Sökresultat:
1487 Uppsatser om Elektrisk kraftöverföring - Sida 56 av 100
I FÀngelset : Regler och disciplinÀra ÄtgÀrder mot internerna pÄ Falu fÄngvÄrdsanstalt under 1900-1905 och 1950-1955
Syftet med denna C-uppsats Àr att se vilka förÀndringar som Àgde rum pÄ Falu fÄngvÄrdsanstalt mellan tvÄ skilda perioder. Fokus ligger pÄ de disciplinÀra ÄtgÀrder som vidtogs mot fÄngar som pÄ nÄgot vis misskött sig pÄ anstalten. Ena perioden Àr mellan 1900-1905 och den andra perioden Àr mellan 1950-1955. Under 1946 Àgde en reformering av Svenska fÄngvÄrden rum. Före detta Är satt internerna isolerade i ensamceller och fick varken trÀffa eller sprÄka med nÄgon annan fÄnge under sin fÀngelsevistelse.
Den gemensamma reflektionen ? ett redskap i jakten pÄ det utvecklande arbetslagsmötet
Bakgrund: För tvÄ Är sedan Àgde en omorganisation rum pÄ min arbetsplats och tre storaarbetslag splittrades och bildade sex smÄ enheter. I mitt nya arbetslag upplevdesdetta som nÄgot positivt och gruppen hade mycket tankar och idéer om vad viskulle Ästadkomma som arbetslag. Visionen sprack dock tidigt och det Àr dÀrsom detta arbete tar sin början. Hur kan vi skapa en samarbetande kultur, dÀrarbetslagsmötet ges innehÄll, funktion och struktur.Syfte: DÄ organisationen tidigare skuggats av en slags pÄtvingad kollegialitet har dettaarbete till syfte att genom ett fortlöpande arbete med reflektion i arbetslaget, gestruktur och innehÄll Ät arbetslagsmötena och utveckla en samarbetandearbetslagskultur.Teori: För att kunna beskriva mitt arbetslags utvecklingsresa i reflektionens fotspÄrredogör jag för reflektionsbegreppet, sÄvÀl som arbetslaget och dess funktionunder detta avsnitt. DÄ lÀrandet i vÄrt lag Àr centralt redogör jag Àven förerfarenhetslÀrandet och det kollektiva lÀrandet.Metod: Som fullt deltagande observatör och aktör har jag verkat för att införareflektionen i vÄrt arbetslag.
Regionbyggande genom kommunal översiktsplanering : En problematisering av kommungemensam översiktsplanering som verktyg för regional utveckling
Denna uppsats undersöker kommungemensam översiktsplanerings funktion som ett verktyg för regional utveckling. Traditionell översiktsplanering sker inom en kommuns grĂ€nser för att peka ut önskad samhĂ€llsutveckling inom kommunen, men det finns idag exempel pĂ„ kommuner som i ett försök att greppa komplexa kommunöverskridande frĂ„gor genomför delar av sin översiktsplanering tillsammans med nĂ€rliggande funktionellt sammankopplade kommuner. Först i landet med denna typ av plansamarbete var Linköpings och Norrköpings kommun i Ăstergötland genom sin plan Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping som vann laga kraft 2010. UtifrĂ„n exemplet Linköping och Norrköping diskuteras i uppsatsen kommungemensam översiktsplanering i förhĂ„llande till omkringliggande kommuner, dagens regionala- och kommunala planeringssystem och analyserna stĂ€lls mot teorier kring bland annat regionalisering samt storstĂ€ders betydelse för samhĂ€llsutveckling i en globaliserad vĂ€rld.Genom textanalys av Linköping och Norrköpings gemensamma översiktsplan, samt intervjuer med nyckelpersoner inom översiktsplanering i de tvĂ„ kommunerna och regionförbundet Ăstsam har en kĂ€rnproblematik belysts i att regionala grepp tas inom kommunal planering för större geografisk yta Ă€n vad kommunerna har rĂ„dighet över. Den gemensamma planen upplevs fĂ„ en regional betydelse genom en statusökning gentemot traditionella översiktsplaner och kan tolkas styra den regionala utvecklingen genom att greppa frĂ„gor kring samhĂ€llsutveckling kopplat till stĂ€dernas arbetsmarknadsregioner..
