Denna studie har undersökt hur svenska artister och representanter frÄn svenska skivbolag uppfattar det rÄdande digitaliserade medieklimatets inverkan pÄ musikbranschen. Syftet var att ta reda pÄ hur artister samt skivbolag förhÄller sig mot sociala medier, samt att undersöka hur deras upplevelser frÄn en allt mer digitaliserad musikbransch ser ut. För att kunna utvinna en sÄ djup analys som möjligt har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har genomfört fem djupintervjuer, varav tre med representanter frÄn tre olika skivbolag, samt tvÄ med tvÄ olika osignerade artister. Jag valde att genomföra intervjuer med dessa tvÄ olika aktörer i hopp om att kunna fÄ olika perspektiv i mina frÄgor. Jag har relaterat min analys till teorier om bland annat digitalisering, medieproduktion samt fankulturen. Resultatet har visat pÄ att sociala medier Àr nÄgot mycket viktigt gÀllande bÄde artisters kamp om att nÄ framgÄng i en allt hÄrdare konkurrens dÀr bruset av osignerade band och artister blir intensivare, samt nÀr det gÀller skivbolags arbete med att marknadsföra sina artister. Dock rÄder det delade uppfattningar mellan artisterna och de olika skivbolagen rörande hur de sociala medierna bör anvÀndas.

SammanfattningForskning har visat pÄ att det Àr flera faktorer som Àr avgörande i uppbrottsprocessen nÀr enperson vill avbryta sitt missbruk av alkohol och droger. Vad som spelar roll Àr faktorer ipersonens omgivning men ocksÄ faktorer hos individen sjÀlv. Syftet med studien var att hittafaktorer som var av betydelse för att motivera personen till att lÀmna ett missbruk av alkoholoch droger samt visa pÄ hur uppbrottsprocessen ser ut. Undersökningen baseras pÄ sexintervjuer. Det insamlade materialet analyserades och jÀmfördes mot tidigare forskning inomomrÄdet.

AutismspektrumtillstÄnd (AST) Àr en diagnos som stÀlls tidigt i ett barns liv. KÀnnetecknande för AST Àr stora svÄrigheter i det sociala samspelet samt i kommunikationen med omgivningen. Ett av de tidigast mÀrkbara symptomen Àr bristen pÄ spontan och varierad symbolisk lek. Ericastiftelsens behandlingsverksamhet Trasten har utvecklat en egen metod för att behandla barn med AST. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur förÀldrar till barn med AST beskriver sitt barns lek i hemmiljö, vilka svÄrigheter som mÀrks i leken samt om nÄgon förÀndring kan mÀrkas under och/eller efter behandlingen.

Sociala medier bestÄr av digitala plattformar dÀr integration, kommunikation och delning Àr möjligt mellan anvÀndare. Under de senaste Ären har nya former av sociala medier vÀxt fram och blivit ett intressant omrÄde för forskning. Det har Àven blivit en ny kanal för marknadsförare att nÄ ut till sina kunder. Pinterest startades 2010 av Ben Stilbermann med syfte att anvÀndare kan dela bilder och skapa sina egna digitala anslagstavlor. MÄlet med denna studie Àr att analysera Varför svenskar anvÀnder Pinterest för att skapa en bredare förstÄelse av Pinterest som nytt socialt medium samt presentera dess funktioner, styrkor och svagheter.

Edvinsson, J. & Eriksson, I. (2014). Den sociala omgivningens pÄverkan pÄ kvinnors hÀlsa - En kvalitativ studie om sju unga kvinnors upplevelser. Kandidatuppsats i pedagogik.

