De metoder som används i undersökningen är en kvalitativ intervjuundersökning kompletterad med en kvantitativ enkätundersökning. De kvalitativa intervjuerna var den huvudsakliga datainsamlingsmetoden. Enkäten var den sekundära och ett komplement för att få ett bredare underlag. Intervjuerna beskrivs under fyra olika kategorier och enkätresultatet redovisas i stapeldiagram. Resultaten visar att Eleverna skolkar av många olika orsaker såsom fysisk och psykisk trötthet, stress, kamratpåverkan, brister i undervisningen, brist på motivation, intresse och uthållighet.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur fem engelsklärare i grundskolans senare år uppfattar individualiseringen av engelskundervisningen. Utifrån detta syfte formulerades tre frågeställningar vilka behandlar lärarnas inställning till skollagens krav på att undervisningen ska ta hänsyn till varje Elevs behov; vilka faktorer de anser inverkar på deras möjligheter att individualisera undervisningen; samt hur de säger sig individualisera engelskundervisningen. Data samlades in via intervjuer och analyserades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter som är det sociokulturella perspektivet utifrån Vygotskij och Säljö; samt ramfaktorteorin utifrån Lundgren och Stensmos skrifter. Resultatet pekar på att de intervjuade engelsklärarna har en generellt positiv inställning till individualisering. De menar att individualiseringen innebär att läraren kan hjälpa en Elev att nå längre, genom att läraren då sätter sig in i Elevens behov och kan utmana denne på rätt nivå.

Abstract Titel: Musikundervisningens dilemma ? en studie om när och hur musiklärares och Elevers uppfattningar om musikundervisningen möts. Författare: Manda Sjöström och Tony Strömstedt Vi har undersökt Elevers och musiklärares uppfattningar kring musikundervisningen på två olika skolor. Vårt syfte med undersökningen är att problematisera och försöka förstå musikundervisningen. Vår problemformulering lyder: ? På vilket sätt möts Elevers och musiklärares uppfattningar om musikundervisningen? Vi har använt oss av intervjuer i vår undersökning.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur Eleven påverkas av familj och hemförhållanden då Eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur Elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som Eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla Elever, måste bakomliggande faktorer gällande Elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med Elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

I mitt examensarbete har jag undersökt om lärare anser att det finns skillnader i flickors och pojkars beteende och om de, om så är fallet, upplever att de bemöter Elever olika på grund av detta. Jag ville också veta om de har sett sig föranledda att utverka strategier för att utjämna eventuella skillnader och om de anser att flickor och pojkar är jämställda i undervisningssituationen. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat sex lärare som undervisar i år 3-6. I litteraturgenomgången redovisar jag en del av de tidigare rön som finns i ämnet. De beskriver i stora drag att pojkar åtnjuter mer av lärarens uppmärksamhet i undervisningssituationen på flickornas bekostnad, att flickors och pojkars beteende skiljer sig åt, att de blir bemötta på olika sätt beroende av könstillhörighet och att de för det mesta inte är jämställda i undervisningssituationen.

Syftet med studien är att undersöka hur väl Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stämmer överens med gymnasieElevers föreställningar gällande lärarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien är intervjuer i fokusgrupper med gymnasieElever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken Elever från fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att Elevernas föreställning om lärarens roller i stora drag stämmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lärarens förmåga att använda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt Elevinflytande. Lpf 94 och Elevernas föreställningar gällande läraren som relationsskapare skiljer sig åt.

Syftet med studien är att ta reda på om och hur utematematik påverkar Elevers inlärning. I studien ligger fokus på att upptäcka vilka effekter, som utematematik kan ge på alla Elevers förståelse, oavsett individuell förutsättning. Då kring den egna kunskapen om och inlärningen av, ämnet matematik.Studien bygger på ett undervisningsförsök i en årskurs 3. Det matematiska innehållet är geometri, med inriktning på området omkrets. Sex stycken av Eleverna som deltog i undervisningsförsöket med tillhörande observation, valdes ut och intervjuades efteråt.Resultatet visar att alla intervjuade Elever beskriver att lektionen var givande på något sätt.

