Elektronisk fakturahantering är ett arbetssätt som på senare tid har börjat bli allt mer populärt. Teknik för att underlätta företags redovisningsarbete förbättras ständigt. Ett moment som kan ingå i den elektroniska fakturahanteringen är fakturaskanning. Det är detta moment som uppsatsen fokuserat på.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur skanning effektiviserar för företag. Detta har besvarats med hjälp av dessa tre frågeställningar:Hur fungerar processen skanning av fakturor?Vilka fördelar och nackdelar finns med fakturaskanning?Effektiviserar fakturaskanning redovisningsarbetet för företag? För att få svar på dessa frågor har en kvalitativ metod använts.

Min studie presenterar en undersökning av en tolkningsprocess vid instuderingen av ett nyskrivet musikverk. Syftet är att beskriva det musikaliska och diskursiva samtal som pågår mellan parterna som deltar i denna process. Studien baseras på en dokumentation av mitt eget arbete och en kvalitativ analys av detta material. Som ett genomgående metodiskt grepp vid studiet av materialet har jag använt H.-G. Gadamers dialektiska hermeneutik som tolkningsmodell.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Vid vissa tillfällen kan man som elektriker behöva bryta strömmen snabbt för en fastighet, pågrund av olika faktorer. Finns då inte något dokument som visar var centralerna är placerade i fastigheten, vilka centraler som är aktiva eller vilken central som är huvudcentral medför det ett problem. För att underlätta detta har YIT bett oss att rita ett nytt huvudledningsschema för en industrifastighet på Tenngatan 11 i Norrköping.Då de ritningar som redan finns på fastigheten är gamla och inte omfattar ombyggnader i lokalerna ska en ny planritning på fastigheten göras där vi även dokumenterar var alla centraler och undercentraler är placerade. Den nya planritningen kommer även att medföra att fastighetsägaren får de exakta ytorna på de olika lokalerna..

The aim of this empirical study was to investigate how nurses on a ward within the emergency clinic deal with analgesia prescriptions and the pain management documentation. The used method was divided into chart reviews and qualitative interviews with nurses in clinical practice at the ward. This means that both a qualitative and quantitative approach was desired. The results incline that nurses generally apply to the laws and restrictions surrounding the nursing discipline, as used in pain treatment. Thus they generally fulfill the obligations accounting to documentation.

Studiens syfte: Vårt syfte är att med hjälp av en enkätundersökning och etablerade motivationsteorier ta reda på vad som motiverar konsumenter inför ett bostadsköp.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod och informationen har samlats in med hjälp av en elektronisk enkätundersökning för att sedan kopplas till Self Determination Theory (SDT).Resultat & slutsats: Resultatet analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Faktoranalysen resulterade i 13 faktorer, vilket slutligen gav en bild av 6 olika typer av konsumenter som alla motiveras på olika sätt.Förslag till fortsatt forskning: SDT skulle kunna användas på fler konsumentområden såsom upplevelser, resor eller för att ta reda på varför vi köper olika typer av varor.Uppsatsens bidrag: Vårt examensarbete har bidragit med att identifiera de motiv som driver oss till bostadsköp. Studien har visat att SDT kan vara ett lämpligt verktyg för framtidens fastighetsmäklare och att resultatet kan vara användbart i fastighetsmäklarrollen. .

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ta reda på vilken inställning sjuksköterskor har till användandet av modifierad Nortonskala i patientvården samt hur den tillämpas och dokumenteras. Sju sjuksköterskor verksamma vid ett lasarett i södra Sverige deltog i studien. Resultatet analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys där två huvudteman och sex underteman utvecklades. De huvudteman som utvecklades var inställningen till modifierad Nortonskala samt dokumentation av modifierad Nortonskala. Majoriteten av sjuksköterskorna anser att modifierad Nortonskala är ett bra riskbedömningsinstrument, men att den ibland upplevs som en belastning..

I detta arbete undersöktes det systematiska arbetsmiljöarbetets (SAM) effekt på personal i Kiruna Kommun med avseende på hur deltagande i hälsofrämjande aktiviteter påverkar personalens inre motivation. Mätningar av inre motivation gjordes med Intrinsic Motivation Inventory (IMI) i en elektronisk enkät där även personalens deltagande i hälsofrämjande aktiviteter undersöktes. I enkäten prövades även ett frågeformulär för direkt mätning av förändring av den inre motivationen. Deltagande i hälsofrämjande aktiviteter hade inte något samband med upplevd förändring av inre motivation. Inre motivation hade dock ett samband med deltagande i hälsofrämjande aktiviteter.

