SAMMANFATTNING Den här uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig själv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. Därför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som är mellan sexton och tjugoett år och tillsammans med deltagarna skapat berättelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förväntningar som heteronormativt ställs på en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrågan - ?Hur framträder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berättelser om skoltiden? Uppsatsen tar till utgångspunkt att skolan är ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden ställs intervjudeltagarnas berättelser. Berättelserna analyseras med hjälp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgångspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan.

Informationsteknologins snabba framfart har fått en allt större betydelse inom hälso- och sjukvården, vilket har  bidragit till telemedicinens utveckling. Telemedicin kan beskrivas som en teknik där sjukvården utnyttjar elektronisk kommunikation för patientrådgivning, bedömning, övervakning och specialistkonsultationer på distans. Detta kan resultera i en ökad kunskapsspridning, höjd kvalitet samt minskade kostnader. Telemedicinska samarbeten förutsätter dock kontinuerliga organisationsförändringar mellan de ingående parterna i form utav införande av ny teknik, rutiner och arbetsätt. Studier har visat att organisationsförändringar medför en osäkerhet hos individer som påverkas av förändringen, vilket i vissa fall kan resultera i motstånd.Denna uppsats ämnar undersöka och identifiera var motstånd finns hos läkare i samband med ingående i telemedicinska samarbeten och kartlägga vilka bakomliggande osäkerhetstyper som skapar motståndet.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för tjänstemännens syn på deras organisations möjligheter att tillhandahålla offentliga e-tjänster samt deras uppfattning om arbetsinnehåll har förändrats i samband med implementering av e-tjänster. Fokus riktas mot tjänstemän vid Karlskrona kommun. I den här studien har vi valt att använda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt tillvägagångssätt bestående av kvalitativa intervjuer både enskilda- och i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att tjänstemän kopplar utveckling av e-tjänster till ökad effektivitet på individnivå och ett sätt att öka service till medborgare på organisationsnivå. Informanterna upplever att medborgarna driver utvecklingen framåt, men ingen av dem uppger att de känner till om någon e-tjänst som tagits fram på initiativ av medborgare som lett fram till IT-implementering.

Nya generationer av datorer, digitalkameror, mobiltelefoner och annan elektronisk/teknisk utrustning tenderar att bli mindre utrymmeskrävande i förhållande till sin kapacitet i jämförelse med föregående modeller. Detsamma gäller också nya diagnostiska verktyg inom sjukvård, miljöövervakning m.m. Ett behov av aktiva komponenter av mindre format finns alltså på olika håll och möjligheten att skapa komponenter med proteiner som utgångspunkt har börjat undersökas. I denna studie fokuseras på aktin och myosin som tillsammans utgör de viktigaste proteinkomponenterna i skelettmuskler hos t.ex. människor och däggdjur.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärke som det heter på svenska, handlar om att rätt människor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand är något som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om värdefulla andelar på marknaden.  Studier har visat att anställda som är engagerade och trivs på sitt arbete också presterar bättre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. Många företag är inte medvetna om eller uppdaterade vad gäller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill säga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anställda att arbeta för denne. Det kan vara svårt att fastställa vilka områden som behöver utvecklas i företaget och vilka målgrupper som bör prioriteras. Tillgängliga mätmetoder för att få klarhet gällande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mätverktyg för att utvärdera ett företags arbetsgivarvarumärke gentemot nuvarande anställda.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur frekvent det är med såväl traumatiska som förslitningsskador bland lärare i idrott och hälsa ? vilka skadorna är samt hur de uppstår. Vidare syfte var att undersöka hur läraren i idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande. MetodArbetet baserar sig på en enkätundersökning bland lärare i idrott och hälsa som undervisar i skolans olika stadier. En elektronisk enkät skickades ut till 230 lärare i idrott och hälsa varav 106 av dessa besvarade enkäten. Svaren från denna enkät ligger som grund för resultatdelen.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur några tysta elever i skolsvårigheter upplevt sin grundskoletid. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: ? Hur beskriver eleverna sin grundskoletid och de svårigheter de upplevt? Hur är det att vara en tyst elev?? Hur upplever eleverna att de blivit bemötta av lärare respektive kamrater under sin grundskoletid? ? Vilket specialpedagogiskt stöd har eleverna fått och upplever de att det överensstämmer med deras behov av stöd? Vad upplevs som positivt respektive negativt?? Hur upplever eleverna att grundskolan har bidragit till deras självbild och självkänsla?Teori och metod:Studien utgick ifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats där respondenternas egna erfarenheter lyftes fram. Som metod för datainsamling genomfördes halvstrukturerade livsvärldsintervjuer, med en intervjuguide som grund. Detta för att möjligheten till att ställa följdfrågor skulle finnas.

