Idag har verktygen och strategierna för att kommunicera med kunderna förÀndrats mycket sedan de sociala medierna blev en trend inom den virtuella vÀrlden. Utvecklandet av de sociala medierna har visat sig krÀva en förstÄelse huruvida information, underhÄllning och handel kan sammanlÀnkas dÄ det inte lÀngre endast Àr företagen som kan sprida ett budskap till kunderna. Forskare menar att de sociala medierna har kommit att bli en hybrid av marknadsföringsmixen dÄ de via de traditionella sÀtten endast varit möjligt att samtala företag till kund och numera tillÄter de sociala medierna kunder att samtala med varandra, vilket kan skapa risker sÄvÀl som möjligheter för företagen.Syftet med denna studie har varit att finna hur företag anvÀnder de sociala medierna som ett verktyg inom marknadskommunikation samt att undersöka huruvida företag skapar nÀra relationer via de sociala medierna. Syftet har Àven varit att belysa de risker företag uppfattar i och med anvÀndandet av sociala medier. Jag har valt att undersöka tre stycken forskningsfrÄgor dÀr den första av dem Àmnat till att svara pÄ hur företag anvÀnder de sociala medierna som ett verktyg inom marknadskommunikation.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

SyfteUppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera hur smÄ och medelstora klÀdföretag med försÀljning frÄn fysiska butiker som kÀrnverksamhet kan arbeta med de sociala medierna för att fÄ sin marknadsföring att nÄ ut till kunden pÄ bÀsta möjliga sÀtt och se om det finns nÄgra mönster nÀr det kommer till planeringen före, under och efter arbetet. Till detta syfte har jag arbetat mot tre frÄgor:? Hur nÄr ett företag ut till kunden pÄ bÀsta sÀtt pÄ de sociala medierna?? Hur uppmÀrksammas företaget av kunden pÄ bÀsta möjliga sÀtt?? UtvÀrderas resultatet av de aktiviteter som sker pÄ de sociala medierna?MetodFör att komma mer pÄ djupet inom Àmnet har jag valt att anta en kvalitativ forskningsmetod som kommit att anta en abduktiv ansats. Det empiriska material jag samlat för arbetet Àr frÄn sex respondenter frÄn fem företag som alla Àr insatta och har betydande roller i det jag valt att studera. Tre av dessa har jag intervjuat ansikte mot ansikte och de tvÄ andra har jag intervjuat via telefon.

Det nya nÀtverksbaserade försvaret har lett till att kartor visas med elektroniska displayer istÀllet för papperskartor. De symboler som anvÀnds pÄ dessa kartor för att visa pÄ vilken verksamhet som finns inom ett omrÄde Àr utformade för pappersbruk vilket gör dem lÀtta att rita ut men dÀrav ett statisk framtrÀdande. Dessa verksamhetssymboler har utan modifieringar överförts frÄn papperskartor till de elektroniska displayerna. PÄ Försvarets materielverk startade ett projekt ?Dynamiska verksamhetssymboler? för att se över hur en anpassning av dagens verksamhetssymboler till dagens teknik kunde göras.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur den sociala situationen kan se ut för tonÄrstjejer pÄ Perus landsbygd, utifrÄn tjejerna som deltog i fokusgruppen pÄ Arequipas landsbygd. Tanken Àr att undersöka hur tjejernas klass, Älder, etnicitet och kön kan pÄverka deras möjligheter att uttrycka sig och höras samt ta reda pÄ vilka utmaningar de kan möta i samhÀllet p g a att de Àr barn, flickor, fattiga och hör till en av Perus ursprungsbefolkningar. Sist vill jag ta reda hur tonÄrstjejer som deltog i fokusgruppen pÄ landsbygden i Arequipa definierar sin egna sociala situation och hur de uttrycker sina Äsikter och behov.Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur ser tonÄrstjejernas sociala situation ut pÄ Perus landsbygd, med fokus pÄ Arequipas landsbygd och utifrÄn fokusgruppens deltagare? Hur pÄverkar klass, Älder, etnicitet och kön tjejernas möjligheter att uttrycka sig och höras, med utgÄngspunkt i fokusgruppens deltagare?För att uppnÄ mitt syfte Äkte jag till mitt hemland Peru och forskade pÄ plats om tjejernas sociala situation pÄ Arequipas landsbygd. Jag intervjuade fyra personer som arbetar med sociala projekt inom bistÄndsvÀrlden, genomförde en fokusgrupp med Ätta tjejer pÄ Arequipas landsbygd samt samlade övergripande statistiskt material för att beskriva tjejernas sociala situation i Peru med fokus pÄ fyra olika omrÄden.Resultaten visar att tjejernas sociala situation Àr begrÀnsad men ÀndÄ med nÄgra tecken pÄ förbÀttringar i en positiv riktining.

