SammanfattningDenna rapport beskriver utvecklingen av en produkt för terapi mot spasticitet. Syftet var dels att tafram en funktionell prototyp, men även att behandla kringområden, så som medicintekniskcertifiering och att studera hur människan reagerar på den behandlingsmetod som produkten ärämnad för.Examensarbetet gjordes på uppdrag av det stockholmsbaserade företaget Inerventions AB. Företagettillhandahåller i dagsläget assistansutbildning i vad som kallas Inerventionsmetoden. Metoden lindrarspasticitet med hjälp av elektriska pulser i muskler ? elektroterapi, samt handgrepp för att stimulerareflexsinnet.

I Sverige finns möjligheten för staten och företag att expropriera mark från fastighetsägare för att utöka eller effektivisera en allmännyttig anläggning. En ?allmännyttig anläggning? kan till exempel handla om ett företags önskemål att anlägga teleledningar i syfte att tillgodose eller förbättra en teleförbindelse till ett område. När det gäller rätten för ett företag att dra fram ledningar av olika slag tillämpas ledningsrättslagen som är speciellt utformad för markåtkomst angående anläggandet av ledningar. I de flesta länder har staten eller exploatörer möjligheten att ta mark i anspråk för att utveckla landets infrastruktur och att gynna allmännyttan.

Syftet med studien är att jämföra en traditionell fysiklaboration inom ellära med en laboration som bedrevs i en datorsimulering. Med en traditionell laboration avses att laborationen bedrevs med hjälp av en spänningskälla, resistorer, glödlampor, kablar och multimeter. Dessa laborationer skulle ge eleverna kunskaper om hur ström och spänning beter sig i elektriska kretsar. Tre gymnasieklasser deltog i studien, varje klass delades upp i två jämnstarka laborationsgrupper. Den ena gruppen fick genomföra den traditionella laborationen, medan den andra gruppen fick genomföra en datorsimulering.

Allt fler företag världen över certifierar sitt ledningssystem och intresset för kvalitetsstandarden ISO 9001 växer sig allt starkare. Trots den ökade populariteten kring ISO 9001 finns det dock studier som ifrågasätter om certifiering bidrar till högre kvalitet hos företag, detta bland annat på grund av att dokumentationskraven i standarden upplevs som betungande.Elektriska Installatörsorganisationen EIO, är en bransch- och arbetsgivarorganisation för Sveriges el- och teleteknikföretag. I början av år 2007 startade de ett projekt med syfte att underlätta ISO 9001 certifiering hos sina medlemsföretag. En testgrupp med fem pilotföretag fick stöd av EIO vid certifieringsarbetet.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka resultat ISO 9001 certifieringen har lett till hos EIO:s pilotföretag.Resultaten analyseras sedan genom att utreda vilka förutsättningar som varit viktiga för att pilotföretagen ska kunna uppnå en lyckad certifiering. Vidare undersöks även hur pilotföretagen själva har upplevt dokumentationskraven i standarden.

Rapporten utreder om distributionstransformatorer med märkeffekten 50 kVA i Vattenfall Eldistribution AB:s elnät kan avskaffas till förmån för märkeffekten 100 kVA. Transformatorer med märkeffekten 50 kVA förekommer vid nedtransformering av spänningen från 22 kV och 11 kV till hushållens huvudspänning 0,4 kV.50 kVA-transformatorer skiljer inte särskilt mycket från transformatorer med den högre märkeffekten i fråga om storlek och pris, och de bedöms kunna bytas ut utan större praktiska svårigheter.Fördelen med 100 kVA är att de elektriska belastningsförlusterna blir lägre i och med den högre märkeffekten. Dessutom innebär ett byte vissa elkvalitetsförbättringar.Nackdelarna med 100 kVA är att de elektriska tomgångsförlusterna är högre och att inköpspriset är högre än för 50 kVA. I övrigt kan kostnaderna likställas för de två alternativen.Endast kostnader för aktiva effektförluster berördes i rapporten då de ekonomiska kostnaderna för reaktiva effektförluster kunde försummas för de aktuella transformatorerna.För att nå ett svar på frågan om det kan vara lönsamt att avskaffa 50 kVA-transformatorerna studerades fem verkliga fall i Vattenfalls svenska elnät. Dessutom studerades eventuella elkvalitetsvinster med ett byte.Svaret blev att inte för något av de fem studerade fallen var det lönsamt med ett byte till 100 kVA-transformator.

