Denna uppsats syfte är att undersöka hur arbetsvillkoren ser ut hos leverantörer i Kina som levererar produkter till västerländska företag och ställa dessa arbetsvillkor i jämförelse med de uppförandekoder som företagen har. Studien utforskar vilka områden av uppförandekoderna som är särskilt problematiska samt vilka faktorer som har inflytande på hur uppförandekoderna följs.Den tidigare forskning som finns på området är mycket begränsad och framförallt saknas studier av ett större antal fabriker. I dessa studier syns vissa samband mellan hur uppförandekoderna följs och faktorer som t ex storlek på fabriken, antal tidigare kontroller, andel av fabrikens totala kapacitet. Vår teoretiska referensram användes till att förklara varför det ser ut som det gör och vi utgick från intressentmodellen samt teori kring förändring av organisationskultur för att göra detta.För att undersöka detta fick vi tillgång till dokument från organisationen Fair Wear Foundations kontroller av arbetsförhållanden i relation till uppförandekoder hos sina leverantörer. Dessa dokument kodades sedan genom kvantitativ innehållsanalys för att få fram en bild av i hur hög utsträckning leverantörerna bryter mot uppförandekoderna vilket vi sedan kunde analysera statistiskt.Resultatet visar oss att uppförandekoderna följs i förhållandevis hög utsträckning.

Studiens syfte är att undersöka om utvalda lärosäten genom sitt utbildningsinnehåll, på ett likvärdigt sätt, förbereder blivande specialpedagoger för uppdraget som utvecklingsledare. Forskningsfrågorna är ?Fokuserar olika svenska lärosäten i samma utsträckning på begreppet specialpedagogen som utvecklingsledare? Om inte: Vad skulle det kunna bero på??. För att finna svar på forskningsfrågorna studeras utbildningsdokument från fyra lärosäten. De metoder som används är innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Studien är teoretiskt förankrad i verksamhetsteori, men då endast dokument har studerats kan vi bara säga oss vara inspirerade av denna teori. Studiens resultat visar att utvalda lärosäten, utifrån dokumenten, inte på ett likvärdigt sätt förbereder blivande specialpedagoger för uppdraget som utvecklingsledare.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Arbetet har som syfte att undersöka hur kommuners arbete med fysisk tillgänglighet finns med från visioner i översiktsplanen till detaljplanens utformning. Arbetet har sin utgångspunkt i två dokument, Boverkets granskning av tillgänglighet i översiktsplaner och årets rapport från Humana där landets kommuner undersökts i sitt arbete med tillgänglighet utifrån ett mer praktiskt perspektiv. De två kommunerna som ingår i detta arbete är Trelleborgs och Osbys kommun. Trelleborg är en av de tre kommuner som Boverket lyfter fram som föredöme i sin granskning och Osby är för andra året i rad på första placering i Humanas rankning av kommunerna. Det intressanta är att Boverkets och Humanas undersökningar befinner sig på två nivåer i planeringsprocessen, Boverket på den översiktliga och Humanas på den detaljerade, och om de två kommunernas dokument visar sig stämma med denna indikation eller ej.

Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna.

I Sverige har vi ett arkitekturpolitiskt dokument vid namn ?Framtidsformer?. I ?Framtidsformer? lyfts att arkitektur är viktigt och att arkitektur är politiskt. (Regeringskansliet, 1997 [online]) Detta kandidatarbete syftar till att undersöka och vidareutveckla detta påstående, det vill säga påståendet att arkitektur är viktigt och att arkitektur är politiskt. Parallellt med att detta kandidatarbete skrevs pågick en utredning, initierad av regeringen, av dokumentet ?Framtidsformer?. Kulturministern, Lena Adelsohn Liljeroth, hänvisar till att regeringen inlett ett arbete för att förnya arkitekturpolitiken (Adelsohn Liljeroth, mars 2014 [online]).

Utifrån ökade krav i samhället har det idag blivit allt viktigare för företag att jobba med sin miljöpåverkan. Ett sätt att göra detta kan vara att införa ett miljöledningssystem i den egna verksamheten. Det handlar här om att skapa ett styrsystem som genom dokument ska förmå integrera det tänkta miljöarbetet bland medarbetarna i organisationen, ett system där målet är att jobba med ständiga förbättringar. Tyréns är ett konsultföretag inom samhällsbyggnadssektorn som har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. På företaget arbetar man med ledningssystemet i alla de olika projekt som företagets konsulter utför.

Att ha kontroll över och strukturera upp sin vardag kan vara svårt för många och speciellt föräldre. Har eller får man även en kognitiv nedsättning blir detta i stort sett omöjligt utan hjälpmedel.Målet med detta arbete var att i samarbete med Doro, ta fram ett elektroniskt hjälpmedelför att underlätta vardagen för äldre med funktionsnedsättning och personer med kognitivanedsättningar. Grunden till arbetet blev en stor förundersökning där användarnas behov ochkrav utforskades. De största behoven som sågs hos målgruppen under förstudierna var att kunnakontakta närstående och att strukturera upp och klara av vardagen. För att klara detta användesmobiltelefoner, scheman, listor, kalendrar, larm, påminnelser samt tids- och ekonomihjälpmedeli analog eller digital form.