Syfte: Vi har sedan början av 1900-talet observerat och bedömt barn i förskolan med utgångspunkt i olika teorier men genom att nu föra fram dokumentation som en rättighet för barnet och som att sätt att etablera en ?röd tråd? i barn och ungas lärande ställs vi inför en ökad dokumentationspraktik. Vi behöver därför lyfta vilket innehåll dokumentationen bör ha och reflektera över vilka etiska övervägningar som behöver göras. Det överordnade syftet med denna studie är att belysa och problematisera innehållet i de individuella dokument som skrivs för förskolebarn och som överlämnas, i samband med övergången, från förskola till förskoleklass. Mina frågeställningar är:Vilka diskurser framträder i dokumenten? Vilket innehåll har diskurserna? Vilka subjektspositioner skrivs fram i överlämningsdokumenten?Teori och metod: Med utgångspunkt i poststrukturalismen och med en metodologisk mix har jag kombinerat, med utgångspunkt i Foucaults teorier om makt och vetande, Faircloughs verktyg för textanalys och Laclau & Mouffes begrepp, ekvivalens och nodalpunkt och studerat 34 individuella dokument som skrivs i förskolan och överlämnas till förskoleklassen.Resultat: Mitt huvudresultat är att mallarnas konstruktion framstår som styrande för de subjektspositioner som skrivs fram i dokumenten.

Riksanläggningen Ridskolan Strömsholm (RS) har en lång historia med såväl ryttarutbildning som hästutbildning. RS har bland annat varit verksam som Arméns rid- och körskola under 1800-talet. Traditionen att utbilda hästar och ryttare på Ridskolan Strömsholm har sedan denna tid funnits kvar och är även idag den riksanläggning som förknippas med utbildning av människor, hästar och ridsport. Uppfödningen av den svenska varmblodiga hästen syftar till att producera hästar som är internationellt konkurrenskraftiga i både hoppning och dressyr genom sitt prestationsinriktade temperament och sin goda ridbarhet. Flera faktorer påverkar detta, bland annat härstamning, hästens hållbarhet, hälsa och utbildning. Faktorerna påverkar den unga hästens framtid och är förutsättningar till att stanna länge i sporten. Det finns inte någon tidigare dokumentation av unghästutbildningen på Ridskolan Strömsholm.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Denna uppsats har skrivits inom landskapsarkitektprogrammet och faller inom ramen för landskapsplanering. Uppsatsen är skriven på 30 högskolepoäng vid lärosätet Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Uppsatsen har haft för avsikt att visa på hur Trafikverket och tre utvalda kommuner, Malmö, Göteborg och Stockholm, arbetar med trädval längs vägarna och om de arter som har valts och det resonemang som förts kan klassas som hållbart i förhållande till det framtida förändrade klimatet. Fokus har varit Trafikverkets arbetssätt och kommunerna har använts som jämförelse. Enligt regeringen (2007) måste transportinfrastrukturen anpassas till ett förändrat klimat redan nu och medel för att finansiera detta måste avsättas. Det är också av yttersta vikt att områden som riskerar att drabbas kartläggs så att åtgärder redan nu kan påbörjas. För att kunna avgöra om ett växtval är hållbart eller inte behövs aktivt arbete gällande värnandet av den biologiska mångfalden, utförliga växtlistor med vilka arter det är som har planterats, i vilken utsträckning de har planterats samt ett långsiktigt klimatarbete gällande växtval.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien var tvåfaldigt. Det ena var att ta reda på vilka argument som finns förarbete med skönlitteratur och öka kunskapen om hur lärare använder det i sin undervisning.Det andra var att göra ett didaktiskt försök att skapa ett skönlitterärt läromedel. Vi ökade vårkunskap om studiens ämnesområde genom läsning av litteratur samt kvalitativa intervjuermed fem olika lärare verksamma i årskurserna 1-3. Detta för att få en bild över huranvändningen av skönlitteratur kan se ut i skolan samt hur de olika lärarna ser påskönlitteratur och läromedel. I resultatet belystes vikten av estetiska läroprocesser och attundervisningen ska anpassas efter elevers olika förutsättningar och behov.