Studiens Àmne vÀxte fram ur vÄrt intresse för sociala medier som en ny kanal med pÄverkan pÄ relationen mellan organisationer och deras intressenter. Undersökningen syftar till att beskriva hur utvalda kommuner i Sverige uppfattar sitt arbete i sociala medier. UtifrÄn detta syfte stÀllde vi oss tvÄ frÄgor: Hur beskriver de utvalda kommunerna sitt strategiska arbete i sociala medier?Hur beskriver de utvalda kommunerna att de arbetar i sociala medier för att bemöta feedback och frÄgor frÄn sina intressenter? FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av kvalitativa samtalsintervjuer. Kommunerna som vi strategiskt valde ut Àr JÀrfÀlla, Karlstad, Katrineholm och Leksand och vi utförde samtalsintervjuer per telefon med den ansvariga för sociala medier pÄ respektive kommun. Studiens resultat visade att de flesta av kommunerna inte har nÄgon uttalad strategi eller schemalagd tid för sitt arbete med sociala medier.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka faststÀlla och tydliggöra var grÀnsen för tilldelning av lÀsbehörighet för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal gÄr vid anvÀndande av elektroniska patientjournaler. Det finns önskemÄl frÄn kommuner och landsting om en enda landsomfattande elektronisk patientjournal för varje patient. En av de frÀmsta fördelarna Àr att tillgÀngligheten ökar dramatiskt och att det ger administrativa kostnadsbesparingar men en ökad tillgÀnglighet betyder ocksÄ ökad risk för obehörigt intrÄng och att patientens integritet riskerar att krÀnkas. Det avgörande vid bedömningen av en viss hÀlso- och sjukvÄrdspersonals lÀsbehörighet Àr behovet av uppgifter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det Àr dock otydligt i lagstiftningen och övrig normering vem som behöver vilka uppgifter för att utföra sitt arbete.

Ansvarstagande i företag har fÄtt ökad uppmÀrksamhet i och med utvecklingen av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Intressenter har idag större förvÀntningar pÄ företags ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstagande. Risken med CSR Àr att företag inte gör operationella bidrag mot samhÀllsproblem utan endast ser detta som ett sÀtt att öka sin vinst genom att förbÀttra företagets image. PÄ senare tid har begreppet Socialt Entreprenörskap utvecklats dÀr det frÀmsta mÄlet Àr det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten.

Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur en grupp kvinnliga anvÀndare av sociala medier kÀnner inför relationen stress och sociala medier. Det som har tolkats av mig Àr kvinnornas egna berÀttelser av upplevelser och kÀnslor kopplade till anvÀndandet av sociala medier.Metod:Undersökningen baserades pÄ tillvÀgagÄngsÀttet hos en fokusgruppintervju men höll formen av ett förtroligare samtal. Eftersom Àmnet för undersökningen ansÄgs falla inom ramen för frÄgor av kÀnslig art, valdes den traditionella intervjuformen bort. Det var viktigt att deltagarna i studien kunde kÀnna trygghet i gruppen och med forskaren. Fyra deltagare medverkade i undersökningen, med forskaren som observatör.

