Det här är en fenomenografisk undersökning som är baserad på intervjuer med lärare på en mångkulturell skola Analysen baseras på lärarnas berättelser vad de anser om läsläxa, och hur de uppfattar läsläxa i sitt arbete. I analysen ger lärarna sin beskrivning av de svårigheter och möjligheter de möter i arbetet med läsläxa. Analysen visar deras gemensamma och avvikande uppfattningar, i sina erfarenheter av elevernas läsinlärning, samarbetet med föräldrarna och språkets betydelse. I arbetet presenteras tidigare forskning och definitioner av begrepp, som är baserade på både litterära och elektroniska källor i form av forskningsavhandlingar, tidningsartiklar, styrdokument och uppslagsböcker. .

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 års stavningsreform. Undersökningen sträcker sig från 1906 till 1926 och omfattar alltså en period på 20 år. De tidningar som ingår i undersökningen är Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades på denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hållning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmänheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmänheten, därför är det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frågeställningar som tillsammans täcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka källor har använts? Vilka aktörer har fått komma till tals? Hur frekvent förekommer värdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kärnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger på en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, från den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

I den här kandidatuppsatsen har vi undersökt hur arbetslöshet framställs i tidningarna Aftonbladet, Dagens Industri och Dagens Nyheter under olika ekonomiska kriser i Sverige under åren 1993, 2000 och 2009. Vi undersökte främst hur skuld och lösningsansvar delades ut i texterna samt vilken roll tillfrågade experter hade. Vi använde oss av teorier om framing och språkliga grepp. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys av olika sorters artiklar och urvalet bestod av 225 analysenheter.Tidigare forskning har visat att mottagare av nyheter, publiken, påverkas i olika grad av  hur händelser gestaltas och vinklas i olika medier. Denna studie undersöker inte publikens reaktioner, utan hur tre svenska tidningar väljer att skriva om arbetslöshetsfrågan under olika svenska ekonomiska kriser.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna som arbetar med ASL bedömer att elevernas läsförmåga utvecklas i arbete med metoden. Läsförmågan definieras utifrån de fem dimensionerna vilka är fonologiskmedvetenhet, ordavkodning, läsförståelse, flyt i läsningen och läsintresse. Studien genomfördes med ett kvalitativt elektroniskintervjudokument som metod. Nio svar har analyserats varav tre på djupet. Resultatet i studien visar på att pedagogerna i stora drag är positiva till att metoden ASL bidrar till utvecklingen av elevers läsförmåga.

I forskningsprojektet undersöktes hur fem högutbildade utlandsfödda kvinnor har kommit in på arbetsmarknaden och fått ett arbete utifrån sin kompetens. I studien presenteras resultat om hur dessa utlandsfödda kvinnor i egenskap av bland annat ett feministiskt synsätt och utifrån sin egen förmåga har kommit in på arbetsmarknaden. Hinder och framgång som kvinnorna upplever i sin yrkesverksamhet beskrivs i studien. Denna kvalitativa studie genomfördes med e-metodologi, en sammankoppling av den fysiska och den elektroniska världen.  .

Denna uppsats behandlar homosexuella hatbrottsoffer och hur homosexualitet formuleras i artiklar i två av Sveriges största tidningar med dagsutgivning: Aftonbladet och Dagens Nyheter. De analyserade artiklarna är hämtade från 1 januari 2003 fram till 1 maj 2010 då analysen påbörjades. Anledningen till att urvalet hämtades från 1 januari 2003 är att hatbrottslagen från och med då även gällde brott mot personer på grund av sexuell läggning. Uppsatsen sökte svar på hur viktigt sexualiteten är för hatbrottsoffren och hur hatbrottsoffrens presenteras i artiklar om hatbrott från ovan nämnda tidningar.Uppsatsen utgår från vad som gör det perfekta mediala offret och vilka kriterier ett offer och ett brott bör uppfylla för att vara idealt för rapportering. Yvonne Jewkes (2004) och Ester Pollack (2000) har båda tittat på vad som är det perfekta brottet för att rapportera om det.

Att framföra fartyg utan sjökort kan vara mycket vådligt. Idag finnsdet två typer av sjökort. Det i pappersform och det elektroniska(digitala). Sjöfartsverket har en mycket stark position på marknadenför sjökort. Detta är en följd av bland annat lagstiftning.Sjöfartsverkets sjökort medför naturligtvis kostnader för användarna.

This paper considers the roles of critics, newspapers and magazines, in the process ofdescribing computer games and video games as either technical objects or products intendedfor entertainment.The making and ?using? of computer games and videogames originates in small groups ofpeople possessing a lot of knowledge in computers, during a time when these kinds of deviceswere very expensive. But now, the gaming culture has grown and almost anyone in oursociety can own and play a video game. For that reason, one could ask the questions ?are thegames and the people who plays them still parts of a ?technical culture??? and ?do we needsome kind of prior knowledge to fully understand the videogame critics??The critics represent ?the official idea? of what a videogame is, how it works and if it is worthplaying.

Regelverket för offentlig upphandling håller för närvarande på att förändras. Det är direktiven 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), som har omarbetats. Andledningen till en regelförändring är att omvärlden har förändrats, vilket innebär att tekniken har utvecklats och behoven för nya rutiner inom offentlig upphandling är nödvändiga. Bland de nyheter som återfinns i direktiven återfinns ett nytt upphandlingsförfarande, den så kallade konkurrenspräglade dialogen. Förfarandet är avsett att tillämpas vid situationer då det inte är möjligt att i de tekniska specifikationerna ange vad som krävs för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov.

Studier har visat att elever har ett lågt intresse för skolans naturvetenskap. Flera internationella tester och insatser har gjorts, men intresset har inte ökat. Det verkar istället som att intresset minskat de senaste åren. Naturvetenskaplig kunskap är viktig både för att eleverna ska förberedas för ett liv i ett demokratiskt samhälle där de ska ta ställning till olika samhälliga problem och för att naturvetenskapen spelar en viktig roll i samhällets utveckling. Syftet med detta examensarbete, vilket är en litteraturöversikt, är att ta reda på om elever har lågt intresse för naturvetenskap i skolan och i så fall varför. Vidare är syftet att ta reda på vilka förändringar av undervisningen som bör göras för att elevernas intresse ska öka.

Detta är ett arbete av juridisk karaktär och arbetet tar fasta på kommersiell hyresrätt. Arbetets syfte respektive avgränsning ämnar besvara frågor gällande relationen mellan parterna i hyresförhållandet med fokus på att hitta ett underlag för hur ett hyresavtal skulle kunna utformas. Arbetet behandlar således, utöver hyreslagens regler, även annan relevant lagstiftning. Med annan lagstiftning åsyftas huvudsakligen avtalslagen Arbetet är dels utfört med traditionell juridisk metod vilket innebär studier av lag, förarbeten, praxis och doktrin och dels med kvalitativ metod med hjälp av intervjuer.

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 års stavningsreform. Undersökningen sträcker sig från 1906 till 1926 och omfattar alltså en period på 20 år. De tidningar som ingår i undersökningen är Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades på denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hållning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

Some word processing programs save information that not all users of the program are aware of. This information consists of a number of things. Example of that is who the writer of the document is, the time it took to write it and where on the computer the document is saved. Text that has been changed or removedcan also be saved. This information is not shown in the program and the user will therefore not be aware of its existence.

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 års stavningsreform. Undersökningen sträcker sig från 1906 till 1926 och omfattar alltså en period på 20 år. De tidningar som ingår i undersökningen är Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades på denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hållning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.