SammanfattningSyfte: Under de senaste Ären har medie- och kommunikationsforskare börjat tala om Internet som en revolutionerande kanal för de alternativa sociala rörelserna. Det finn's dock Àven forskare som varnar os's för att överdriva Internet's möjligheter att pÄverka attityder. Det Àr inte sjÀlvklart att Internet skulle öka intresset och deltagandet i demokratiska processer. Denna uppsat's syftar till att studera hur och i vilken utstrÀckning de olika kommunikativa funktionerna pÄ nÀtet anvÀnd's pÄ sex utvalda sociala rörelser's hemsidor. Dessutom diskutera's ifall det i dagen's nÀtverkssamhÀlle finn's en enhetlig rörelse som via Internet arbetar tillsamman's mot WTO och frihandel.Teori: Den teoretiska referensramen fungerar som vÀgledning till de centrala variablerna i informationssamhÀllet.

Syftet med denna undersökning var att erhÄlla ökad förstÄelse för ett antal gymnasieungdomars upplevelser av sociala nÀtverk och hur dessa vÀljer att framstÀlla sig sjÀlva pÄ nÀtverken. Vi Àmnade Àven undersöka konsekvenserna av den sjÀlvframstÀllan som sker, med fokus pÄ hur ungdomarna sjÀlva pÄverkas.FrÄgestÀllningarna vi utgick ifrÄn var: vilka normer finns för hur man bör framstÄ pÄ de sociala nÀtverken? Hur beskriver ungdomarna att de framstÀller sig sjÀlva pÄ de sociala nÀtverken och hur anpassas sjÀlvframstÀllan utefter de normer som finns och den respons som de fÄr? Hur underlÀttar och försvÄrar nÀtverksarenan, i jÀmförelse med den fysiska verkligheten, ungdomarnas möjligheter att framstÀlla sig sjÀlva pÄ önskvÀrt sÀtt? Samt hur pÄverkas ungdomars syn pÄ sig sjÀlva av de framstÀllningar som görs och den respons som de fÄr? UtifrÄn vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att samla in vÄr empiri genom att utföra fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en fokusgrupp. Vi har utgÄtt frÄn de symboliska interaktionisterna Charles Cooleys, George Herbert Meads samt Erving Goffmans tankar och begrepp för att analysera vÄrt resultat. Resultat av vÄr studie pÄvisar att det Àr relativt lÀtt ?att skrÀddarsy sig sjÀlv?, att framstÄ som den man vill framstÄ som, pÄ de sociala nÀtverken i jÀmförelse med vad detta Àr i den fysiska verkligheten.

Andledningen till att vi valt att undersöka Generation Z Àr för att vi som blivande studie- och yrkesvÀgledare kommer arbeta med dessa ungdomar. Generation Z Àr fortfarande unga men det hindrar dem inte frÄn att vara uppkopplade pÄ olika sociala medier. Aldrig tidigare har en generation haft sÄ enkelt att hitta vad de söker efter. Den hÀr generationen ligger i vÄrt intresse eftersom vi som framtida studie- och yrkesvÀgledare ska mer försöka knyta ihop sÀcken med all information som ges..

Research Elektronics Àr ett företag som utvecklar elektroniska system. I sinalösningar anvÀnder de bl.a. Siemens C500 Mikroprocessorer. Företagetplanerar nu att gÄ över till Philips LPC 2292 som bygger pÄ en 32-bitarsARM-kÀrna. Denna mikroprocessor har högre prestanda och Àr merkostnadseffektiv.Uppgiften bestod av att göra ett monitorprogram som bl.a.