SammanfattningSjöfartshögskolan i Kalmar förfogar över en ångpanna som används för att utbilda sjöingenjörer, drifttekniker samt driftingenjörer. Ångpannan används för att ge studenterna övning i att programmera ett styrsystem och för att de ska få kunskap om praktisk användning av reglerutrustning. Den ursprungliga elektriska installationen för ångpannans styr- och övervakningssystem var opraktiskt utformad för operatören, där dels en omkoppling i systemet var ett krav vid körning av olika laborationer och dels var utrustningen omodern. Det fanns även brister i installationens dokumentation och i samband med att Sjöfartshögskolan planerade en utbyggnad av anläggningen ansågs det som ett allt för komplicerat arbete i dess dåvarande utformning.Syftet med uppdraget var att ta fram en lösning för en ny elektrisk installation till ångpannan, samt att praktiskt genomföra installationen. Målet är att operatören enkelt ska kunna köra anläggningen och göra val av olika laborationer utan att det skulle innefatta en omkoppling i installationen.

För att förbättra elleveransen till kund genomför Vattenfall Eldistribution AB en successiv kablifiering av mellanspänningsnätet. En effekt av denna kablifiering är att näten får förändrade systemegenskaper. Förändringen innebär att det vid ett jordfel skapas en oönskad resistiv strömkomponent (Ir) från ledningssystemet, vilket ger problem med de elsäkerhetskrav som ställs. En förutsättning för att hantera jordfelsströmmar i stora kabelnät är att Ir reduceras, för detta ändamål saknas idag väl fungerande tekniska lösningar. Detta arbete syftar till att genomföra en analys av systemegenskaper vid kablifiering.

Ett flertal högskolepolitiska beslut har fattats de senaste åren som är ämnade att stimulera en ökning av kvaliteten på utbildning och forskning i Sverige. Regeringen har sedan 2012 avsatt medel till frivilliga samgåenden av lärosäten och menar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena är nödvändig för att koncentrera kompetensen och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Samgåenden i både högskolevärlden och företagsvärlden sker för att uppnå synergier, effektiviseringar och högre kvalitet på organisationens produkter och tjänster. Många till synes välmenta samgåenden i båda sektorerna misslyckas dock med att uppnå målen och skapa värde. Ett vanligt förekommande problem är att de interna intressenter som ska utföra integreringen av verksamheterna sällan involveras i förhandlingarna och planeringen inför ett samgående, eftersom ett samgående huvudsakligen är en ledningsfråga.

Drivsystemoberoende energiåtervinning är kärnan i detta examensarbete. Målet har varit att analysera pneumatikens potential att återvinna energi och agera som en gemensam plattform för alla fordonstillverkare oavsett inriktning på drivsystem. En kompressor har används för energiformsomvandling, lufttankar för energilagring och luftmotor för återomvandling till kinetisk energi. Utgångspunkten för systemet har varit att utföra så stora delar av bromsarbetet som möjligt. Hållfasthetsberäkningarna styrker att måttlig energiåtervinning är möjlig utan anpassning av belastade komponenter, så som drivaxlar.

