Det Àr av stort intresse bÄde nationellt och internationellt att höja kvalitén pÄ sjuksköterskans dokumentation samt enas om en gemensam terminologi. Den största anledningen till detta Àr det ökande behovet av sÀker och tillförlitlig överföring av patientrelaterad information mellan olika vÄrdgivare och mellan hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans förvÀntningar pÄ och erfarenheter av ett elektroniskt journalsystem (VAS/VÄrd Administrativt System) som stöd i omvÄrdnadsarbetet. Speciellt fokus var omrÄden gÀllande utbildning, kunskapsnivÄ, anvÀndarvÀnlighet och pÄverkansmöjlighet. En enkÀtundersökning genomfördes och data analyserades med kvalitativ och kvantitativ ansats.

Dagligvaruhandelns konkurrens har hÄrdnat, numera gÀller det att inte bara se till försÀljningssiffror utan Àven att göra de rÀtta investeringarna som leder till kostnadsfördelar och ökad lönsamhet pÄ sikt. Tekniken har gÄtt framÄt vilket kan ersÀtta kostsam hantering och onödiga marginalförluster. Undersökningen i denna rapport visar om en investering av ett elektroniskt hyllkantsetikettsystem skapar ökad lönsamhet. Inom dagligvaruhandeln sker det veckovis en mÀngd uppdateringar av nya priser och införandet av nya artiklar i sortimentet. Detta medför bÄde drift- och personalkostnader p g a det manuella arbete som krÀvs för bytet av dessa standardiserade pappersetiketter.

Den nya tullagen Union Customs Code (UCC) med mÄlet elektroniskt tullhantering inom unionen kommer att börja tillÀmpas 1 maj 2016. Tullkodex för unionen innebÀr elektroniskt tullhantering sÄvÀl mellan nÀringslivet och Tullverket som mellan medlemsstaternas tulladministrationer. Syftet med lagen Àr att förenkla uppgiftslÀmning och tullhantering för företag vilket krÀver omfattande uppgradering av IT-lösningar för bÄde nÀringslivet och Tullverket. Kvalitet pÄ de uppgifter som överförs till Tullverkets tull-system (TDS) antas ha större betydelse Àn tidigare dÄ det genom UCC lÀggs en större vikt pÄ spÄrbarhet.Organisationer bör dÀrför optimera kvaliteten pÄ de uppgifter som i samband med deklarationer lÀmnas till Tullverket. Detta för att undvika eventuella problem i framtiden.

Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) anvÀnds dagligen i en organisationsverksamhet. De organisationsmÀssiga förÀndringar som sker inom organisationen bördÄ pÄverka eller pÄverkas av den IKT-utveckling som sker inom organisationen.Uppsatsens frÄgestÀllning Àr om det gÄr att urskilja hur och i vilken utstrÀckning somdetta sker. Detta behandlas i uppsatsen genom att studera olika faktorer sÄsomorganisationens struktur, mÄl och strategi. NÀr informations- ochkommunikationsteknologin förÀndras och utvecklas kan kvalitet och kvantitet förorganisationens produktion förbÀttras. Om det gÄr att faststÀlla vilka faktorer sompÄverkar olika förÀndringar, sÄ skulle man kunna styra effektivisering,konkurrensförmÄga och produktiviteten hos en organisation.I denna uppsats har ett högteknologiskt konsult- och forskningsföretag anvÀnts somundersökningsobjekt.

I samhÀllet finns oro över den digitala utvecklingens framfart dÀr fokus lÀggs alltmer pÄ att skapa innovation, vilket Àr en tillgÄng ur konkurrenssynpunkt men dÀr individers behov och förutsÀttningar bortses frÄn. Den snabba utvecklingen kan medföra att individer med lÄg förstÄelse och acceptans av informations- och kommunikationsteknik riskerar att hamna utanför samhÀllet. Seniorer Àr den Äldersgrupp vilken har benÀgenhet att besitta en lÀgre förstÄelse och acceptans för den digitala utvecklingen. Detta Àr ett aktuellt dilemma eftersom ett fungerande samhÀlle förutsÀtter att alla individer ska kunna anvÀnda sig av de samhÀlls- och kommersiella tjÀnster som finns att tillgÄ. Till följd dÀrav Àr det oumbÀrligt att utveckla anvÀndbar informations- och kommunikationsteknik vilken möter slutanvÀndares behov och förutsÀttningar.

I dagens hÄrda konkurrenssituation krÀvs det mer och mer av företags informations-system. Detta gör att fler och fler företag vÀljer att implementera ett integrerat affÀrs-system. Integreringen gör att företag fÄr en enhetlig systemmiljö för hela företagets informationsbehandling. Implementeringen Àr dock en kostsam och tidskrÀvande process (Ekstrand, 1998). Mitt arbete behandlar frÄgestÀllningarna om varför företag vÀljer att implementera ett affÀrssystem, hur implementeringen förlöpte samt hur affÀrssystemet fungerar nÀr implementeringen Àr fÀrdig.Bland de företag jag vÀnde mig till sÄ var den frÀmsta anledningen till att företag installerar ett affÀrssystem att systemen Àr omfattande och integrerade.Jag kom Àven till slutsatsen att det nÀstan Àr omöjligt att genomföra en implementering av ett affÀrssystem helt smÀrtfritt.

