Globalt sett är huvudvärk ett stort hälsoproblem bland skolungdomar och huvudvärk är den vanligaste orsaken till besök hos skolsköterskan. Stress är en av de vanligaste bakomliggande faktorerna och huvudvärk behandlas vanligtvis med receptfria läkemedel. Behandlingsmetoder utöver läkemedel är exempelvis avslappning, akupunktur och fysisk aktivitet. Syftet med denna studie är att kartlägga förekomsten av huvudvärk bland gymnasieElever i årskurs tre och hur de påverkas i skolan, samt hur de hanterar huvudvärken och vilka kunskaper de har kring behandling av huvudvärk. Deltagarna i studien var gymnasieElever i årskurs tre.

SyfteStudiens syfte var att ta reda på hur klasslärare gör när de märker att en Elev är i behov av särskilt stöd. Den empiriska enkätundersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fem frågeställningar. I enkätundersökningen gavs informanterna möjlighet att gradera föreslagna alternativ. Enkätundersökningen innehöll även en fråga om antal år i yrket för att försöka se ett mönster om svaren skiljde sig åt beroende på yrkeserfarenhet.TeoriBegreppet frirum är centralt i den teori Berg (2009) har konstruerat. Skolan som institution sätter gränser och skapar därmed frirum för det vardagsarbete som enskilda skolor bedriver.

Lärare i dagens svenska skola kommer att möta flera Elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska välkomna alla Elever och majoriteten ska få gå i den skola som liggernärmast hemmet även om Eleven är i behov av särskilt stöd. Det gör att läraren behöverkunskaper om att möta Elever med olika slags behov på bästa sätt. Syftet med den härundersökningen är att se vilka förutsättningar lärare har för att möta en hörselskadad Elev som gåri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd läraren får före denhörselskadade Eleven börjar i klassen och vilket stöd läraren får när Eleven går i klassen.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur några utvalda lärare med lång erfarenhet bakom sig resonerar och motiverar sina didaktiska val i undervisningen. Frågeställningarna som vi utgått ifrån är: Hur beskriver lärarna sina didaktiska val i undervisningen och hur motiverar lärarna dessa? Vilken valfrihet har läraren i sina didaktiska val? Forskningen visar att det inte kommer kunna skapas en färdig lösning i form av undervisningsmetoder eller teknologier som på ett mirakulöst sätt fungerar för alla individer. Hur människor lär kan aldrig begränsas till en fråga enbart om teknik eller metod. Det finns många olika sätt läraren kan välja i utformningen av sin undervisning och hur lärare väljer att lära ut är bland annat beroende av den utbildning man gått, ens sociala och kulturella bakgrund och den kultur som råder på skolan.

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i oräkneliga planer. I den här uppsatsen har en bråkdel av dessa samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sägas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur Elev, lärare och vårdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den här uppsatsen visar på är att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; Elevutvecklande, Elevkonstruerande och Elevcentrerad.

Utbrändhet är idag ett välkänt begrepp. Samhället har haft en negativ utveckling då det gäller antalet sjukskrivningar i Sverige sedan 1990-talet och forskning visar att bland an-nat lärare mår allt sämre. Denna studie syftar på att ta reda på vad som finns att göra för att förebygga stress och utbrändhet i läraryrket. För att gå ett steg längre än den forskning som gjorts i ämnet tidigare, utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv, där kom-munikationen mellan lärare och Elev är det centrala. En kvalitativ undersökning har gjorts, i vilken olika grundskollärare har intervjuats och, på så sätt, fått tillfälle att delge sina åsikter om vad de anser fungerar som hälsofrämjande när det gäller kontakten med Elev-erna.

Aktionsforskningen belyser samspelet mellan att utveckla och förändra en verksamhet. Medforskare i studien var pedagogen och Eleven. Studien genomfördes på en skola i årskurs 1. Syftet med det här arbetet är att få kunskap om hur en Elev med koncentrationssvårigheter agerar i skolan och varför..

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige genomfördes en inkludering i klass från särskola till grundskola i högstadiet. Denna studie syftar till att få kunskap om hur Elever och lärare upplevde inkluderingen under ett läsår. Utifrån syftet är frågeställningarna formulerade som berör respondenternas uppfattningar av inkluderingen.Teori: Studien har en övergripande sociokulturell ansats som är inriktad på att se hur Eleverna formar sitt lärande och sociala samspel genom interagerande mellan Elev och Elev samt Elev och lärare. Studien pekar också på vikten av kommunikation vid samspel i grupp. Dessutom beskrivs i bakgrunden framväxten av specialpedagogiken i Sverige liksom särskolans framväxt.