Sjuksköterskans stöd till den lidande mÀnniskan i en andlig dimension
En svÄr sjukdom eller skada utgör ofta en kris och ett lidande som den drabbade
mÀnniskan inte av egen kraft kan ta sig ur. Krisen utgör bÄde en fara och en
möjlighet. MÀnniskors lidande uttrycks pÄ olika sÀtt, men lidandet har inget
eget sprÄk. Den lidande mÀnniskan Àr tvungen att förklara sitt lidande och
behöver en annan mÀnniska för att förvandla detta. I den hÀr studien ses stöd
som psykosocialt stöd.
TillgÀnglighet och anvÀndbarhet i allmÀnna offentliga hygienutrymmen : ett hjÀlpmedel för konsulter
Idag finns ett flertal checklistor och handböcker om hur man kan tillgÀnglighetsanpassahygienutrymmen. Arkitektgruppen i GÀvle AB tycker dock att det inte finns nÄgot braalternativ som kan fungera som en anvÀndbar lathund för arkitektkonsulter. Ett hjÀlpmedelsom kan spara tid och kraft i deras tillgÀnglighetsarbete. De anser ocksÄ att de rÄd ochanvisningar för dimensionering av hygienutrymmen som finns idag Àr för lÄsta viddimensionerna 2,20x2,20m och skulle behöva utredas.Syftet med detta arbete Àr att förenkla arbetet för konsulter vid planering för bÀttretillgÀnglighet och anvÀndarvÀnlighet i hygienrum och pÄ sÄ vis spara tid vid varje tillfÀlle.MÄlet Àr att skapa ett hjÀlpmedel som dels ska kunna fungera som ett förfrÄgningsunderlag förtotalentreprenad och dels utreda dimensionsbehoven i hygienutrymmen.Arbetet utgjordes till stor del av litteraturstudier i form av faktaböcker, forskningsstudier ochstandarder för att skapa ett underlag för uppgiften. Resultatet Àr en kombination av planer ochelevationer med förklarande texter framstÀllda i Autodesk AutoCAD Architecture 2009 ochmed ytterligare och mer utförliga beskrivningar i rapporten.Resultatet bestÄr av tvÄ delar.
Tillit och förvÀntningar inom bemanningsföretag : En studie om den interna personalens och konsulternas upplevelser
Som följd av revisionsreformen ABL (2010:834) vilken trÀdde i kraft den 1 november 2010 i Sverige upphÀvs kravet pÄ revision för approximativt 230 000 aktiebolag. Denna studies syfte Àr att undersöka attityden gentemot frivillig revision hos företagsledare inom mikroaktiebolag, vilka delvis med kontemporÀr lagstiftning, och givet det stora initiativet att minska administrationskostnaderna för mindre aktiebolag inom Europeiska unionen, sannolikt helt kommer omfattas av revisionslagstiftningsuppluckringar i framtiden. Genom att göra en serie enkla samt multipla regressionsanalyser mellan företagsledares vilja att behÄlla respektive avstÄ frÄn att köpa revisionstjÀnster studerar vi ifall det finns nÄgot samband mellan attityd gentemot revision och ekonomisk storlek, vilken vi mÀter genom företagets nettoomsÀttning, antal anstÀllda och balansomslutning, samt ifall konsumtionen av övriga konsulttjÀnster tenderar att ha nÄgon inverkan pÄ attityden. Resultaten pekar pÄ att det inte finns nÄgot statistiskt urskiljbart samband mellan viljan att fortsÀtta alternativt avstÄ frÄn att köpa revisionstjÀnster i relation till företagets ekonomiska storlek i vÄrt urval; dock finner vi ett svagt statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av övriga konsulttjÀnster och viljan att fortsÀtta köpa revisionstjÀnster.  .
Det dubbla straffet : Mödrar pÄ anstalt
Vi möter i denna uppsats kvinnor som successivt förÀndrar vÄr bild av det dubbla straffet, som komplicerar vÄr uppfattning om ett liv i missbruksberoende och livet pÄ kvinnoanstalt, men som ocksÄ förenklar förestÀllningen om den djupa kÀrleken de hyser för sina barn. Eftersom dessa mödrar har arbetat en hel del med sig sjÀlva och tagit sig ur lÄnga perioder av beroende har vi fÄtt kÀnna av den kraft som lösgörs dÄ en mÀnniska verkar inom nÄgonting hon brinner för. Att hjÀlpa andra och att tillÄta sig sjÀlv att ta emot hjÀlp har guidat denna berÀttelse kring mÀnniskans förmÄga att resa sig och gÄ vidare. Det faktum att kÀrleken tycks verka sida vid sida med den skuldtyngda problematiken har vÀckt vÄrt intresse och diskuteras genom texten som en löpande röd trÄd. Genom att lÄta de individuella kÀnslorna möta sociologiska teorier vidgas perspektivet till en vinkel som berör sÄvÀl makro som mikronivÄ i samhÀllet.
?Det Àr ju inte synd om mig för att jag Àr ensamstÄende?- ensamstÄende mammors liv belysta ur ett salutogenetiskt perspektiv
Syftet med denna studie Àr dels att ur ett salutogenetiskt perspektiv belysa ensamstÄende mammors livssituationer och de strategier som Àr av betydelse för att hantera vardagen. Dels att visa pÄ vilka behov som verksamheter, riktade till ensamstÄende, kan svara mot hos de ensamstÄende mammorna.Datainsamlingsmetoden Àr huvudsakligen kvalitativ med icke-standardiserade intervjuer, som har kombinerats med en standardiserad enkÀt. Totalt har 11 intervjuer genomförts, varav Ätta med ensamstÄende mammor och tre med representanter för de riktade verksamheterna. Studien Àr till viss del styrd av ett teoretiskt perspektiv som har fÄtt ange fokus och riktning. DÀrefter har analysen av materialet varit mer eller mindre induktiv, dÄ det ur empirin har fÄngats teman och begrepp.
Resurs eller problem? : En studie av hur nyanlÀnda invandrares identitet konstrueras i den politiska diskursen
Detta Àr en uppsats som genom diskursanalys undersöker hur den nyanlÀnde invandrarens identitet konstrueras i samband med utformningen av etableringsreformen, en reform som trÀdde i kraft december 2010 med syftet att underlÀtta etableringen pÄ den svenska arbetsmarknaden för vissa nyanlÀnda invandrare, samt vilka konsekvenser denna identitetskonstruktion kan leda till. Den diskursanalytiska metod som ligger till grund för utformningen av analysen Àr Carol Lee Bacchis ?What?s the problem represented to be??, vilken fokuserar pÄ hur ett politiskt problem framstÀlls genom att studera vilka lösningar som föreslÄs. Efter en noggrann genomgÄng av ett antal policydokument som framstÀlldes under processen som föranledde införandet av etableringsreformen framkom det att den nyanlÀnde invandraren i den politiska diskursen implicit framstÀlls som omotiverad och oförmögen till att trÀda in pÄ den svenska arbetsmarknaden om inte staten ingriper med ÄtgÀrder och krav, samtidigt som det svenska civilsamhÀllets agerande lÀmnas oproblematiserat. De följder detta kan fÄ Àr dels att de nyanlÀnda invandrarnas tilltro till den egna kapaciteten försvagas och dels att det civila samhÀllets attityd gentemot dessa riskerar att försÀmras.
SVENSKUNDERVISNING I FLERSPRà KIGA KLASSRUM : En studie av nÄgra svensklÀrares syn pÄ den sprÄkheterogena undervisningskontexten
Vad innebÀr det att undervisa i en sprÄkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslÄs att elever med ett annat modersmÄl behöver andrasprÄksundervisning för att utveckla den för skolframgÄng och samhÀllsdeltagande sÄ viktiga sprÄkbehÀrskningen, gör okunskap, resursbrist och lÄg status för Àmnet svenska som andrasprÄk att svensklÀrare utan kunskap om andrasprÄksinlÀrning stÀlls inför flersprÄkiga elevgrupper. I den hÀr undersökningen besvarar sex svensklÀrare i grundskolans senare Är vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har nÀr det gÀller undervisning i sprÄkheterogena kontexter. Genom att frÄga hur flersprÄkigheten pÄverkar undervisningen, om den Àr en tillgÄng istÀllet för ett hinder och om kunskaper i andrasprÄksinlÀrning behövs i svensklÀrarkompetensen vÀxer bilden fram av den mÄngkulturella och flersprÄkiga skolans ökade krav pÄ bÄde individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mÄngfalden betraktas som en positiv kraft i det mÄngkulturella klassrummet dÀr elevers olika perspektiv berikar undervisningen.
