ABSTRAKT Iljazi, Zatije och Folgado, Cecilia (2011) Specialpedagogernas inkluderande arbetsätt utifrån målsättningen en skola för alla i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Special education teachers inclusive work, based on a goal of a school for all - in relation to students who have dyslexia and reading and writing difficulties. Lärande och samhälle, Barn unga samhälle, Barn och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger ser på målsättningen en skola för alla och hur de arbetar utifrån den i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Undersökningar har gjorts på specialpedagogers arbetsmetoder och hjälpmedel när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter utifrån målsättningen - en skola för alla. Intervjuer genomfördes på två olika skolor samt utfördes det en observation.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att undersöka 1997-års avgångsstudenters arbetssituation drygt elva år efter deras studietid på Idrottshögskolans lärarprogram i Stockholm (numera Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH).Följande frågeställningar användes för att få svar på syftet med undersökningen:- Vilka arbetar kvar som idrottslärare och vad är det som gör att de stannar kvar i yrket?- Hur många har lämnat idrottsläraryrket och vilka är orsakerna till det?MetodUtifrån de frågeställningar jag ville ha besvarade valde jag att använda enkät innehållande 21 frågor som undersökningsmetod. Inget externt bortfall finns i svarsfrekvensens, alla 57 personer som ingick i undersökningsgruppen har besvarat enkätenResultat61 procent av undersökningsgruppen är verksamma som idrottslärare drygt elva år efter deras studietid på lärarprogrammet. Den största enskilda faktorn till att de verksamma idrottslärarna stannar kvar i yrket är att de tycker om att arbeta med ungdomar. Trevliga arbetskamrater, omväxlande arbetsuppgifter och bra arbetstider är andra faktorer som bidrar till att de stannar kvar i yrket.Vid jämförelse mellan de verksamma och de icke verksamma idrottslärarna framkommer det att om man söker sig till en arbetsplats med äldre elever, många idrottslärarkollegor och får så lågt Elevantal per undervisningsgrupp som möjligt, så är det något som bidrar till att man stannar kvar i yrket längre tid.Den största orsaken till att man inte är verksam eller aldrig varit verksam som idrottslärare har med skolan och dess arbetsvillkor att göra, exempelvis arbetsmiljön med buller, arbetsuppgifter vid sidan om undervisningen och för mycket fostran istället för undervisning.SlutsatsTre av fem arbetar kvar som idrottslärare drygt elva år efter avslutad utbildning, ett resultat som stämmer ganska bra överrens med liknande undersökningar.

BakgrundPå grund av den ekonomiska kris som nu råder växte vårt intresse för resurser och hur beroende vi egentligen är av dem. Vi blev intresserade av att ta reda på hur lärare i ett u-land, som vanligtvis har färre resurser än ett i-land, löser sina undervisningssituationer. Vi fick möjligheten att resa till och tillbringa tio veckor i Uganda för att undersöka vårt syfte. Ordet resurs definieras i denna uppsats som materiella, personella eller miljömässiga resurser. Några som också uppmärksammat afrikansk skolkultur och som tagits upp i denna uppsats är Palme (1998) och Linde (2000) samt UNESCO som årligen ger ut en rapport om skolutvecklingen världen över.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på en grundskola i östra Uganda löser skolsituationer med fokus på resurser.

Vi har i denna uppsats valt att i en komparativ studie studera och problematisera hur skolors organisatoriska storlek kan påverka lärares förutsättningar för en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Anledningen till detta val är att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning har uppmärksammat hur olika arbetet med värdegrunden har varit i skolorna och utifrån våra studier i samhällskunskap har vi funderat över varför det demokratiska arbetet tar sig olika i uttryck.Syftet med uppsatsen är att studera om skolans storlek har betydelse för lärarlags möjligheter till en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Vårt delsyfte är att ta reda på hur arbetet med värdegrunden kommer till uttryck i klassrumssituationer.Vi vill med denna uppsats nå en djupare förståelse över hur skolors storlek kan komma att påverka värdegrundsarbetet och har en hypotes om att det är lättare att nå en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet på en mindre skola än på en större. För att kunna nå en djupare förståelse av helheten valde vi att använda oss av både observation och intervju. Vi valde två skolor inom samma kommun som skiljde sig åt betydligt i Elevantal och således också i antal lärare på skolan.

Syftet med vår studie är att jämföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förändringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas på ett socialhistoriskt perspektiv, där idrottslärares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 åren. Studien är därmed avgränsad till ett lärarperspektiv.Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för de historiska förändringsprocesser som sker i samhällen och så även i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fått för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lärarrollen med fokus på ämnet idrott och hälsa är vårt undersökningsområde. Inför vårt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förståelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hälsas undervisning.Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, då vi använt oss av öppna intervjuer.

Syftet med vår studie är att jämföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förändringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas på ett socialhistoriskt perspektiv, där idrottslärares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 åren. Studien är därmed avgränsad till ett lärarperspektiv.Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för de historiska förändringsprocesser som sker i samhällen och så även i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fått för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lärarrollen med fokus på ämnet idrott och hälsa är vårt undersökningsområde. Inför vårt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förståelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hälsas undervisning.Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, då vi använt oss av öppna intervjuer.

Syfte: Uppsatsen söker frilägga det specialpedagogiska forskningsområdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende gränsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktäristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt främjande, ger begreppet gränsarbete (Gieryn, 1983) signifikans åt områdets konstruktion. Gränsarbeten kan innebära retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktäristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthållande funktioner för stat och styrande grupper.

Att skolan ska arbeta med hälsoförebyggande insatser beskrivs av Socialstyrelsen som anger att skolhälsovården ska vara en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar till barn och ungdom. Därtill betonas skolhälsovårdens medverkan i det hälsopedagogiska arbetet såsom hälsofrämjande undervisning eller individuella hälsosamtal. Utifrån ett individanpassat arbetssätt utgör hälsosamtalet en naturlig del av hälsoarbetet för skolsköterskan. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar för skolsköterskans hälsosamtal med elever i skolan med fokus på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskor inom den kommunala skolhälsovården med representation från tre län ingick i studien.