Tv-apparater finns idag i de flesta hushåll i Sverige och i världen. När dessa apparater blivit förbrukade, finns det skäl att ställa följande fråga. Hur ska apparaterna omhändertas när de blivit uttjänta? I många länder styr regelverk avfall från elektriska och elektroniska apparater med krav på återvinning och återanvändning, såsom i Sverige. Detta arbete handlar om hanteringen av uttjänta tv-apparater och har utförts vid Kuusakoski Sverige AB, Skelleftehamn.

Stora Enso Packaging AB (SEPack) är en av Sveriges fyra stora wellpapptillverkare och har cirka 25 procent av den svenska marknaden. I dagsläget är SEPack den enda av de fyra som inte har en generell lösning för elektronisk handel gentemot sina kunder. Representanter för värdföretaget efterfrågade underlag inför beslut om ett eventuellt införande av en e-handelslösning för företaget. För att hamna rätt med investeringen ville SEPack klargöra vilken information och vilka funktioner inom ramen för en e-handelslösning som innebar mest nytta för wellpappköpare. Man ville också klargöra vilken information och vilka funktioner som skulle vara mest intressanta ur värdföretagets perspektiv.Undersökningen delades upp i tre steg.

När det talas om test pratas det på ett sätt som om det vore ett nytt fenomen, men i själva verket kan rötterna spåras tillbaks till 1978. Det är först på senare år som test har börjat etablera sig mer och mer och nyttan med test bland systemutvecklingsorganisationer respektive testorganisationer. Människan omges ständigt av information vare sig det är av elektronisk, fysiskt eller annan form. Det är därför inte så konstigt att tidsåldern människan befinner sig i kallas för ?informationsåldern?.

Internet är världens största datornätverk och har skapat nya möjligheter för kommunikation,men även för handeln. E-handel står för elektronisk handel och syftar till processen av attköpa, sälja och utväxla produkter och tjänster via Internet. De första webbutikerna i Sverigeöppnade år 1997 och ansågs ha en stor tillväxtpotential. Branschen drabbades dock avproblem och kallas idag för ?IT bubblan?.

Studiens syfte är att utifrån både ett könsperspektiv och ett etnicitetsperspektiv se på hur ung-domars erfarenheter av våld ser ut. Finns det några likheter eller skillnader mellan svenska ungdomar/invandrarungdomar och mellan killar/tjejer? Mina frågeställningar är:? Har killar och tjejer olika erfarenheter av våld?? Har invandrarungdomar och svenska ungdomar olika erfarenheter av våld?? Söker ungdomar hjälp för det våld de upplevt och i så fall, var? Hur upplever ungdo-marna att de bemöts?? Vilken uppfattning har de professionella om ungdomars erfarenheter av våld? För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i och runt Göteborg med både praktiska och teoretiska inriktningar. 162 ungdomar har svarat på enkäten. Tre kvalitativa intervjuer har också genomförts med professionella från olika yrkes-kategorier som möter ungdomar som är brottsoffer och/eller förövare.

I tidningar som Aftonbladet kan vi läsa att stress knäcker Svenska elever. Media frossar och eleverna lider. Är det sant? En elev befinner sig i skolan ca 200 dagar av årets 365 dagar. Eleverna har ?skola? ca 4-6 timmar av dygnets 24 timmar, då de går i år sex.

Problemformulering: Globaliseringen har medfört att allt fler företag i större utsträckning har kopplats samman över nationsgränserna och att de nationella ekonomierna har blivit alltmer integrerade. Med globalisering sker även en ökad förflyttning av företag och fabriker som börjar söka sig utanför de nationella gränserna. I takt med den ökande internationaliseringen handlar alltfler multinationella företag i större utsträckning i ett antal olika valutor. Problem vid redovisning uppstår när valutakurserna inte är fasta i förhållande till varandra. Frågorna handlar om hur omräkningsdifferenser ska redovisas i koncernredovisningen, om de tex ska föras över resultaträkningen eller balansräkningen.Syfte: Huvudsyftet med studien är att beröra frågor kring de nya IAS-reglerna angående redovisning av ändrade valutakurser: Vi ska undersöka om svenska börsnoterade företag har anpassat sin redovisning av ändrade valutakurser enligt IAS rekommendationer.

Företaget Nordic Light designar och tillverkar belysning till företag och butiker världen runt. I många butiker är det viktigt att ha rätt belysning för att visa upp de varor som ska säljas. I en klädesbutik kan elförbrukningen svara för ungefär 70 % av den totala elförbrukningen. Belysningen avger nästan lika mycket värme till omgivningen som effekten den förbrukar. Den värmer helt enkelt klädesbutikerna och många gånger lokalerna runtomkring.