Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund: Syftet med triage pĂ„ akutmottagningen Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla att patienter med störst behov av vĂ„rd fĂ„r det inom rimlig tid och pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient dĂ€r kommunikationen Ă€r av stor betydelse. Att kunna delge andra mĂ€nniskor information och dessutom kunna tolka och lĂ€sa av meddelanden Ă€r en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar pĂ„ andra personers uttryck. Även icke-verbal kommunikation Ă€r en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen Ă€r en stressig miljö och det finns mycket att lĂ€ra angĂ„ende vad som kan förbĂ€ttra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter.

Studien Àr genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vÄrdnadshavare medbarn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger pÄ intervjuer medvÄrdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebÀr Àven en skola för elever med funktionshinder som ADHD.VÄrdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgÄng. Denna delaktighet kan underlÀttas genom kommunikation och skapa en interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra Àr att en interaktionistisk kommunikation Àr grunden till en fungeranderelation mellan lÀrare och vÄrdnadshavare. Informanterna förstÀrker Àven denna slutsatsgenom att poÀngtera vikten aven fungerande tvÄvÀgskommunikation..

Syftet med min studie Àr att genom att studera frÄnvarostatistik, betygstatistik, nationella prov Äk 5 och intervju med elever och skolpersonal försöka hitta ett mönster i orsakerna till skolk samt metoder för att motverka skolk..

Innovationer Àr nÄgot som Àr svÄrt för företag och organisationer att lyckas med. Detta beror frÀmst pÄ fem olika barriÀrer som kan hindra företag att utveckla sina idéer till en praktisk innovation och lyckad lansering. För att delvis kunna lösa dessa barriÀrer tyder det pÄ att kommunikation kan vara ett nödvÀndigt hjÀlpmedel för att fÄ en lyckad innovationsprocess. Det finns vidare forskning som visar pÄ att ?ingen kommunikation? kan vara ett hinder för en innovationsprocess inom ett företag.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har nÄgon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har pÄvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har Àven pÄvisat att kommunikation Àr en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen Àr genomförd pÄ en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkÀter.

Hur pÄverkar sprÄket som en intervju hÄlls pÄ uppfattningen hos mottagaren? Medavstamp i teorin om social representation Àr detta huvudfrÄgan i arbetet. För attundersöka hur publiken av ett dokumentÀrt material pÄverkas beroende pÄ det sprÄksom talas skapades tvÄ videoklipp med intervjuer pÄ olika sprÄk. Materialet testades pÄen respondentgrupp som efterÄt intervjuats om sin uppfattning av personerna iklippen. Analysen visade hur respondenterna tilldelade de bÄda personerna olikaattribut, dels med anledning av sprÄket, men Àven pÄ grund av andra skÀl.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Detta projekt Àr en ombyggnad av Tyresö Gymnasium till ett bostadskomplex, som bevarar yttervÀggarna och den bÀrande konstruktionen i delen av skolan vald, för att sedan Àndra om planlösningen och dra ett strÄk genom byggnaden. Det ombyggdas gestaltning söker anvÀnda historiska referenser pÄ ett sÀtt som gör att tillbyggnaden kontrasterar den kvarvarande skolan. Eftersom de yttre fasaderna bevaras skapar projektet en sorts oas, eller en gömd glÀnta, i Tyresö.  NÀr ombyggnaden vÀl Àr klar, kommer skillnaden vara nÀst intill omÀrkbar utifrÄn, utom av vissa glimtar, för att locka in förbipasserande att ta en liten omvÀg och gÄ genom den skapade grÀnden. En stor del av det hÀr projektet var vilket förhÄllningsÀtt jag skulle ha till historiska referenser. UtgÄngspunkten var att anvÀnda dem flitigt, nÄgot jag inte var sÄ bevandrad i förut, i synnerhet inte förmodernistiska stilar (speciellt Art Nouveau) vilket var det jag ville anvÀnda. Jag ville varken enbart kopiera rakt av, eller anvÀnda element utan koppling till helheten i en annars modern byggnad.

PatientsÀkerhet och arbetet för att hindra uppkomsten av vÄrdskador Àr ett högaktuellt omrÄde. Problemet med undvikbara vÄrdskador Àr omfattande och i Sverige uppges vÄrdskador orsaka 630 000 extra vÄrddygn pÄ ett Är, vilket medför bÄde ett mÀnskligt lidande men ocksÄ ekonomiska konsekvenser för samhÀllet. Antalet patienter som skadas av vÄrden Àr ett direkt mÄtt pÄ patientsÀkerheten. Brister i kommunikation och teamarbete Àr en betydande orsak till att vÄrdskador uppstÄr. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att belysa faktorer som kunde pÄverka kommunikationen och teamarbetet i hÀlso- och sjukvÄrden samt vilken betydelse dessa hade för patientsÀkerheten.

In this paper I will attempt to recreate a prehistoric landscape surrounding the rock carving site of SlÀbro at Nyköping in Södermanlands lÀn by using GIS. The main focus area is the river valley at SlÀbro and the six panels with rock carvings that have been dated to the Bronze Age. I?ll attempt to shed light on a long lost landscape. The shore line displacement have been extensive in this area a reconstruction will visualize the relationship between the panels, and their relationship to the surrounding landscape.

Syftet med arbetetÀr att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att fÄ redskap för att hantera konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt.Idéenbygger pÄ att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och dÄ hanteradetta pÄ ett konstruktivt sÀtt.Vidare Àrsyftetatt undersöka hur det ser ut pÄ fritidshem vad gÀller pedagogers förmÄga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkÀterkartlÀggshur pedagoger ser pÄ konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som Àr trygga i sin profession vad gÀller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjÀlpa elever att sjÀlv hantera situationer dÀr de behöver komma överens. Resultatet visar Àven att lÀrarutbildningarÀn sÄ lÀngeberör dessa omrÄden alldeles för lite, samtidigt som det Àr varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom omrÄdena kommunikation och konflikthantering.

I en vÀrld dÀr konsumenten dagligen överöses av kommersiella budskap Àr det mÄnga gÄnger svÄrt, för att inte sÀga omöjligt, för företag att synas. Ett tuffare klimat krÀver tuffare tillvÀgagÄngssÀtt, vilket har resulterat i nya marknadsföringsmetoder. En av dessa nya metoder Àr provokativ marknadsföring som vÀnder sig till betraktarens kÀnslor genom provokation. Provokativ reklam och dess effekter pÄ konsumenter har undersökts tidigare. Dessa studier har emellertid övervÀgande fokuserat pÄ provokation i form av sexuella stimuli, varför det rÄder stor osÀkerhet om hur andra provokationsformer i reklamsammanhang mottas av konsumenter.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Syftet med detta fördjupningsarbete Àr att belysa vilka hinder som kan uppstÄ vid mötet i patientens hem dÄ patient och sjuksköterska har olika kulturell bakgrund, samt beskriva nÄgra av de faktorer som kan frÀmja mötet. DÄ vi genom vÄrt arbete i hemsjukvÄrden i invandrartÀta omrÄden dagligen möter patienter med invandrarbakgrund finns risk att kulturkrockar uppstÄr. Hur fÄr vi patienter med invandrarbakgrund att kÀnna sig som en del i ett sammanhang och hur fÄr vi patienten att kÀnna tillit och delaktighet? Vi har valt att göra en kvalitativ analys av 11 vetenskapliga studier och en doktorsavhandling. I studierna ingÄr sjuksköterskor, anhöriga och patienter.