I början av 2015 fanns 3 040 vindkraftverk installerade i Sverige med en installerad effekt på 5 359 MW. Prognosen är att under 2015 ytterligare installera 222 turbiner och utöka den installerade effekten till 6 037 MW. Elektrisk infrastruktur och nätanslutning representerar 14 % av investeringskostnaden för en vindkraftspark och det är viktigt att det interna elnätet är designat för att minimera kostnader vid installation och för överföringsförluster under parkens operativa livslängd.Beroende på geografiskt område, anslutande nät och storlek på vindkraftspark finns det olika möjligheter för anslutning och tariffalternativ. Olika tariffalternativ i förhållande till ägandeförhållanden, driftförluster och underhållskostnader har under studien visat sig ha en stor ekonomisk inverkan under vindkraftsparkers operativa livslängd. En modell har byggts i Excell med olika beräkningsverktyg för elektriska förluster, investeringskostnader, DoU kostnader samt tariffalternativ beroende på anslutning.

Som del i utbildningen Samhällsbyggnad på Luleå tekniska universitet ingår det att göra ett examensarbete som har relevans till utbildningen. Detta arbete innebar att planera ett bostadsområde med cirka 60 stycken villor på ett område på Bränslan i Södra Sunderbyn. Arbetet beskriver hela planeringsprocessen av området från början till färdigt förslag. Under arbetets gång har vägar, VA-ledningar, grönområden och tomter planerats. Arbetet har resulterat i två olika utformningsförslag, med samma antal tomter.

Dagvattenmagasin byggs för att fördröja och avlasta ledningssystemet dådagvattenmängderna i dem är stora för att sedan leda tillbaka vattnet i ledningssystemetnär vattenmängderna har sjunkit.Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera vad som behövs göras för attanvända ett dagvattenmagsinet som är dimensionerat för tioårsregn redan vid femårs- ochtvåårsregn.Arbetet grundas på fältstudier och analys av hur systemet är uppbyggt. Beräkningar hargjorts för studera flöden i ledningar och fyllnadsgrad i magasin. Resultatet visar att det ärmöjligt att med relativt enkla åtgärder kunna utnyttja det aktuella magasinet redan vid 2-och 5-årsregn..

Fokus läggs mer och mer på hur olinjära laster påverkar spänningsgodheten pånätet. Ledorden är att ?du skall icke sabotera din grannes spänningskvalitet!?.Detta gillar nätbolagen och allmänheten men i vissa delar av nätet är det inte lika nödvändigt att hålla så hårt på elkvaliteten. Industrier har ofta anläggningar som är avskilda öar från det elektriska fastlandet. Därför gjordes mätningar på befintlig anläggning med stor del frekvensomriktardrift för att kunna jämföra med simuleringar från dimensioneringsprogram och slutligen utifrån resultatet dra slutsatser om hur man ska utveckla tankesättet vid dimensionering av frekvensomriktare för att göra den mer kostnadseffektiv..

Det här examensarbetet som är utfört hos Telia Research AB behandlar opto-elektriska korskopplare (OEXC) i ett modellnät. Arbetet omfattar två delar, en karaktärisering av OEXC:er tillverkade av en specifik leverantör och en nätanalysdel. Karaktärisering av OEXC:er bestod av mätningar utförda i laboratorium på Telia Research AB. Mätningarna syftade till att finna fel och brister hos korskopplaren inför ett fältprov. Mätningar utfördes på fyra OEXC:er.

Det här examensarbetet som är utfört hos Telia Research AB behandlar opto-elektriska korskopplare (OEXC) i ett modellnät. Arbetet omfattar två delar, en karaktärisering av OEXC:er tillverkade av en specifik leverantör och en nätanalysdel. Karaktärisering av OEXC:er bestod av mätningar utförda i laboratorium på Telia Research AB. Mätningarna syftade till att finna fel och brister hos korskopplaren inför ett fältprov. Mätningar utfördes på fyra OEXC:er. OEXC:erna har 16 portar (16 sändare och 16 mottagare), icke blockerande elektrisk omkopplingsmatris och optiska interface som kan konfigureras för olika bithastigheter. Tester som utfördes var: Konfigurering av noder och länkar, transmissionstester, skyddsomkoppling, tillförlitlighet och stabilitet.