Studien uppmärksammar det svenska företaget Jula, som vid en tidpunkt då tillväxt råder på den elektroniska marknaden, väljer att lägga ner den elektroniska försäljningskanalen, för att istället satsa på den fysiska försäljningskanalen. Forskare har de senaste decennierna fokuserat på att företag bör vara verksamma genom kombinerade försäljningskanaler, fysisk försäljning och elektronisk handel, för att nå framgång. Därmed har de inte haft fokus på att företag slutar driva kombinerade försäljningskanaler, vilket företaget Jula kan illustrera. Genom att studera företaget Jula, med hjälp av en intervju och sekundärdata, påvisas att forskare hittills inte beaktat väsentliga faktorer i praktiken, och att det idag finns företag som kan vara framgångsrika och konkurrenskraftiga utan kombinerade försäljningskanaler. Även faktorer som ligger till grund för valet av att inte bedriva elektronisk handel påvisas.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att definiera fenomenet elektronisk mobbning, att utreda ansvarsfrågan samt att kartlägga organisationernas arbete och eventuella samverkan. Resultatet baseras på intervjuer med BRIS, Friends, LunarStorm och Playahead som analyserades utifrån symbolisk interaktionism. Studien visar på hur liten skillnaden är mellan traditionell och elektronisk mobbning i hur den kommer till uttryck och vem den drabbar. Utmärkande för e-mobbning är spridningseffekten samt hur språket hårdnat i kommunikationen på Internet och andra elektroniska källor. Föräldrarna, skolan och barnen själva borde enligt organisationerna ta ansvar för att motverka e-mobbningen och de anser att lagstiftningen på området är bristfällig.

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

Detta examensarbete behandlar elektroniska transaktioner, i huvudsak betalningar över Internet med tonvikt på säkerhet. Vidare behandlas också frågor kring vilka kriterier en betalningstransaktion bör uppfylla för att anses juridiskt bindande. Examensarbetet riktar sig till en publik som redan tillgodosett sig baskunskaper i ekonomi och data.Resultatet av undersökningen vilar på en kombination av telefonintervjuer och litteraturstudier. Personer som intervjuats är: Christian Wettergren ?forskare på KTH, Hans Öjemark -verksjurist på Post och telestyrelsen, Lars Lindgren ?jurist på Handelsbanken och Mats Thunander ?projektledare för Handelsbankens SET-pilot.Kriterierna som bör uppfyllas för att en betalningstransaktion vid handel över Internet skall anses säker är enligt vad som framkom i min undersökning att transaktionen skall vara atomär, konsekvent, isolerad, bestående, skyddad mot insyn, inte kunna ändras utan upptäckt, klara autenticitetskontroll och inte vara reproducerbar.Kriterierna för att en betalningstransaktion vid handel över Internet skall anses juridiskt bindande är enligt vad som framkom i min undersökning att inblandade parter är väl identifierade t.ex.

Hur hanterar datorvana personer små mängder elektronisk information? Vad händer när dessa människor vill åt information som finns sparad på något annat ställe än där den ursprungligen skrevs? Ett problemområde är bokmärkeshantering i webbläsare och ett annat är elektronisk anteckningsföring. I detta examensarbete intervjuades fem personer för att analysera vilka behov som finns kring webbaserad informationshantering. Därefter analyserades dessa behov och genom itereringar togs en behovslista fram tillsammans med tre olika konceptplaner som stöd för vidareutveckling. Delar av konceptplanerna implementerades som en wiki med det serverbaserade skriptspråket PHP som grund.

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer. Genom litteraturstudierna skaffade vi oss kunskaper om både teknik och användningsområden för digitala signaturer och genom att beskriva dessa tekniker får läsarna en introduktion i ämnet.

Vi undersökte hur arbetet för anställda inom myndigheter påverkas av den pågående utvecklingen av samverkande e-myndigheter. Elektroniska kommunikationsmedel ska ge medborgare möjlighet att uträtta ärenden 24 timmar om dygnet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de myndighetsanställdas arbete påverkas av en alltmer elektronisk hantering av arbetsuppgifter. För detta ändamål valde vi att utföra intervjuer med anställda vid två svenska myndigheter. Arbetet behandlar inte de tekniska plattformarna för implementering av tjänster hos e-myndigheter.

Denna undersökning kartlägger svenska konsumenters uppfattning kring hur säkert de uppfattar betalning av varor via Internet. Detta sker genom att beakta olika faktorer, såsom kön, ålder, sysselsättning och civiltillstånd. Med betalning avses i den här rapporten att en konsument betalar sina varor på elektronisk sätt över Internet.I denna undersökning har metoden enkäter använts. I undersökningen ingick 45 svenska konsumenter. Många av konsumenterna känner sig osäkra vid betalning av varor över Internet, vissa känner till och med att det är så osäkert att de helt enkelt avstår att handla varor över Internet på grund av att detta..

Idag lagras enorma mängder elektronisk text i databaser på företag, institutioner och liknande ställen. Textmassorna är oftast lättåtkomliga, lätt redigerade och enkla att sprida. Dessvärre dyker det upp problem när man ska läsa och navigera i stora dokument. Kognitiva belastningar på korttidsminnet är en följd av svårigheten att överblicka stora dokument. Det uppstår även problem med navigeringen i dokumenten.

Sammanfattning Titel: Elektronisk handel mellan privat och offentlig sektor Författare: Dawid Malesa, Tove Mantzakanis Handledare: Henrick Gyllberg Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Vårt syfte med denna rapport är att kartlägga de faktorer som hindrar näringslivets införande av e-handel med den offentliga sektorn för att kunna identifiera vilka problemområden som bidrar till att den privata sektorns anslutning till e-handel med offentlig sektor inte fått förväntad genomslagskraft. Vi kommer att undersöka dessa faktorer ur tre olika perspektiv, offentlig sektors, näringslivets leverantörer samt systemleverantörernas. Metod: Vi baserar vårt arbete på litteraturstudier av forskningsområdet samt insamling av empirisk data genom intervjuer med representanter från offentlig sektor, leverantörer till offentlig sektor och systemleverantörer. De genomförda intervjuerna är av kvalitativ karaktär och utgör det material som ligger till grund för analys och slutsatser. Slutsatser: Efter denna genomförda undersökning kan vi konstatera att de problemområden som är orsak till att införandet av e-handel mot offentlig sektor inte fått förväntad genomslagskraft kan identifieras som följer; ? Organisatorisk struktur inom offentlig sektor ? Teknisk infrastruktur inom både den offentliga sektorn och den privata ? Anslutningstiden ? Avsaknaden av standarder ? Avsaknad av kundkrav från offentlig sektors sida ? Brist på mognad för ett införande både inom den offentliga sektorn och den privata ? Informationsspridning inom samt mellan de tre aktörerna.

Sekretessbelagd.

Sammanfattning Titel: Elektronisk handel mellan privat och offentlig sektor Författare: Dawid Malesa, Tove Mantzakanis Handledare: Henrick Gyllberg Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Vårt syfte med denna rapport är att kartlägga de faktorer som hindrar näringslivets införande av e-handel med den offentliga sektorn för att kunna identifiera vilka problemområden som bidrar till att den privata sektorns anslutning till e-handel med offentlig sektor inte fått förväntad genomslagskraft. Vi kommer att undersöka dessa faktorer ur tre olika perspektiv, offentlig sektors, näringslivets leverantörer samt systemleverantörernas. Metod: Vi baserar vårt arbete på litteraturstudier av forskningsområdet samt insamling av empirisk data genom intervjuer med representanter från offentlig sektor, leverantörer till offentlig sektor och systemleverantörer. De genomförda intervjuerna är av kvalitativ karaktär och utgör det material som ligger till grund för analys och slutsatser. Slutsatser: Efter denna genomförda undersökning kan vi konstatera att de problemområden som är orsak till att införandet av e-handel mot offentlig sektor inte fått förväntad genomslagskraft kan identifieras som följer; ? Organisatorisk struktur inom offentlig sektor ? Teknisk infrastruktur inom både den offentliga sektorn och den privata ? Anslutningstiden ? Avsaknaden av standarder ? Avsaknad av kundkrav från offentlig sektors sida ? Brist på mognad för ett införande både inom den offentliga sektorn och den privata ? Informationsspridning inom samt mellan de tre aktörerna.

Rapporten behandlar en undersökning av SET (Secure Electronic Transacion) vilket är ett system för säkra kontokortsbetalningar över Internet. Min undersökning har inkluderat företag och banker som erbjuder sina kunder möjligheten att betala varor med SET. Rapporten tar upp vilka åsikter och erfarenheter parterna har när det gäller SET och dess framtid som betalningssätt.I rapporten behandlas Internet och dess uppbyggnad, elektronisk handel och olika sätt att betala varor som beställs via Internet, kryptering och vad som krävs för att ett betalningssystem skall anses säkert samt SET och dess funktioner vid betalning över Internet.Jag har genom litteraturstudier, intervjuer och enkäter kommit fram till att SET är en bra teknik, men som ännu inte slagit igenom hos användarna. Bankerna tror på SET som betalningssystem, medan företagen anser att SET troligtvis spelat ut sin rätt..

BankID är en tjänst för elektronisk identifiering och underskrift på Internet. Tjänsten tillhandahålls av flertalet större svenska banker i dagsläget. BankID bygger på så kallad mjuk certifiering vilket innebär att varje ansluten person måste lagra en fil innehållandes en certifikatnyckel. Målet med denna uppsats är att utföra en fallstudie på användare av BankID. Fallstudien ämnar undersöka hur säkerhetsmedvetandet ser ut hos innehavare av BankID samt hur innehavarna av BankID nyttjar tjänsten.

Trots stora satsningar på en bred lansering av elektronisk handel blev inte genomslaget så omedelbart som många förutspått. I efterhand kan de optimistiska beräkningarna förklaras som en följd av uppblåsta förväntningar som präglade IT-branschen men det kan ha funnits ytterligare faktorer som bidrog till den uteblivna succén. Sett ur ett användarperspektiv innebär en övergång från traditionell till elektronisk handel stora förändringar på flera områden, en omställning som kanske inte riktigt togs på allvar. Tillit och förtroende diskuteras ofta i sammanhang där två parter etablerar en relation grundad på löften och förväntningar. Tillitsbegreppet är komplext och blir ännu mer sammansatt när det appliceras på interaktion mellan människa och dator.