Syftet med detta arbete Àr att komma fram till olika faktorer som bör beaktas vid elektroniska affÀrer nÀr det gÀller anvÀndbarhet. Arbetet visar genom en litteraturstudie och en empirisk studie faktorer som bör beaktas nÀr det gÀller anvÀndbarhet inför utformningen av system som möjliggör Internetbaserade elektroniska affÀrer mellan företag och konsumenter.I arbetet redogörs för delar av vad som sÀgs i litteraturen om elektroniska affÀrer och anvÀndbarhet. Vidare redogörs en empirisk studie av ett befinstlig system för elektronsika affÀrer i form av nÀtbutiken Amazon.Elektroniska affÀrer har en vid betydelse. Det största intresset inom detta omrÄde ligger i handel mellan företag och konsument över Internet. Det finns en rad för- och nackdelar.Ett anvÀndbarsystem i detta arbete definieras som ett system som pÄ ett enkelt och effektivt sÀtt underlÀttar för anvÀndare att lÀsa en specifik uppgift.

Tidigare undersökningar har visat att ökat datoranvÀndande resulterade i minskat socialt umgÀnge. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning ungdomar kommunicerar med varandra genom olika elektroniska medel, samt vilken betydelse denna kommunikation har för deras olika vÀnskapsrelationer. En kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes bland 91 elever som gÄr sista Äret pÄ gymnasiet. EnkÀten innehöll frÄgor som behandlade vÀnskap och kommunikation. Resultaten visar att elektronisk kommunikation Àr en del av ungdomarnas vardag, eftersom alla uppgav att de hade tillgÄng till Internet och mobiltelefon.

Statliga myndigheter anvÀnder i allt större utstrÀckning öppna system, sÄ som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, dÀrmed stÀlls allt högre krav pÄ sÀkerhet och tillit. I takt med den ökade anvÀndningen av elektronisk kommunikation uppstÄr nya problem. NÄgra av dessa Àr att vi inte med sÀkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som bestÀller tjÀnster och att vi inte kan vara sÀkra pÄ att information kommer till rÀtt person eller har Àndrats pÄ vÀgen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka sÀkerheten Àr digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund stÀllde vi oss följande frÄgor, vilken teknik ska statliga myndigheter anvÀnda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska anvÀndas för att uppfylla kraven pÄ sÀker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vÄr uppsats blir dÀrför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

The purpose of this paper is to describe how librarians andusers think of electronic books in libraries. My questions are:-What are electronic books, and how do they work?-How has electronic books been implemented by librariansin the libraries and on the libraries? websites?-How do users describe their view of electronic books?-How do the librarians and users think of electronic book inthe future?To be able to answer these questions I have studied relevantliterature, made qualitative interviews with two librarians attwo similar libraries and I had dialogues with several usersElectronic books were introduced 2002 at the two libraries.In the beginning the libraries made different types ofmarketing, but today they only have the website withinformation. Their purpose was to try this out and offer theusers a new media. So far, there are few users who borrowthese books, and maybe it depends on technical conditions.According to the dialogues I had, most of the users have noidea what electronic books are.

SammanfattningElektronisk handel har under senare Är vuxit fram som ett av de potentiellt mest betydelsefulla anvÀndningsomrÄdena för den moderna informations- och kommunikationstekniken. Genom lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, implementerades EG-direktivet (1999/93), om ett gemenskapsverk för elektroniska signaturer. Det övergripande syftet med direktivet har varit att samordna medlemsstaternas tekniska och juridiska arbete vad gÀller elektroniska signaturer. Kommisionens mÄl var att underlÀtta anvÀndningen av elektroniska signaturer och bidra till ett rÀttsligt erkÀnnande av dessa, frÀmst för att undanröja eventuella hinder mot elektronisk handel.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om svensk lagstiftning pÄ omrÄdet, lagen om kvalificerade elektroniska signaturer, har underlÀttat anvÀndningen av elektroniska signaturer. Anslutningsvis kan man pÄpeka att lagens rÀttsliga skyddsmekanismer och dess tillsyn, samt det skadestÄndsansvar som lagen reglerar, endast tillÀmpas om det Àr frÄga om kvalificerade elektroniska signaturer som Àr baserade pÄ kvalificerade certifikat, och som utfÀrdas till allmÀnheten.

