vägledarna ser på vägledningen av dessa elever, om det finns några utmärkande drag i denna, orsakerna till vägledarnas förhållningssätt, och om det finns stöd i skolans måldokument för vägledning av elever med utländsk bakgrund. Undersökningen är gjord genom en kvalitativ enkätmetod, där frågorna besvarats skriftligen av sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor i Malmö. Vår kunskapsbakgrund bygger på tidigare forskning inom ämnena utbildning, mångkultur och integration. Vi utgår dessutom från bland annat V.

Detta är en litteraturstudie av fyra läroplaners språkliga konstruktioner om specialundervisning. Syftet har varit att identifiera och kartlägga de konstruktioner av elever i behov av särskilt stöd som skrivits fram i undervisnings- och läroplaner, relaterat till politiska skeenden och utbildningspolitik vid planernas införande. Studien är utformad med diskursteori som grund. Det vill säga att skolan och utbildningen ses som en social konstruktion. Studien visar att mönster ur tidsandan framträder ur äldre och nyare texter i respektive plan.

Studien tar sin utgångspunkt i barnkonventionen och skolans styrdokument. I fokus är pedagogens uppdrag att stödja elevens trygghetskänsla och självbild genom ett medvetet arbetssätt där elevens bakgrund, kultur och språk uppmärksammas. Ett delsyfte är att undersöka eventuella olikheter i pedagogers förhållningssätt, till elevers kulturella bakgrund och modersmål som en resurs i undervisningen. Studien tar stöd i tidigare forskning som visar på ett tydligt samband mellan pedagogens förhållningssätt, elevens identitetsutveckling och skolresultat. Den teoretiska bakgrunden finner vi bland annat i Mead (1976) som beskriver hur signifikanta andra (till exempel en lärare) påverkar identitetsutvecklingen hos eleven genom att individen ser sig själv som en spegelbild, genom andra.

Syftet med denna uppsats är att ge en inblick i elevledda utvecklingssamtal som praktik samt att återge en nyanserad och omfattande bild av denna praktik. Vår uppsats ämnar besvara följande frågeställningar:? Vad kännetecknar elevens roll som ?samtalsledare? i ett elevlett utvecklingssamtal ochhur hanterar eleven denna roll?? Vad kännetecknar förälderns roll i ett elevlett utvecklingssamtal och hur hanterarföräldern den rollen?? Hur hanteras prat om problem utifall sådana situationer uppstår?Metoden vi använt oss av är att lyssna på och transkribera för uppsatsen relevanta och intressanta delar av vårt material vilket består av inspelade elevledda utvecklingssamtal. Den analysmodell vi brukat är fallanalys. Vår analysmodell, och tillika teoretiska anknytning, utgörsäven av tillämpad Conversastion Analysis.Vårt resultat pekar på att eleven undantagsvis ?tillåts? agera samtalsledare fullt ut, utan att lärare och föräldrar erövrar denna uppgift, vilket i somliga fall leder till att eleven måste försvara sin roll.

Mitt syfte är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barns delaktighet i förskolan, med inriktning på barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka detta har jag gjort intervjuer med pedagoger i förskolan. Jag valde semistrukturerade intervjuer, då jag ville ha öppna svar, med det menas att jag vill ha pedagogens egna ord, inte ett svarsalternativ de kan välja på. Resultatet visade att alla pedagoger i intervjuerna anser att delaktighet är något alla ska få och att vara en del i gruppen är en självklarhet. De kämpar varje dag för att delaktighet ska finnas genom att stötta och finnas där för de barn som har en resurs knuten till sig.

Elevhälsa innebär främjande av elevers hälsa, lärande och utveckling. På skolor i Sverige ska tillgång finnas till kurator, skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och personal med specialpedagogisk kompetens. Lite forskning kring elevhälsoarbetet sett ur elevhälsopersonalens synvinkel har gjorts i Sverige. Syftet med undersökningen var att studera hur elevhälsopersonal upplever stödverksamheten samt vilka mål de har med stödverksamheten. Deltagarna valdes målinriktat och bestod av sju kvinnor inom elevhälsoteam på gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige.