Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för småföretag att använda sig av elektronisk affärskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, småföretagen, en introduktion till EDI och hoppas på så vis hjälpa dem att komma igång med elektronisk affärskommunikation. Med småföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nämligen företag med mindre än 50 anställda eller som har en omsättning som understiger tio miljoner euro.Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för småföretag tittar vi även på hur förutsättningar och tekniska aspekter påverkar småföretagens inställning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar på våra frågeställningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig på en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer).Vår empiriska studie bygger på fyra urvalsgruppers syn på EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.Vi har genom vår studie funnit att det finns goda möjligheter för småföretag att använda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar såväl som affärssystem med stöd för EDI, vilka lämpar sig för småföretag.

Jag har studerat det fenomen som i teorin kallas för kanalkonflikter. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning. Undersökningen har utformats genom intervjuer på 4 oberoende företag av skiftande storlek. Teoriavsnittet innehåller teorier om marknadsföringsstrategier, e-commercestrategier samt kanalkonflikter. Analysen har skett genom att jag har jämfört teori med empiri.

Documentation in electronic journals is perceived as time consuming and sometimes technically difficult to handle, but also leads to an improved quality of care. Objective: The purpose of this study was to investigate nurses' perceptions of documentation with a focus on timing, technique and quality of care and whether any differences in these perceptions were dependent on age. Method: Quantitative descriptive cross-sectional study in the survey form, 28 nurses at a university hospital in central Sweden participated in the study. Regression analysis was performed with Spearman's rank correlation coefficient. Results: Electronic documentation takes 30 to 60 minutes for most nurses and half of them considered it a reasonable time.

This is a study on the electronic reference work of some Swedish university and university college libraries. The purpose of the study has been to find out how the service works at the different libraries, to study the electronic reference interview and to find what is important when you start a new electronic reference service in the light of Brenda Dervin's sense-making theory study. Furthermore, we examine the aims of the electronic services offered and the differences between electronic and traditional reference interviews. In the background to the study we place electronic reference services in a context by describing the role of information technology and electronic mail in the libraries. The electronic reference interview is studied with the help of literature on the traditional reference interview.

Många forskare, så som Dan Olweus har i sina undersökningar kommit fram till att mobbning är ett utbrett problem som finns över hela världen och i alla åldrar. Denna uppsats inriktar sig på ungdomars mobbning, främst den mobbningen som sker på högstadiet. Arbetets teori beskriver mobbning ur ett helhetsperspektiv där vi bland annat tar upp vad mobbning är, den nya elektroniska mobbningen, följder av mobbning, åtgärder samt vilka organisationer som arbetar med mobbning. Teorin har vi valt för att kunna analysera vår empiri som framkommit genom intervjuer. Vi har valt att göra nio kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse.

The main objective of this essay is to present the views of nine Swedish publishers and four other agents in the literary field regarding the possibilities of and obstacles to publishing fiction in an electronic format. Furthermore, whether or not electronic publishing is today actually a viable alternative. A substantial part of the essay functions as background to our interview findings and is based primarily on material originating from the Sociology of Literature field. The introductory chapter expounds the methodological and theoretical basis of the essay and is followed by a chapter placing our study in a larger, international media, context. Chapter three deals with the past decades? restructuring of the publishing sector, the professional functions involved in traditional publishing and Pierre Bourdieu?s theories on the cultural and economic forces at work in the literary field.

Mätningar på elektronisk utrustning kommer alltid spela en central roll för att kunna utvärdera och bedöma funktionen samt prestandan hos det aktuella mätobjektet. För att kunna göra jämförelser mellan olika mätningar, om de t.ex. sker vid olika tidpunkter eller på olika produkter, är det en nödvändighet att mätningarna utförs på samma sätt gång efter gång. Att erbjuda just dessa möjligheter är vad som önskas uppnå i detta examensarbete..

Den här studien är gjord på initiativ från Bodens kommun som upplever att det inte finns någon generell standard för hur digital ekonomisk och finansiell information bäst kan bevaras långsiktigt. Med ett avstamp i vad jag ansåg vara relevant teori, genomfördes studien med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personal från ekonomiavdelningen och analyser av dessa..

Idag leds företag av tre hörnstenar: kommunikation, informations- och dokumenthantering. Dessa begrepp hör ihop och förutspår framtiden för företaget. Detta är även ämnet som denna rapport berör. Rapporten beskriver 10 poängs examensarbete, som utförts som en del i vår utbildning.Kommunikation är alltså en mänsklig handling, något som vi gör och information är det vi utbyter genom att kommunicera med varandra. Information är något som finns överallt idag och berör oss alla på olika sätt och vis.

Dagens samhälle går mer och mer mot att flytta över pappersarbete till elektronisk form, något som praktiserats sedan datorn introducerades på kontoren under 70- och 80-talet. För att ta ytterligare ett steg närmare det papperslösa kontoret så behövs det möjlighet att personligen sätta sin underskrift även på digitala dokument, och detta kräver att personen i fråga kan bevisa sin identitet elektroniskt. För att vilja göra det måste personen ha förtroende för att de uppgifter och handlingar som lämnas till eller fås av myndigheter eller företag via Internet hanteras på ett säkert sätt. Det vill säga att informationen har sin ursprungliga form och att den inte hamnar i orätta händer. Både myndigheten/företaget och användaren måste kunna förmedla information elektroniskt med samma tillit och legala verkan som när man skickar fysiska dokument med handskrivna underskrifter.

Då verkligheten ständigt förändras och skolan skall ha möjlighet att utveckla goda läroprocesser under APU, måste det ske i samklang med APU platserna. Inom de yrkesförberedande utbildningarna är APU (arbetsplatsförlagd utbildning) ett viktigt verktyg för att göra våra elever medvetna om hur dagens arbetsmarknad fungerar och vilka förväntningar som kommer att ställas på dem som blivande arbetstagare och medarbetare. Genom vårt utvecklingsarbete med att utveckla APU-dokumentation på Internet, hoppas vi kunna förbättra och förenkla framtida dokumentation under APU. Vi menar att vikten av hållbar dokumentation ger handledaren och pedagogen möjlighet att kontinuerligt följa elevens kunskapsnivå och personliga utveckling. Syftet med vår undersökning har således varit att undersöka om vi med APU-dokumentation på Internet som verktyg i gymnasiet kan förbättra informationshantering, dokumentation och kommunikation samt underlätta samarbetet mellan handledare och skola i jämförelse med nuvarande handledarpärm. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med totalt sex handledare som arbetar som frisörer.

Den här uppsatsen är ett försök till att analysera ny digital och digitaliserad litteratur med hjälp utav medieteorier och intervjuer med lokala aktörer i det litterära produktionsfältet, först och främst förläggare. Jag har två mål med min avhandling: att ge en överblick över hur dagens digitala landskap ser ut och hur vi, både som kulturkonsumenter och -producenter kan förhålla oss till dessa nya medier när de är så pass abstrakta som de är idag..

Ett problem med elektroniska patientjournalsystem är att arkitekturen för patientjournalerna inte är gemensam vilket försvårar automatiskt utbyte av patientdata. En arkitektur har skapats inom ett projekt som heter openEHR. Förhoppningen är att denna arkitektur ska klara av automatiskt utbyte av patientdata mellan elektroniska patientjournalsystem.I openEHRs arkitektur används något som kallas arketyper. Arketyper är återanvändbara modeller för att begränsa, strukturera och förklara vad som lagras i elektroniska patientjournaler som bygger på denna arkitektur. Istället för att områdesspecifik information, som vad ett blodtryck är, skapas i systemet flyttas den och annan liknande kunskap ut från systemarkitekturen och in i arketyperna.

Denna uppsats handlar om integritetskänslig vårdinformation på fakturor, ett ämne som aktualiserats under mitt arbete på landstingets kansli i Jönköping. När en person får vård i annat län än hemlandstinget så skickas en faktura till hemlandstinget och innan dessa fakturor betalas måste de granskas och attesteras. Hanteringen kring detta upplevdes som tidsödande och ineffektiv, vilket ledde mig in på funderingar kring elektronisk fakturering (e-fakturering). Eftersom fakturorna innehåller integritetskänslig information, som personuppgifter och vissa uppgifter som går att koppla till diagnos och behandling, är det inte bara viktigt att hanteringen blir effektiv utan också att sekretessen kan upprätthållas under hela faktureringsprocessen.I denna undersökning studeras hur hanteringen av integritetskänslig vårdinformation påverkas om fakturahanteringen digitaliseras. Syftet är att göra en jämförelse avseende hantering av sekretess mellan pappersfakturor och digitala e-fakturor.

I denna studie behandlas området långsiktigt digitalt bevarande, med fokus på digitala signaturers lämplighet för autenticering av digitala handlingar. Den teori som beskrivs tar upp vad en digital signatur är, vilka problem dessa har på lång sikt samt konceptet Trusted Archival Services som ett koncept för arkivering av digitala handlingar. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tre valda respondenter. Dessa respondenter har valts utifrån deras praktiska erfarenhet inom detta område. De slutsatser som har kunnat dras av studien är att digitala signaturer inte är en lämplig teknik för att säkerställa autenticiteten i digitala handlingar på lång sikt.