Syftet med detta examensarbete var att undersöka en grupp pedagogers förhÄllningssÀtt till och vÀrdering av en undervisning med populÀrkulturella inslag. Vi ville ta reda pÄ om och i sÄdana fall hur sÄdana inslag berikar undervisningen. För att söka svar pÄ detta lÀt vi genomföra en studie dÀr vi skickade ut enkÀter och höll intervjuer med ett antal yrkesverksamma pedagoger. Resultatet av vÄr undersökning visade pÄ en avvikelse mellan pedagogernas hÄllning till och praktiska utövning av undervisning med populÀrkulturella förtecken. Undersökningen ÄskÄdliggjorde ocksÄ lyckade exempel pÄ hur populÀrkulturen kan inkorporeras i undervisningen och dÀrmed gynna utveckling och arbetsgÄng för sÄvÀl elev som lÀrare..

Avsikten med denna kvantitativa studie Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan en RIG-elev och dennes förÀldrars bakgrund. SÄvÀl deras idrottsliga- och socioekonomiska bakgrund har det tagits hÀnsyn till. Idrotterna som undersökts Àr handboll och bandy. Studien har gjorts med hjÀlp av en enkÀtundersökning som skickats till Katrinelundsgymnasiet i Göteborg och Bessemergymnasiet i Sandviken, totalt har 64 enkÀter samlats in. Resultatet visar att det finns ett samband mellan den idrott som förÀldrarnas utövat och respondenternas val av idrott.

Detta arbete fokuserar pÄ hÀlsa inom skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Syftet Àr att undersöka hur elever och lÀrare i Ärskurs 9 uppfattar det hÀlsorelaterade innehÄllet i skolÀmnet, hur det undervisas samt om det finns likheter och skillnader i elevernas och lÀrarnas uppfattning om detta. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua tvÄ lÀrare och 17 elever i Ärskurs 9 pÄ tvÄ olika skolor i södra Sverige. Den teoretiska ansatsen för undersökningen Àr Aaron Antonovskys teori om hÀlsoutveckling: kÀnsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky menar att denna teori Àr ett sÀtt att förklara vad som pÄverkar och utvecklar hÀlsa hos en individ.

Bakgrund: Vi upplever att mÄnga lÀrare inom skolvÀsendet inte besitter tillrÀckligt med kunskap om hur man bör agera om en elev har svÄra lÀs- och skrivsvÄrigheter. Hur vet man att en elev Àr i behov av dyslexidiagnostisering, och vem Àr det som utför diagnostiseringen? VÄr erfarenhet sÀger oss att det i skolvÀrlden ofta krÀvs en diagnos föra att rÀtt pedagogiskt stöd ska erbjudas eleven. Syfte: Studiens syfte Àr att studera hur forskningslitteratur beskriver utredning och diagnostisering av dyslexi. Litteraturstudien avser att besvara syftet utifrÄn frÄgestÀllningarna * Vilken Àr författarens framstÀllning vad det gÀller definition och förekomst av dyslexi? * Vilka tecken/kriterier indikerar nÀr det Àr befogat att göra en utredning? * Vem Àr det som avgör nÀr en utredning Àr befogad? * Hur gÄr en dyslexiutredning till? * Vad blir de pedagogiska konsekvenser av en dyslexidiagnos? Metod: Den metod som anvÀnds för att besvara syfte och frÄgestÀllningar Àr en komparativ litteraturstuide, dÀr fokus ligger pÄ att jÀmföra fem Àmnesadekvata texter, hÀmtade frÄn aktuell forskningslitteratur.

Vi fÄr höra allt oftare i media om alla de elever som slutar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Det görs dÀrför olika typer av insatser i skolan för att förhindra utvecklingen som vi nu ser. En av satsningarna Àr den individuella utvecklingsplanen och syftet med den har skrivits fram som en tidig och kontinuerlig informationsbÀrare till vÄrdnadshavare gÀllande elevens kunskapsutveckling i skolan. VÄrdnadshavare och skola ska pÄ sÄ sÀtt dela pÄ ansvaret sÄ att man tidigt upptÀcker och ÄtgÀrdar uppkomna problem i skolutvecklingen. Utvecklingsplanen Àr ett dokument med framÄtsyftande fokus pÄ elevens hela skolutveckling.

Tidigare forskning av Skolverket (2003) konstaterar att var femte elev som Àr i behov av sÀrskilt stöd inte erhÄller detta. Vidare förklaras att skolor har svÄrigheter att anpassa det sÀrskilda stödet till elevernas behov. Skolverket (2007a) faststÀller Àven att fem procent av pedagogerna inte upprÀttar individuella utvecklingsplaner. Skolverket (2008a) fastslÄr att ÄtgÀrdsprogram begrÀnsar sig till elevers problematik och förmedlar inte en helhetssyn av eleverna. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa vilka erfarenheter och upplevelser pedagoger har av arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, individuella utvecklingsplaner och ÄtgÀrdsprogram.

Sammandrag: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka förhÄllandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolÄr tvÄ. LÀrarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrÄn undervisningsinnehÄllet.Resultatet visar att eleverna förÀndrar sitt sÀtt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i frÄga om skiljetecken. Studien visar Àven betydelsen av att eleverna förstÄr och fÄr förklarat viktiga begrepp och fÄr stöttning av lÀraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rÀtt tidpunkt för varje enskild elev..