Denna rapport behandlar den process som utförts för att ta fram korrekta ritningar över VAledningar, teknisk beskrivning och mÀngdförteckning samt de olika problem som stötts pÄ under arbetets gÄng..

Byggproduktionen Àr, pÄ grund av sina invecklade arbetsmoment och dynamiska arbetsplatser, drabbad av svÄra informations- och kommunikationsproblem. Veidekke Sverige AB anvÀnder sig av virtuellt byggandet (VDC) för att lösa dessa hinder i utförandet av sina projekt. VDC tillÀmpar flera olika informations- och kommunikationstekniker (ICT) och har visat sig vara lönsamt vid projektering. Under projektering med VDC samlas alla beslutsbehöriga parter i ett interaktivt rum dÀr information förmedlas snabbt och effektiv med hjÀlp av olika visualiseringstekniker. DÄ VDC saknar liknande arbetsmetoder som kan tillÀmpas i produktionen, anvÀnds fortfarande traditionella informations- och kommunikationsprinciper.Genom ett samarbete med Veidekke implementerades ett ICT-program i ett bostadsprojekt för att undersöka hur dess funktioner pÄverkade de rÄdande informations- och kommunikations-problem.

Uppsatsen behandlar den finansiella redovisningen av avsÀttningar för avhjÀlpande av förorenings­skador. Syftet Àr att undersöka hur Àgarkoncentrationen hÀnger samman med den grad av informationspublicering företag har valt kring dessa avsÀttningar. I studien undersöks 44 företag inom olika branscher och med olika Àgandeformer. I jÀmförelsen mellan samtliga fallföretag konstaterar vi att det finns ett samband mellan lÄg Àgar­­kon­centration och hög grad av informations­publicering. Vi diskuterar ocksÄ hur graden av vinstsyfte kan pÄverka graden av informations­publicering.

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Handel mellan företag sker traditionellt via manuella rutiner. Exempelvis görs bestÀllningar ofta med hjÀlp av telefon eller post vilket gör att tiden för att genomföra en affÀr vÀldigt lÄng. Electronic Data Interchange (EDI) Àr en teknik som lÄter företag göra affÀrer pÄ ett elektroniskt och mer eller mindre automatiserat sÀtt vilket gör att tiden för att genomföra en affÀr minskar. EDI har anvÀnts i mÄnga Är men dÄ mest av stora företag som har tillrÀckliga resurser för att införa EDI-system och för att upprÀtta erforderliga kommunikationslÀnkar. Mindre företag har oftast inte de resurser som krÀvs för detta och blir sÄledes utan effektivare handelsrutiner.

The purpose of this study was to describe senior nurses? expectations concerning how a digital information and communication technology systems (ICT) can contribute to the improvement of care leadership and how it can strengthen ties between the school's theoretical world and the practical clinical work-based training (WP) in nursing. The study has a descriptive design with a qualitative approach. The study involved seven leading care nurses. Data were collected through semi-structured interviews.

Dagens företag befinner sig i komplexa nÀtverk av interagerande företag, dÄ de tillsammans kan nÄ ett högre vÀrde. Varje interaktion innebÀr att företagen delger information, detta kan ske elektroniskt via Electronic Data Interchange, EDI, (Johansson, 1994). SÀttet att styra och leda EDI har blivit en nyckelfaktor hos de flesta IS (Informations System) chefer. EDI-prestationer skiljer sig ofta företag emellan och dÀrför Àr det viktigt att förstÄ vilka faktorer som pÄverkar EDI-utförandet (Lee & Lim, 2003). Syftet med denna studie Àr att beskriva hur EDI-prestation pÄverkas vid en fusion av tvÄ företag och hur företag kan arbeta proaktivt för att EDI-prestationen skall utvecklas. Studien Àr en kvalitativ fallstudie, pÄ företaget X som befinner sig i stundande fusionsarbete, en deduktiv ansats har tillÀmpats.

IT-system utvecklas idag ofta i globalt distribuerade organisationer. Detta görs för att möta de krav som stÀlls frÄn omgivningen samt för att finna specialkompetens. En global organisation kan medföra distribuerat arbete, alltsÄ att utvecklingsgrupper sprids över flera platser. Ett problem med detta kan vara att fÄ alla delar av verksamheten att arbeta mot ett gemensamt mÄl. Koordination ? att hantera beroenden mellan element i komplexa organisationer för att möjliggöra effektivt arbete mot ett gemensamt mÄl ? blir dÄ en viktig aktivitet.

Syftet med studien var att undersöka rederiernas syn pÄ brÀnslecellen och framförallt försöka avgöra förutsÀttningarna för nÀr brÀnslecellen kan fÄ sitt genombrott till sjöss.Datainsamlingen skedde med en internationellt distribuerad enkÀt i elektroniskt format. Urvalet bestÀmdes till att omfatta de fem största rederierna i de tjugo största flaggstaterna och Àven de fem största svenska rederierna.Svarsfrekvensen blev tyvÀrr för lÄg för att möjliggöra nÄgra sÀkra slutsatser. Resultatet tyder ÀndÄ pÄ att sjöfartsnÀringen inte Àr beredda att betala mer för en brÀnslecell Àn för ett konventionellt system. DÀrför kommer ett genombrott troligen inte att ske utan ökade miljöavgifter, införsel av handel med utslÀppsrÀtter eller drastiskt höjda brÀnslepriser..