Sammanfattning Utgångspunkten är tidigare selektionsforskning som visat att, ju tidigare man är född på året desto större är chansen att klara sig genom selektionsprocesserna. Studiens syfte är att undersöka åldersfördelningen mellan innebandyspelade individer på tre olika ungdomsnivåer. Studiens empiri behandlar både flickors och pojkars åldersfördelning. Genom att kvartalsindela individerna ges möjligheten att se om den fysiska mognaden spelar någon roll i innebandyns selektionsprocess. För att kunna genomföra en kvartalsindelning så krävdes det tillgång till individernas sex första siffror i personnumret. Genom att studera officiella dokument så erhölls dessa uppgifter. En kvantitativ metod användes och 1482 individer ingick i studien.

NoSQL är ett omtalat ämne just nu. Det finns mycket som talar för att det ska lösa de problem relationsdatabaser lider av. Exempelvis onödigt resurskräavande system eller svårt att konvertera mellan olika format på data. Att lösa dessa problem är något Ida Infront är intresserade av för lagringen i deras ärendehanteringsplattform iipax. Uppgiften är att ta reda på vad NoSQL-begreppet faktiskt innebär och utvärdera utvalda databaser mot Ida Infront och iipax krav.

Sverige och Finland har en ambition att skapa en gemensam sjöstyrka, SFNTG (SwedishFinnish Naval Task Group). Länderna har historiskt mycket gemensamt men har också olika utgångspunkter för sina respektive säkerhetspolitiska lösningar. Med sjömaktens betydelse för nationerna ? den nationella uppfattningen om sjömakt, jämförs ländernas förutsättningar för att i framtiden fördjupa det marina samarbetet. I uppsatsen används Alfred T Mahan, Geoffrey Till och Eric Grove som teoretisk grund för att utifrån strategiska och doktrinära nationella dokument tydliggöra avgörande skillnader i ländernas syn på sjömakt.Den svenska utgångspunkten för sjömakt är global där den finska utgångspunkten är terri­toriellt försvar med en internationell ambition.

Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län.

1993 skrev Sverige under FNs konvention för biologisk mångfald, vilket är ett juridiskt dokument som innebär att Sverige har förbundit sig att bevara och hållbart bruka denbiologiska mångfalden. Som en uppföljning till detta antogs Programmet för Odlad Mångfald, POM. Andra aktörer i bevarandet av växtgenetiska resurser är CBM, Jordbruksverket, NordGen, klonarkiven och SLU. Som en del i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden, odlas material av vegetativt förökade växtslag i genbanker.En utredning av betydelsen av dessa genbanker i Sverige är huvudsyftet med mitt examensarbete. Tre olika perspektiv redovisas och diskuteras; 1) Bevara för framtida växtförädling/nyttoperspektivet, 2) Bevara för historiska och kulturella intressen, och 3) Bevara för etiska och existentiella värden.

Översiktsplanen är ett verktyg för kommunen att visa sin vision med mark- och vattenanvändningen. Eftersom planen ger förutsättning för typer av verksamheter som bedöms påverka miljön betydande ska den miljöbedömas. Miljöbedömning genomförs med syftet att integrera miljöaspekter i planeringsprocessen och genom att beskriva konsekvenser av verksamheter och planering ges också beslutsfattare ett bredare beslutsunderlag, samtidigt som allmänheten ska kunna få en bättre insyn i planeringsprocessen. Det är viktigt att identifiera och bedöma konsekvenser av planering, för att forma planeringen på så sätt det skapas förutsättning för en hållbar utveckling. Denna studie är en fallstudie med inriktning på att beskriva skillnader i kvalitet vid olika typer av miljöbedömning, utförda av kommun respektive konsult och med miljökonsekvensbeskrivningen integrerad i planen respektive separat. Processen miljöbedömning och dokumentet miljökonsekvensbeskrivningen styrs till innehåll och utformning i Miljöbalken och hur god kvalitet en miljöbedömning har är både kopplad till process och dokument. Denna studie visar att kvaliteten skiftar stort och att mönster finns mellan olika typer av miljöbedömning..

Vid insatsen i Kongo 1961- 63 var en av uppgifterna för svenska flygvapnet direkt understödav FN:s markstyrkor. Hur löstes då denna uppgift? Var det ett väl inövat koncepteller tvingades flygförare och markstridskrafter att uppfinna en metodik på grundav rådande omständigheter? Det kan vara så att Sverige hade en väl utvecklad förmågavilken både hade stöd i doktrinära dokument och som övades. Det kan även förhålla sigså att de berörda piloterna fick improvisera och ta fram nya metoder på plats i Afrika.I uppsatsen analyseras källmaterial ur Krigsarkivets samlingar hämtade från Flygstabenoch Första flygeskadern mellan 1948 och 1961. Exempel på dessa källor är övningsbestämmelser,taktiska verk och reglementen.Svaret som uppsatsen ger är att Sverige övade Direkt flygunderstöd, DFU, under nästanhela 50- talet.