Lärare ska i sin undervisning se till varje Elevs behov, förutsättningar och intressen så att varje Elev möts på sin kunskapsnivå och får den uppmuntran, hjälp och det stöd som krävs för att tillägna sig kunskap. Alla Elever är olika och behöver därför olika metoder och inlärningstid. Ämnet är rElevant då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning märkt att en del pedagoger är dåligt förberedda att möta varje Elev, alltså att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på fyra olika skolor. Pedagogerna är verksamma i årskurs 4-5.

I denna avhandling har vi undersökt nio musiklärares syn på den sociala relationen mellan dem och deras Elever. Syftet var att ta reda på huruvida den sociala relationen mellan lärare och Elever påverkar Elevernas musikaliska lärande, sett ur lärarens perspektiv. Det var även vår intention att ta reda på om det förelåg någon skillnad i den sociala relationens påverkan på Elevens musikaliska lärande mellan instrumentalpedagog och Elev kontra klassmusiklärare och Elever. Som metod för insamlande av fakta i frågan använde vi oss av kvalitativa intervjuer med instrumentalpedagoger och klassmusiklärare. Dessa intervjuer fick bekräfta den tidigare forskning och litteratur vi behandlat i bakgrunden.

Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares arbetssätt och metoder med högpresterande Elever i gymnasieskolan. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare på fem olika skolor i två städer. Teorierna som används i studien är det sociokulturella perspektivet och perspektiv som tillhör specialpedagogiken. Resultatet visar att de sju intervjuade lärarna hade olika definitioner av och uppfattningar om de högpresterande Eleverna. Lärarna var överens om att högpresterande Elever utmärker sig på något vis i undervisningen.

Studien avsåg att undersöka Elevers, lärares och skolkuratorns attityd till lärarrollen med fokus på relationer mellan Elev och lärare. Syftet var att undersöka hur Elever upplever och definierar en bra lärare. Tidigare forskning visar att skolan och relationen till lärare har stor påverkan på Elevers välmående. En kvalitativ metod användes genom halvstrukturerade intervjuer med fokusgrupper och skolkurator samt frågeformulär med lärare för att ta del av deras egna upplevelser av hur en bra lärare är. Resultaten analyserades med hjälp av teorier om socialisation, sociala roller, resiliens och känsla av sammanhang.

Syftet med det här examensarbetet är att som lärare få en inblick i hur det är att få enElev med diagnosen Adhd i sin klass. Jag vill att arbetet skall belysa olika pedagogiskasätt att ta hand om och lära dessa Elever att klara sin skoldag och att få en meningsfullutbildningIntresset för detta ämne startade då man inom skolan och även utanför skolan pratarom att dessa Elever får för lite hjälp för att klara av sin skoltidFör att få hjälp med denna undersökning har jag intervjuat både skolpersonal ochElever. Resultatet av mina intervjuer har gett mig många svar på hur jag bör undervisaoch ta hand om dessa Elever och även att den personal som jag har intervjuat läggeroerhört mycket tid och kraft för att hjälpa dem.Som exempel kan nämnas attAdhd -Eleven behöver tydliga, avgränsade instruktionergärna med bilder och tillhörande text för att lättare komma ihåg dem. Elevens vardagskall ha en klar och riktig struktur med skoldagens aktiviteter på ordnade scheman somtydligt visar vad Eleven skall göra och vara.I mina litteraturstudier har jag samlat in fakta angående hur Adhd påverkar människan,hur man kan hjälpa dem att få en bättre vardag och hur man kan verka i skolan..

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att studera studiekontrakt, anmärkningar på studieresultat och åtgärdsprogram som upprättades under läsåret 2008/09 på ett av gymnasieprogrammen på Hammargymnasiet (fiktivt namn). Utifrån detta syfte ställs följande frågor: ? Vilka diskurser kännetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmärkningar på studieresultat samt åtgärdsprogram av? ? Hur förhåller sig diskurserna som framträder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?Teoretisk utgångspunkt: Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som Elev och målsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhållande mellan skola och Elev. Kontraktet förmedlar att skolan har långtgående rättigheter gentemot Eleven.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av när lärarens ledarroll utmanas av Elever. Eleverna vi åsyftar har ingen diagnos utan det är Elever som av någon anledning visar olämpligt beteende i klassrummet. Frågorna vi belyser är vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till att ledarrollen utmanas, om utmaningsproblemet kan förebyggas, vilken hjälp läraren kan få att hantera problemet, hur vanligt förekommande det är samt om ökad yrkeserfarenhet har någon inverkan. I litteraturgenomgången belyser vi en rad olika orsaker till att ledarrollen utmanas och ser på lärarens och Elevens roll i situationen. Vår teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs tankar om det sociala samspelet människor emellan.