För att möjliggöra anvÀndbara fuktmÀtningar hos byggnadsmaterial i produktion har treviktiga egenskaper hos mÀtmetoder identifierats: ? Enkla att handha ? Enkla att momentant lÀsa av resultat utan behov av analys ? Enkla att montera (om sÄ krÀvs)Fuktstickan BTG uppvisar god uppfyllnad av dessa tre krav pÄ egenskaper men gav docksÀmre resultat vid laborationstester och fÀltmÀtningar. PÄ grund av detta sÄ Àr den ej en avmetoderna som rekommenderas till produktion, utan föreslÄs istÀllet för vidare studier.Betong har bedömts vara det, av de undersökta materialen, som stÄr för den störstafuktbelastningen för de övriga byggnadsmaterial som den byggs ihop med. DÀrför har en,för fÀltmÀtningar i produktion, förenklad manual för fuktmÀtningar medelst testosystemetskapats och föreslÄs ligga till grund för kompletteringar till NCC:s kunskapsdokument.För isolering sÄ görs bedömningen att fukttillstÄndet hos den kan uppmÀtas medelst enluftfuktmÀtare och för uppmÀtande av fukttillstÄnd hos trÀ, rekommenderas traditionella,elektroniska mÀtinstrument med tillhörande hammarstift pÄ en förlÀngningskabel.För övriga byggnadsmaterial har inga metoder funnits tillfredsstÀllande, utifrÄn de tregrundlÀggande egenskaperna som identifierats för fuktmÀtning i produktion..

Studiens syfte var att med utgÄngspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan pÄverka det sociala klimatet i en kör, fÄ en förstÄelse för hur körledare ser pÄ de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstÄr. Analysen har gjorts med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som pÄverkar gruppens sammanhÄllning.

Gamification tar sikte pÄ att spels engagerande förmÄga borde kunna anvÀndas i andra sammanhang Àn endast i spel, som till exempel pÄ företag, för att engagera kunder eller anstÀllda. Gamification som riktar sig mot företagets anstÀllda kallas intern gamification och har under de senaste Ären ökat i anvÀndning. PÄ företag Àr sociala motiv ofta en viktig drivkraft bakom mÀnniskors beteenden. Sociala motiv syftar till viljor som relateras till grupper, som till exempel viljan att prestera bÀttre Àn andra i en grupp, eller viljan att passa in i en grupp. Trots att socialamotiv ofta Àr en viktig drivkraft pÄ arbetsplatser saknas studier kring hur intern gamification kan vÀcka motivation genom sociala motiv.

Jag har gjort en intervjustudie med utgÄngspunkt ien sociokulturell syn pÄ lÀrande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lÀrande, hur de uppfattar lÀrande pÄ fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmÀtning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet.I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav ocksÄ en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lÀrande i fritidshem.Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frÄgor var att fÄ berÀttande svar.Intervjupersonerna var ovana att tÀnka pÄ sin verksamhet utifrÄn lÀrandebegreppet.

Det har i alla tider förekommit diskussioner gÀllande skillnader pÄ mÀns och kvinnors egenskaper som ledare. Det pÄstÄs Àn idag att det finns kvinnliga respektive manliga ledarstilar, vilka skiljer sig frÄn varandra sett utifrÄn individernas beteenden.Studier visar pÄ att kvinnor som besitter ledande positioner inte bara fÄr slÄss mot karriÀrlystna mÀn, utan Àven mot stor del av den forskning som bedrivits inom omrÄdet som i mÄnga fall ger en starkt generaliserande bild över hur en kvinnlig ledare egentligen Àr. Detta leder mÄnga gÄnger till att kvinnor tvivlar pÄ sin roll som ledare och dÀrmed kÀnner ett utanförskap. Det förekommer i hierarkin dolda barriÀrer som hÄller kvinnor tillbaka i karriÀren och en sÄdan benÀmns som s.k. glastak i flera sammanhang.

Denna studie syftar till att integrera lÀmpliga funktioner och koncept typiska för sociala nÀtverkssidor i ett kommunikationsverktyg med avsikt att förenkla och stödja kommunikation mellan kollegor i team och projekt.  Designprocessen bestod av tre faser. I fas ett avgjordes genom en Pugh-matris vilka funktioner och koncept som hade störst potential för integration. I fas tvÄ integrerades dessa i en digital prototyp av det redan existerande kommunikationsverktyget Briteback. I fas tre identifierades anvÀndbarhetsproblem hos den framtagna prototypen.