På Scanias R&D-avdelning i Södertälje sker dagligen tester av deras fordon, både av lastbilar och bussar. Många av provningarna kräver att fordonen är lastade för att kunna testa prestandan. Vid lastning av lastbilar finns ett välprövat system, men när det kommer till bussar finns inget fungerande system för hur lastningen ska ske. Många olika varianter finns och i slutändan används den lösning som passar bäst för stunden. Avsikten med detta projekt är att kartlägga hur lastning ska kunna utföras på ett rätt sätt med avseende på säkerhet och hållbarhet, samt ta fram en ny flexibel konstruktion som medverkar till att lastning blir ett enklare moment.Vid avdelningen NB (Hybrid Technology Development) testas fordon dagligen.

Den marknad som idag finns för riskanalysprogram är väldigt liten och specialinriktad. De program som ändå finns inriktar sig på att rangordna identifierade risker genom att visa sannolikhet och konsekvens av att en risk inträffar. Det finns idag ingen direkt modell för att hantera risk identifieringen i ett program utan detta sker ännu manuellt. I denna uppsats avser vi att utföra en studie på ett riskanalyssystem kallad SW.IRMA och genom detta utröna vad för effekter införandet av ett informationssystem för mätning av risker medför på riskhanteringsprocessen inom en verksamhet. Vi har intervjuat tre personer ansvariga för systemet inom ett företag i kemikalie industrin, ett s.k.

Den marknad som idag finns för riskanalysprogram är väldigt liten och specialinriktad. De program som ändå finns inriktar sig på att rangordna identifierade risker genom att visa sannolikhet och konsekvens av att en risk inträffar. Det finns idag ingen direkt modell för att hantera risk identifieringen i ett program utan detta sker ännu manuellt. I denna uppsats avser vi att utföra en studie på ett riskanalyssystem kallad SW.IRMA och genom detta utröna vad för effekter införandet av ett informationssystem för mätning av risker medför på riskhanteringsprocessen inom en verksamhet. Vi har intervjuat tre personer ansvariga för systemet inom ett företag i kemikalie industrin, ett s.k. SEVESO företag. Våran undersökning kommer använda ett hermeneutisk synsätt och en kvalitativ forskningsansats.

Undersökningen vilar på två huvudfrågor: Vad är ett materialbibliotek, och varför uppstår de i så stor utsträckning idag? Frågorna besvaras genom samtal med ansvariga på materialbibliotek, främst kommersiella, i Europa och USA och redovisas i en historisk och kronologisk översikt över det senaste decenniet, en tematisk beskrivning av verksamheten samt en diskussion kring materialbiblioteket utifrån begreppen dokument och bibliotek där en allmän biblioteksmodell appliceras på materialbibliotekens verksamhet. Slutligen föreslås en definition av begreppet materialbibliotek.Undersökningen kommer fram till att materialbiblioteket är en informationstjänst som samlar och organiserar materialprover och materialkunskap, och som inte enbart fungerar som tillhandahållare av information utan även strävar efter att i mötet med sina användare skapa ny kunskap om de dokument det behandlar. Materialbiblioteken uppstår ur ett behov av en samordnande central för materialkunskap, och kan placeras inom det nya serviceparadigmet information management. Det finns även ett behov av att känna på material och att skapa en mötesplats för kreatörer och tillverkare inom designområdet.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

I nordeuropeiska städer och inte minst i Sverige finns tack vare vår omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mångfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mångfald inom fysisk planering och ärendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet på kommunerna. Syftet med studien var därför att utifrån ett top-down perspektiv identifiera samstämmighetet gällande urban biologisk mångfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jämförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mångfald redovisas i några av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes främst med hjälp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju.

Europeiska försvarsmakter har sedan kalla krigets slut präglats av statiska eller krympande försvarsbudgetar. Det är något som slår särskilt hårt mot materielanskaffning vars kostnadsökning överstiger normal inflation. I strävan att bibehålla förmågebredd och djup ingås multinationella samarbetsarrangemang i effektivitetsökande och kostnadsbesparande syfte. Europaforskaren Tomas Valasek har från ett lessons learned- perspektiv identifierat karaktäristikum för framgångsrika försvarssamarbeten. Studiens syfte är att undersöka om dessa framgångsfaktorer kan appliceras även på en lägre analytisk nivå som för studien utgörs av fallet Archeranskaffningen. Framgångsfaktorerna har en generell natur och hur de tolkas för den här studien definieras genom att sätta dem i relation till rådande forskningsläge.  Analysen bygger på att sätta varje faktor i relation till Archeranskaffningen för att skapa en helhetsbild av om anskaffningens utgång kan förstås och förklaras utifrån Valaseks teori.