Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär en hög arbetsbelastning och kan därmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt mottagliga för denna typ av stress då de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress är därför betydelsefullt för sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första året i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design.

Bakgrund: I alla tider har kvinnor fått stöd i samband med förlossningen. Barnmorskan har haft en stor roll i detta stöd. På senare år har barnmorskans yrkesroll förändrats både genom att tekniken har utvecklats och att barnmorskan är ålagd att föra journal. Dagens barnmorskor har på grund av detta inte lika mycket tid till att enbart ägna sig åt den födande kvinnan Syfte: Syftet var att undersöka den födande kvinnans upplevelse av att barnmorskan utför elektronisk journalföring i förlossningsrummet, samt hur det upplevs påverka barnmorskans stödjande funktion. Metod: En enkätundersökning med slutna och öppna frågor genomfördes på ett sjukhus i Göteborg, Sverige.

Den senaste tiden har präglats av en finansiell kris som har skakat om den globala ekonomin. På den osäkra ekonomiska marknaden som uppstår får revisorn en allt större betydelse. Forskare har fokuserat på att studera revisorns roll och inblandning i finanskrisen. Men hur påverkas revisorer av kriser? Tidigare forskning tyder på att revisorns rådgivning under finanskriser ökar, både i termer av revisionsnära rådgivning och av konsultuppdrag utförda av revisorer.

Vårdvalet infördes i primärvården år 2010 och syftar till att stärka patientens ställning samt stimulera till kostnadseffektivitet. Primärvårdens verksamheter ska styras utifrån kvalitet men styrs även av ekonomisk ersättning. Valfrihet i vården kräver att den som söker vård har förmåga att bevaka sina intressen. Frågor har ställts om vårdvalets konsekvenser för den som har begränsad möjlighet att göra ett välgrundat vårdval. Distriktssköterskan i primärvård ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv med helhetssyn på individen.

Sjuksköterskeyrket är av tradition ett kvinnodominerat yrke och än idag utgörs ca 90 % av sjuksköterskekåren av kvinnor. En av de mest utsatta grupperna för långtidssjukskrivning relaterad till psykisk ohälsa är personal inom vård- och omsorg, däribland sjuksköterskor. De senaste 15 åren har en ökning av den här typen av långtidssjukskrivning skett och det är tydligt att kvinnor har drabbats i högre grad än män. Det går också att se att mycket i rollen som sjuksköterska påminner om den traditionella kvinnorollen, där en egenskap som premieras är att vara mer uppmärksam på andras behov än på sina egna. Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka strategier det finns för att stödja sjuksköterskor att utveckla en yrkesroll som bevarar deras psykiska hälsa samt att ta reda på hur dessa strategier bidrar till detta.

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsterapeuter upplever teamarbete och vad de upplever påverkar teamarbetet. Syftet är även att undersöka hur arbetsterapeuter upplever sin roll och betydelse av den i teamarbete samt hur de upplever att andra professioner i teamet uppfattar arbetsterapeutens roll. Det finns olika typer av team och det talas allt mer om det interprofessionella teamets värde och vinsterna med detta. Teamarbete är komplext och påverkas av flera olika faktorer. Tidigare forskning har visat att arbetsterapeuter har svårt att definiera sin roll och kan bli missförstådda av andra professioner i teamet.    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats.

SAMMANFATTNINGBAKGRUND: I och med Ädelreformen flyttades vården av äldre till kommunen och sjuksköterskor började arbeta inom den kommunala äldreomsorgen. Arbetet saknar tydliga riktlinjer och rutiner. Det innebär ett stort ansvar för sina arbetsuppgifter samt patientansvar. Vid konsultarbete ansvarar sjuksköterskan för ett stort antal människor och förmåga att prioritera och snabbt göra bedömningar av arbetsuppgifter och sjukdomstillstånd krävs.SYFTE: Syftet med studien var att utifrån sjuksköterskors berättelser beskriva deras upplevelser av sitt arbete inom den kommunala äldreomsorgen.METOD: Det är en deskriptiv studie. Information samlades in genom semi-strukturerade fokusgruppsintervjuer.

Titel: Barns samlärande - Förstaklassares grupparbete i matematik. Författare: Jennie Oscarsson Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur man som lärare kan skapa mest gynnsam gruppindelning utifrån barnens förståelse och genus, för att få optimalt samarbetsklimat och grupproduktivitet. Frågeställningar 1. Hur samarbetar mångkulturella barn med att lösa ett matematiskt problem? 2. Hur upplever mångkulturella barn arbete i grupp, samlärande och ensamarbete i matematik? Den teoretiska utgångspunkten vilar på Vygotskijs tankar om samlärande, samt tidigare forskning inom området. Jag genomförde en kvalitativ studie i form av observationer och intervjuer, med hjälp av videoinspelning, i speciell undersökningsmiljö.

Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

SAMMANFATTNINGBakgrundFetma är ett folkhälsoproblem som har ökat i hela världen och utgör ett hot mot folkhälsan.Fetma drabbar vuxna såväl barn och är en bidragande faktor till ett flertal, livshotande sjukdomar. Skolsköterskan har en central roll i det preventiva arbetet mot detta problem och det är betydelsefullt med tidig diagnostisering och uppföljning, som bör ske i samråd med barnens föräldrar. Genom detta ökar chansen till god behandling samt tillfrisknande. På samhällsnivå genererar detta en friskare befolkning samt minskar sjukvårdskostnaderna för hela samhället.SyfteSyftet var att beskriva skolsköterskans preventiva arbete mot barnfetma.MetodEn litteraturöversikt genomfördes, i syfte att sammanfatta aktuell, vetenskaplig fakta som berör området. Efter 16 framtagna artiklar, från databaserna, PubMed och Cinahl, analyserades de och fördes in i en matris.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera de uppgifter som uppmanar till problemlösning i tre olika matematikläromedel, för elever i år tre. De frågeställningar som ställs mot materialet är: (1) Syftar problemlösningsuppgifterna i läromedlen till att eleven kan använda olika strategier?(2) I hur stor utsträckning och på vilket sätt knyter läromedlens problemlösningsuppgifter an till elevers vardag?Teori: Den huvudsakliga inriktningen i litteraturstudier och teoridelen i detta examensarbete handlar om barns förmåga att lösa problem. Vidare undersöks styrdokumentens utveckling avseende problemlösning, samt olika forskares syn på vad problemlösning är och hur problemen kan relateras till elevens vardag. Teoridelen behandlar barns lärande i det sociokulturella perspektivet samt begreppsutveckling och artefakters betydelse.Metod: I arbetet används metoden textanalys med inslag av kvantifiering.

Syftet med denna uppsats är att studera specialpedagogisk verksamhet ur specialpedagoger, speciallärares och övriga pedagogers perspektiv. Studien omfattar en enkätundersökning där vi fördjupar oss i hur specialpedagogerna uppfattar sitt uppdrag och sin yrkesroll, och jämför detta med speciallärare och övriga pedagogers uppfattning om specialpedagogisk verksamhet. Vi vände oss till alla specialpedagoger och speciallärare i Eskilstuna och Västerås. Dessa om-bads i sin tur att distribuera enkäten vidare till en pedagog med mer eller mindre än 10 års yrkeslivserfarenhet inom skolan. Sammanlagt valde 99 specialpedagoger, speciallärare och övriga pedagoger att delta i undersökningen.Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Bakgrund: Controller är ett yrke som kom till Sverige på 1970-talet och det har sedan dess varit svårt att hitta en generell definition på vad en controllers huvudsakliga arbetsuppgifter är. Undersökningar med controllers har visat att yrket är i ständig utveckling. Litteratur inom området hävdar att en controller bör vara utbildad inom ekonomi och generellt sett arbeta med ekonomistyrning. Arbetsuppgifterna som controllers har varierar dock stort och problemet är att företag idag använder titeln controller som en fin titel och för att kunna forma rollen själva då den är så pass svårdefinierad.Syfte: Uppsatsens syfte är att definiera den typiska controllerns bakgrund samt dennes främsta arbetsuppgifter. Uppsatsen syftar även till att skapa förståelse för hur utvecklingen har sett ut inom yrket hittills samt skapa en bild av vilka arbetsområden controllers tror kommer kräva mer av deras tid i framtiden.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har en kvantitativ studie gjorts där insamling av data har gjorts via en enkät.

Min essä handlar om de erfarenheter jag har som manlig pedagog i förskolan och hur de har påverkat mig som manlig pedagog inom förskolan och mina självupplevda händelser som påverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nämnaren i mina upplevda händelser jag beskriver är att jag möter tankar om den manliga pedagogen som en förmedlare av värden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som manlig pedagog får förhålla mig till generaliseringar om män som potentiella pedofiler men också generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritär aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv på manliga pedagoger inom förskolan. Min essä sträcker sig över en tidsperiod från slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen är skriven i en vetenskaplig essäform.