Undersökningen berör området fritidspedagoger och lärare i olika samarbetsformer med åsikter om social kompetens i fokus. Syftet med undersökningen är att finna svar på hur olika samarbetsformer mellan fritidspedagog och grundskollärare ser ut, hur pedagogerna tänker kring samarbetet och vad de har för åsikter om social kompetens i skolan. Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod där intervjuer av sju pedagoger har genomförts. Resultatet visar på hur olika pedagoger från två olika yrkesgrupper utvecklat ett fungerande samarbete trots att samarbetsformerna ser helt olika ut. Detta kommer sig av att alla pedagogerna fått möjlighet att utforma sin arbetssituation själva och att de kan utnyttja sina speciella kompetenser utefter erfarenheter och utbildning.

Denna uppsats belyser vad Elever anser vara en bra respektive en mindre bra lärare och hur läraren kan påverka Elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad Elever har för åsikter om lärares egenskaper och om det spelar någon roll för en Elev vilka lärare den har. För att ta reda på Elevers åsikter har vi använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med Elever i årskurs 6. Resultatet från samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av tidigare forskning inom området samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att Eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som har ett intresse för sitt ämne, bryr sig och tycker om sina Elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid.

Då derivata är ett viktigt begrepp inom avancerad matematik är det viktigt att Eleverna på gymnasiet ges goda möjligheter att lära sig detta. Detta faktum, liksom att olika läroböcker ofta intar en central plats i den svenska matematikundervisningen, har lett fram till ämnesvalet för denna studie, vilken utgörs av en analys av hur derivata introduceras i tre olika läroböcker i matematik. Analysen har gjorts utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv, vilket innebär att man betraktar de egenskaper som är viktiga för förståelsen av ett begrepp och skapar variation kring dessa så kallade kritiska aspekter. Ett mål med studien var även att försöka utröna om det finns en överensstämmelse mellan vad som anses kritiskt för lärande av derivata i de tre böckerna, vilka dessa i så fall är och om det är någon skillnad i hur tydligt de olika läroböckerna lyckas presentera dessa aspekter. Resultatet visar att alla tre böckerna fokuserar på i stort sett samma aspekter, men att det finns skillnader i hur detta görs.

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för Eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan Elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor.

Gender is a universal factor that is unavoidable in classroom interaction between pupils and teachers. The principle aim of this essay is to illustrate whether, during the interaction between pupil and teachers still occurs behavior that expresses a gender order. We also want to establish if the ones who attract attention from the teachers is the individual, or if teachers still on a subconscious or conscious level, think of the pupils gender and ascribes him or her some characteristics or qualities. Especially we want to bring out the pupils thoughts and sights of there is a difference on how teachers treat boys and girls. Another purpose we wanted to achieve was to illustrate how teachers work with the concept of equivalence between the sexes, according to Lpo94.Our essay is built on our studies around what teachers think on how they treat the pupils, on the basis of gender perspective.

The United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) was ratified by Sweden in 1990. Among its principles is devotion to the best interests of the child (article 3). This principle is hard to define, and it is difficult to find studies on how children express themselves about how the convention should be realized. The Swedish government wants local councils to introduce routines that follow the proposed rights. The Swedish school system is an important arena where UNCRC?s rights can be put into practice.

Syftet med studien är att få förståelse för vilken inställning pedagoger och Elever har till matematikläroboken samt till matematikämnet. Undersökningen ska också klargöra om det finns några samband mellan matematikundervisningens utformning och Elevernas inställning till läroboken och ämnet. Pedagogernas medvetenhet om Elevernas inställning till matematik skall också tydliggöras genom undersökningen. För att få svar på våra frågeställningar användes kvalitativ intervju och enkät som metod. Genom undersökningens resultat kunde vi utläsa att Elevernas attityder till matematik samt pedagogernas medvetenhet om Elevernas inställningar varierade stort.

Syftet är att undersöka rektorers beredskap när det gäller att bemöta högbegåvade Elever. Bakgrunden till vårt intresse är den specialpedagogiska visionen ?en skola för alla? och det förtydligande som den nya skollagen innebär när det gäller dessa Elevers rätt till särskilt stöd. Arbetet beskriver de särbegåvade Elevernas behov både på individ-, grupp- och organisatorisk nivå. Undersökningens metod är enkäter som följts upp med intervjuer.