Dagens biltillverkare tillverkar allt mer avancerade och komplexa elektroniska system i sina fordon. Det finns mellan 40 och 70 elektroniska styrenheter i en bil. Styrenheterna kontrollerar och reglerar allt frÄn komplicerade brÀnslesystem till sÀtesuppvÀrmning. För att hitta elektroniska fel snabbt och sÀkert Àr funktionell och enkel diagnos- och testutrustning en bra investering för verkstÀderna. Cabeco AB tillverkar och utvecklar diagnos- och testutrustningar.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att se hur dagens elektroniska spel pÄverkar elevernas sprÄkutveckling, sÀrskilt i modersmÄlet, men Àven att diskutera den engelska och svenska sprÄkutvecklingen, eftersom de flesta spelen har sina instruktioner pÄ engelska, och det svenska (danska för tvÄ av de undersökta eleverna) sprÄket Àr som ett andra modersmÄl hos de flesta av invandrareleverna. Undersökningen genomfördes genom observation. Jag filmade sju elever i Ärskurserna 6 och 7 samt tvÄ elever frÄn Danmark, som ocksÄ Àr i Ärskurs 6 och 7. Jag intervjuade den första gruppen, samt deras lÀrare för att se hur deras sprÄk utvecklades det senaste Äret i svenska och i engelska. Jag intervjuade ocksÄ den danska gruppen. Resultatet visar att det engelska sprÄket utvecklas mer Àn det svenska och det arabiska sprÄket, men det Àr de arabiska och svenska talsprÄken som utvecklas mer Àn de skriftliga sprÄken. Det visar ocksÄ att spelen kan anvÀnds för nöje, pedagogik och som ett socialt medium. Slutsatsen Àr att elektronisktspel kan vara ett positivt medel för att utveckla sprÄket, inte minst i engelska och svenska, men Àven i arabiskan som modersmÄlssprÄk..

Denna uppsats behandlar problematiken som uppstÄr nÀr ett avtal skickas i via elektronisk post som blir olÀsligt för mottagaren pÄ grund av inkompatibilitet. Om ett meddelande Àr inkompatibelt, nÀr ska det ha ansetts kommit fram till motparten? Uppsatsen börjar med att problematisera faktumet att avtalslagen Àr skriven med pappersbaserade dokument som utgÄngspunkt och att det dÀrför finns en möjlighet att de lösningar som gÀller för brev (t.ex. reglerna om förklaringsmisstag) inte Àr lika lÀmpliga vad gÀller elektroniska meddelanden. PÄ ytan torde det inte vara nÄgra problem, eftersom bÄde en IT-utredning (SOU 1996:40) och den svenska doktrinen inom omrÄdet mestadels tyder pÄ att de skillnader som kan uppstÄ inte gör en sÀrskild lagstiftning nödvÀndig.Efter analys av vad inkompatibilitet innebÀr framkommer det dock att det Àr ett fenomen som inte kan jÀmföras blint med liknande situationer dÀr pappersbrev anvÀnds.

Statliga myndigheter anvÀnder i allt större utstrÀckning öppna system, sÄ som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, dÀrmed stÀlls allt högre krav pÄ sÀkerhet och tillit. I takt med den ökade anvÀndningen av elektronisk kommunikation uppstÄr nya problem. NÄgra av dessa Àr att vi inte med sÀkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som bestÀller tjÀnster och att vi inte kan vara sÀkra pÄ att information kommer till rÀtt person eller har Àndrats pÄ vÀgen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka sÀkerheten Àr digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund stÀllde vi oss följande frÄgor, vilken teknik ska statliga myndigheter anvÀnda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska anvÀndas för att uppfylla kraven pÄ sÀker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vÄr uppsats blir dÀrför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer. Genom litteraturstudierna skaffade vi oss kunskaper om bÄde teknik och anvÀndningsomrÄden för digitala signaturer och genom att beskriva dessa tekniker fÄr lÀsarna en introduktion i Àmnet.