Elevers delatagande och beteenden under matematiklektioner kan bero pÄ mÄnga olika saker. Tidigare forskning sÀger att det Àr viktigt att kunna se mÄlen eleverna har för att kunna förklara deras beteenden. Denna undersökning fokuserar pÄ olika outtalade och uttalade sociala mÄl och huruvida de kommer i konflikt med andra mer prestationsrelaterade mÄl. UtgÄngspunkten har dÀrför varit att försöka identifiera dessa mÄl. Undersökningen bestÄr av tio intervjuer med elever och tvÄ observationer av matematiklektioner. Resultatet visar att en elev ofta har flera olika mÄl att uppnÄ och att dessa lÀtt hamnar i konflikt med varandra. Det Àr ofta de sociala mÄlen som tar över och lÄter prestationsmÄl komma i andra hand..

Inom ramen för Sveriges regerings mÄl om offentlig upphandling ska upphandlande myndigheter bland annat klargöra hur de bidrar till hÄllbar utveckling. Offentlig upphandling kan dÀrmed ses som ett strategiskt verktyg för att nÄ ett flertal samhÀllspolitiska mÄl om en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling. Upphandlande myndigheter i Sverige köper Ärligen in varor och tjÀnster till ett vÀrde av mer Àn 500 miljarder kronor. Genom att myndigheter vÀljer leverantörer som arbetar med miljöhÀnsyn och sociala hÀnsyn, bidrar upphandlingen direkt till en hÄllbar utveckling. Denna studie behandlar sociala krav i offentlig upphandling; i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt de anvÀnds samt hur sÄdana krav följs upp.

Abstrakt Syftet med denna studie Àr att genom ett kvalitativt fÀltarbete undersöka hur sociala relationer skapas och upprÀtthÄlls i arbetsgruppen VÀstergÄrdsgruppens StÀd och hur dessa relationer i sin tur pÄverkar verksamheten, framför allt i frÄga om stÀdarnas trivsel och arbetsinsats. Inledningsvis genomförde vi en förstudie i form av en kvantitativ enkÀtundersökning, för att bredda vÄr förförstÄelse av fÀltet, vars resultat gav oss tydligare fokus inför de sju intervjuer som dÀrefter genomfördes. De som intervjuades var enhetschefen för StÀdserviceenheten i Halmstad, omrÄdeschefen för bl.a. VÀstergÄrdsgruppens StÀd, samt 6 av de anstÀllda stÀdarna inom arbetslaget. Resultatet visar att den förÀndringsprocess som inleddes för ca 3 Är sedan har spelat en viktig roll bÄde för yrkesgruppens status och för de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Uppkomsten av fenomenet sociala medier har skapat ett nytt sÀtt för företag att omforma sin marknadskommunikation. Sociala medier har förÀndrat sÀttet som mÀnniskor kommunicerar pÄ, hur information och innehÄll sprids pÄ Internet samt hur företag och kunder har en mer relationsbunden kontakt mellan varandra, vilket denna studie i högsta grad belyser. Uppsatsen bidrar med en grundlÀggande förstÄelse kring hur tvÄ olika företag, IT-företaget Microsoft och PR-företaget Prime, valt att arbeta med de sociala medierna i sin marknadskommunikation. Det Àr viktigt att som kommunikatör kunna orientera sig i den sociala mediemiljön, dÄ forskning visat att Ätskilliga företag saknar kunskap för att hantera fenomenet. Denna studie inriktar sig pÄ hur sociala medier pÄverkat marknadskommunikationen inom tvÄ olika branscher och hur det i sÄ fall skiljer sig Ät.

Sociala medier har fÄtt allt större betydelse nÀr det gÀller kommunikation mellan mÀnniskor och för företag har explosionen av sociala medier inneburit bÄde möjligheter och utmaningar. För att möta konsumenterna dÀr de befinner sig har företag nu följt efter kunderna till de sociala medierna. I strÀvan efter att öka sin lönsamhet har företag tagit tillvara pÄ sociala medier som en ny och effektiv e-handelskanal, en verksamhet som fÄtt namnet social commerce. Social commerce Àr ett nytt fenomen i Sverige och handlar om försÀljning av varor och tjÀnster via sociala medier. VÄrt mÄl med denna studie Àr att undersöka anledningarna till varför nÄgra svenska företag har valt att anvÀnda sociala medier som en plattform för sin e-handel samt klargöra vad det Àr som gör att sociala medier Àr en lÀmplig plattform för e-handel.