Utveckling av provrigg för flödesmÀtningargenom munstycke hos common rail-injektorer
Detta examensarbete utfördes pÄ uppdrag av avdelningen för insprutningsprestanda(NMCX) pÄ Scania i SödertÀlje. Projektets huvudsyfte var att utveckla en provrigg för attstudera brÀnsleinjektorers prestanda. En ny testmetod existerar som ger noggrannaremÀtningar av multipla injektioner tack vare mindre oscillationer i mÀtmetoden som sÄdan.MÀtmetoden ger möjligheten att utföra hÄl till hÄl?jÀmförelser av flödet genom hÄlen iinjektormunstycket.Baserat pÄ mÀtmetoden omnÀmnd som impulsmetoden, utvecklades och tillverkades enprovrigg för flödesmÀtningar genom injektormunstycket. MÄlet med examensarbetet varmed detta att beskriva utvecklings? och konstruktionsarbetet av provriggen.
Att vara förÀlder till ett barn med cancer
Cirka 250 000 barn runt om i vÀrlden insjuknar varje Är i cancer. Cancer Àr olika sjukdomar som innebÀr en rubbad celldelning. Cytostatika, operation samt strÄlbehandling Àr de tre olika behandlingsmetoderna som anvÀnds för att behandla cancer. NÀr ett barn lider av cancer pÄverkar det hela familjens livsvÀrld och vardag, inte minst förÀldrarnas. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser av att leva med barn som har cancer.
I slutet av korridoren : En studie av nya IAS 19 och dess pÄverkan pÄ förmÄnsbestÀmda pensionsplaner
Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trÀtt i kraft och denna har betytt att ett antal förÀndringar har skett i företagens redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner. Den del av revideringen som frÀmst varit under debatt Àr borttagandet av den sÄ kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, nÄgot som nu inte Àr möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och pÄverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband gÄr att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgÀngliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tidigare Ärs val av metod vid redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner pÄverkat företagens egna kapital i förhÄllande till dess pensionsskuld, och hur detta pÄverkats av revideringen av IAS 19.
Klientutbildning i landets fÀngelser : En studie om att organisera och genomföra utbildning i fÀngelse.
Syftet med min studie har varit att undersöka hur undervisning organiseras och genomförs i landets fÀngelser. För att fÄ svar pÄ detta har jag intervjuat tvÄ lÀrare, en verksam i dag och en verksam för fyra Är sedan. FrÄgorna har utformats för att fÄ en förstÄelse av hur lÀrarrollen ser ut i de olika organisationerna. Jag har valt att göra bÄde en kvalitativ insamling av data via intervjuer och en kvalitativ analys genom meningskategorisering. Min studie Àr av jÀmförelsekaraktÀr.
Informationshantering i en automatiserad och datoriserad arbetsmiljö.
Detta arbete behandlar operatörers informationshantering och problemlösning pÄ en arbetsplats som utmÀrks av en hög grad av automatisering och datorisering. Automatisering innebÀr att det tillkommer ett system mellan operatörerna och deras arbetsuppgifter. GrÀnssnittet Àr den yta som finns mellan operatören och systemet, och det Àr grÀnssnittet som avgör vilka systemtjÀnster som operatörerna kan anvÀnda. Utformningen av grÀnssnittet Àr sÄledes betydelsefullt för hur vÀl operatörerna kan utföra sina arbetsuppgifter.För att studera samspelet mellan operatörerna och grÀnssnitten har jag gjort en utforskande undersökning. Denna bygger pÄ en fallstudie av ett arbetsomrÄde pÄ vevstakslinjen pÄ Volvo Personvagnar Komponenter AB, Flobyfabriken.