Mobbning i skolorna har funnits i alla tider och i olika former sÄ som psykisk, fysisk och verbal mobbning. I dagens samhÀlle har den elektroniska utvecklingen haft stor framgÄng och intresset för elektronikens möjligheter och hjÀlpmedel har krupit sig allt lÀngre ner i Äldrarna. Det finns en rad olika fördelar med elektronikens utveckling. MÀnniskors tillgÀnglighet till varandra ökar och har underlÀttat vardagen för mÄnga individer tack vare de olika hjÀlpmedel som mobiltelefon, datorer, Internet etc. Det har Àven blivit ett nytt sÀtt för barn och elever att kommunicera med varandra och pÄ de platser mÀnniskor umgÄs med varandra förekommer Àven krÀnkande behandling samt mobbning.

För att elektronisk handel skall kunna bli ett omfattande handelssÀtt för oss konsumenter krÀvs en tÀckande lagstiftning och en pÄlitlig teknisk lösning för att erhÄlla god sÀkerhet. Arbetets huvuduppgift har dÀrför varit att undersöka nÄgra av de juridiska och sÀkerhetsmÀssiga aspekter som skapar oklarhet inom omrÄdet samt att ge en övergripande förstÄelse över Àmnet elektronisk handel.Ecash Àr ett betalsystem som pÄ ett bra sÀtt kan ge en övergripande förstÄelse över hur den elektroniska handeln kan fungera. Betalsystemet bedöms i arbetet som ett tÀnkbart system för en omfattande anvÀndning inom Sverige. Vad betrÀffar sÀkerheten mÄste det finnas tekniska lösningar som kan garantera att den information som sÀnds över Internet, mellan avsÀndare och mottagare inte kan Àndras. Det skall inte heller vara möjligt att nÄgon utomstÄende kan ta del av den information som översÀnds.

En felexpedition Àr en inkorrekt expedition av lÀkemedel pÄ apoteket som lÀmnats till kunden. Fel lÀkemedel innebÀr att patienten fÄr felaktig medicinering med oönskade effekter eller utebliven effekt som följd. Ett av skÀlen till att en felexpedition kan intrÀffa Àr om receptet som lÀmnas in Àr otydligt skrivet och lÀkarens handstil Àr svÄrlÀslig. En av orsakerna till att det elektroniska förskrivningssystemet har utvecklats Àr att minska pÄ felexpeditioner som sker av denna anledning eftersom elektroniska recept Àr tydliga och lÀttare att lÀsa Àn handskrivna. Det elektroniska förskrivningssystemet Àr pÄ frammarsch i Sverige.

Denna uppsats avser en förÀndringsanalys. Tillsammans med ett mindre företag har vi undersökt vad konsekvenserna, av ett införande av datoriserad informationsbehandling, skulle bli. FörÀndringsanalysen avser: ? FrÄn manuell till datoriserad lagerhantering ? Dokumenthantering med XML ? Elektroniska affÀrer B2C med XML ? Elektroniska affÀrer B2B med XML Slutsatsen Àr att en datorisering skulle förenkla företagets lagerhantering. I företagets fall skulle en datorisering kunna leda till effektivare informationsbehandling.

SammanfattningSyftet med denna kandidatuppsats Àr att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut gÄr att till-lÀmpa pÄ sÄdana avtal.Regler om avtals uppkomst pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. PÄ senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde utgjort grunden för mÄnga och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svÄrt att urskilja en vilja, dÄ kommunikationen Àr automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rÀttsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar Àr och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, Àr det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi ska fÄ kunskaper om mobbing i allmÀnhet och elektronisk mobbning i synnerhet. Vi vill Àven ge lÀsaren ökad kunskap om den nya mobbningen som sker via Internet och olika mobiltelefontjÀnster. Vi har i den empiriska delen anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka pedagogers och elevers kunskaper om allmÀn mobbning och elektronisk mobbning. Resultatet av intervjuerna och slutsatser med likheter och skillnader mellan pedagogernas och elevernas kunskaper redovisas i denna del.Resultaten av den empiriska undersökningen har vi kopplat till den forskning som redovisas i litteraturgenomgÄngen.Vi kom fram till att den elektroniska mobbningen Àr vanligare bland högstadielever Àn mellanstadieelever. Pedagogerna och eleverna pÄ högstadiet Àr medvetna om den elektroniska mobbningen och vilka arenor som anvÀnds..