I kursplanen för Svenska B stÄr att lÀsa att eleven ska ?ha tillÀgnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap frÄn olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den vÀsterlÀndska kanon beskrev 1994 sin oro över vÄrt litterÀra förfall med orden ?Skuggorna blir allt lÀngre i vÄrt aftonland och vi nÀrmar oss det tredje Ärtusendet beredda pÄ ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsÀttning mellan vad man som elev bör lÀsa och vad man som elev kanske vill lÀsa. Dilemmat tycks vara att mÄnga elevers uppfattning om en klassiker idag Àr ?trÄkiga, svÄrlÀsta och föga inspirerande? (BÀcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvÄg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst lÀsintresse.

Syftet med arbetet var att beskriva vad som utmÀrker en bra lÀrare och tankarna bakom frÄgestÀllningen var att studier om bra lÀrare i förlÀngningen kan bidra till att definiera lÀrares professionalism. Undersökningen baserades pÄ en kvalitativ metod och kom att omfatta intervjuer med verksamma lÀrare inom gymnasieskolan. Resultatet visade pÄ likheter med tidigare forskning om bra lÀrare, dÀr nÄgra karaktÀrsdrag och egenskaper utkristalliserades. De intervjuade lÀrarna talade bland annat om en bra lÀrare som nÄgon som har gedigna Àmneskunskaper, Àr tydlig och strukturerad, respekterar eleverna och ?ser? varje elev.

Sverige tar idag emot flyktingar frÄn lÀnder dÀr analfabetism rÄder och i den svenska skolan fÄr vi allt fler tonÄringar som aldrig har gÄtt i skolan förut. Syftet med denna uppsats Àr att lÄta en av dessa tonÄringar, Tamara, beskriva hur hennes sprÄkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för hennes sprÄkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet Àr att fÄ kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjÀlp av tolk.

SammandragFörfattare: Peggy PalmÅr: Ht 2007Titel: LĂ€ra vĂ„ga tala. Om tal i klassrumsoffentlighetenEngelsk titel: Speak up! About communication in the classroomOrt, Universitet: VĂ€xjö, VĂ€xjö UniversitetSidor: 40InnehĂ„ll:Undersökningens syfte var att ta reda pĂ„ hur det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare Ă„ren, för lĂ€raren, men Ă€ven för hur det fördelar sig mellan flickor och pojkar. Undersökningen syftar Ă€ven till att belysa pĂ„ vilket sĂ€tt som eleverna fĂ„tt/tagit ordet pĂ„ den offentliga nivĂ„n i klassrummet och vid hur mĂ„nga tillfĂ€llen som lĂ€raren har vidareutvecklat svaret med sina elever vid dessa tillfĂ€llen. Samt Ă€ven hur lĂ€rare och elever uppfattar att det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare Ă„ren.Metoden bestĂ„r av observationer och ljudinspelningar i klassrummen i Ă„k 1, 3 och 5. Jag har Ă€ven utfört intervjuer av de tre berörda lĂ€rarna och av tre flickor och tre pojkar frĂ„n varje klass.Resultatet visar att lĂ€raren talar i cirka 54-78 % av den offentliga taltiden, deras uppfattning lĂ„g pĂ„ cirka 50-60 %.

I denna studie kommer relationen mellan lÀrare och elev att undersökas utifrÄn tvÄ infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lÀrarens förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt. DÀr kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrÄn de uppdrag och utmaningar som lÀraren stÀlls inför. Vikten av ett reflekterande förhÄllningssÀtt och hur lÀraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer ocksÄ beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lÀrarens pÄverkan pÄ och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt och verktyg som klasslÀrare kan anvÀnda i sin undervisning nÀr de arbetar med elever med sprÄkstörning pÄ ett inkluderande sÀtt. VÄr intention Àr att pedagoger kan ta del av denna studie och dÀrmed skapa en medvetenhet om hur man kan lÀgga upp sin undervisning nÀr man arbetar med elever med sprÄkstörning. SprÄkstörning handlar om att eleven inte kan tillgodose sig lingvistisk kunskap (McCauley, 2003). Elever med sprÄkstörning kan ha problem med olika sprÄkliga omrÄden som fonologi, grammatik, semantik och pragmatik, men i olika omfattningar (Nettelbladt & Salameh, 2008). I denna uppsats anvÀnds ordet sprÄkbarn nÀr vi talar om en elev som har blivit diagnostiserad med sprÄkstörning. Denna studie utgÄr frÄn ett relationellt synsÀtt. Von Wright beskriver det med att det unika, utvecklingen, sker i samspel mellan individer.

Detta arbete Àr en undersökning om tyskans popularitet bland elever i grundskolan och vad som behöver göras för att tyskan ska bli ett eftertraktat sprÄk att lÀra sig. Jag har valt att göra en kvalitativ enkÀtundersökning med fyrtiotre elever som lÀser tyska och spanska och följt upp detta med intervjuer av en elev och en lÀrare. Min slutsats Àr att det Àr samhÀllets fel att elever har en negativ uppfattning om tyskan och att det Àr skolan som bör ta sitt ansvar och fÄ dessa elever att förstÄ hur viktigt det Àr att kunna fler sprÄk Àn engelska. En annan aspekt Àr att eleverna behöver lÀra sig tyska pÄ ett annat sÀtt Àn förr i tiden dÄ grammatiska termer var viktiga för att behÀrska sprÄkets elementÀra grunder..

Examensarbetet handlar om normalitet och avvikelse i den svenska skolan. UtifrÄn de tester av lÀs- och skrivfÀrdighet som utförs pÄ gymnasieeleverna i Ärskurs ett i Huddinge kommun, har vi undersökt vilka effekter dessa tester har pÄ tre olika nivÄer. De tre nivÄerna Àr kommun, skola och elev. Vi menar att testerna Àr en del av skolans konstruktion av en normal elev. Den som faller utanför faller utanför och ska genom olika ÄtgÀrder göras normal.