Syfte: Att undersöka en grupp sjukgymnasters erfarenheter och upplevelser av att använda rehabiliteringsplaner för patienter på strokeenheter i Landstinget Gävleborg.Design och metod: Deskriptiv kvalitativ design. Semi-°©?strukturerade intervjuer av fem sjukgymnaster. Kvalitativ innehållsanalys användes för databearbetning.Resultat: Sjukgymnasterna såg rehabplan som ett användbart arbetsinstrument i akut strokevård. Tidiga samtal om mål bidrog till att ge patienterna motivation och insikt om sin situation men hjärnskadan kunde försvåra patientdelaktighet.

Renman Linda (2008). Skolutveckling En fallstudie: jämförelser mellan teori och praktik. School development: A case study: Comparing theory an practice. Skolutveckling och ledarskap, lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna studie har främst varit att tydliggöra mötet mellan teori och praktik i ett skolutvecklingsprojekt.

Den här uppsatsen besvarar frågan om hur den svenska bredbandsstrategin är tänkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker även mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gällande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanäten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala län där fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: Länsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i Månkarbo. Det genomförs även en diskursanalys på utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits någon roll och i så fall även hur den rollen motiveras.

Syftet med detta arbete var att utreda ?om? och ?i vilken utsträckning? som Experiential Learning (EL) går i linje med dagens svenska skola. Med avgränsning till gymnasieskolan var syftet därför att relatera Experiential Learning gentemot de dokument som ligger till grund för dagens svenska gymnasieskola, nämligen: ?Skollagen?, ?Läroplanen för de frivilliga skolformerna? (Lpf 94) och Läroplanskommitténs betänkande ?Skola för bildning? (SOU 1992:94). Utgångspunkten för denna hermeneutiska jämförelse var ett kritiskt förhållningssätt (läs.

Inom krigsvetenskapen har relativt lite forskning gjorts gällande kopplingen mellan stresshanteringsbehov och taktik/stridsteknik i svenska normativa taktikdokument. Den svenska försvarsmakten skall kunna verka vid olika klimat och motståndare. Svenska militära chefer skall kunna bemästra ålagd uppgift oavsett rådande omständigheter. Akut stress är något som dagens chefer kan komma att ställas inför, hur individen reagerar är inget som går att förutse. Det är dock avgörande hur chefen agerar ur ett taktiskt perspektiv, vilket i sin tur leder till hur framgångsrika uppdragen blir.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera processen från policy till praktik och att exemplifiera detta utifrån hur arbetet med kommunikationsplattformen i Lunds kommun har gått till väga. Ett viktigt mål är också att utifrån detta konstruktivt försöka bidra till plattformens fortsatta implementering. I uppsatsen identifieras aktiv kommunikation, kärnvärdesprofilering och effektiv implementering som organisatoriska nyckelbegrepp.Utgångspunkten är fyra dokument som utgör kommunikationsplattformen för Lunds kommun och en utvärdering av implementeringsarbetet för kommunikationsplattformen. Dessutom har även tre intervjuer genomförts med nyckelpersoner i kommunen. Med en kvalitativ innehållsanalys av dokumenten och intervjuerna görs en nulägesanalys av situationen och problematiken tematiseras.Det sista steget i uppsatsen är att skapa konkreta förslag till åtgärder.

Denna studie syftade till att öka förståelsen för hur mottagandet av äldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. Frågeställningarna rörde hur företrädare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. Företrädare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjänstemän har deltagit i en fokusgruppsintervju i ämnet. Med hjälp av Aaron Antonovskys individteori känsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Intresset för studien kom genom upptäckten av ?Idrott hela livet ? strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete? som är ett dokument från Riksidrottsförbundet som tar upp att idrotten vill: ?agera för ett starkt föreningsliv byggt på demokratiska principer och stärka medlemmarnas engagemang, inflytande och delaktighet?. Syftet med studien blev följaktligen att beskriva hur konsulenterna på Hallands distriktsidrottsförbund uttrycker vilka processer och strukturer som är förutsättningar för medlemmars delaktighet och inflytande i föreningslivet Valet grundar sig även i det faktum att delaktighet har bevisats betydelsefull för både lärande och hälsa. Genom vårt val av att vilja se hur konsulenterna uttrycker sig om sitt arbete passade kvalitativa intervjuer, som genomfördes med alla (fyra) konsulenterna på valda distriktsidrottsförbund. Intervjuerna bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys och det som framkom var att den demokratiska processen, med årsmötet, var en struktur och process som har stor betydelse för delaktighet och inflytande i föreningar.