Sökresultat:
1487 Uppsatser om Elektrisk kraftöverföring - Sida 36 av 100
Valkyrieritten som filmmusik : Wagners musik i fyra filmer
Adina Schneltzer: Valkyrieritten som filmmusik. Wagners musik i fyra filmer. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka funktioner Richard Wagners musik kan ha som filmmusik. En begrÀnsning har skett till fyra filmer, dÀr Wagners musik har anvÀnts inom diegesen, dvs handlingen, och i originalsÀttning eller orkesterversion.
Anpassning av arbetsflöde med Fluids till lÄg CPU-kraft
Examensarbetet Exteriört Designkoncept av Polar 560 för Soliferpolar AB Àr den avslutande delen pÄ civilingenjörsprogrammet Teknisk Design vid LuleÄ tekniska universitet med inriktning industridesign. Examensarbetet Àr utfört under en projekttid pÄ 20 veckor Ät SoliferPolar AB. SoliferPolar AB Àr idag nordens största tillverkare av husvagnar. Platsen Àr Dorotea, dÀr bÄde SOLIFER och POLAR tillverkas. Arbetet syftar till att finna en tilltalande exteriör husvagnsdesign som skall öka marknadsandelarna för SoliferPolar AB genom ökad försÀljning av POLAR.
Portföljbaserad kreditriskhantering : nya perspektiv med Basel II
Den första januari 2007 trÀder nya regler om bankernas kapitaltÀckning i kraft, Basel II. Dessa syftar till att stÀrka det finansiella systemet samt effektivisera bankernas riskhantering. Som en del i regelverket ingÄr att bankerna skall genomföra en samlad kapitalbedömning och genom denna bedömning öppnas nya möjligheter för bankernas riskhantering.VÄrt syfte Àr att med utgÄngspunkt i portföljvalsteori analysera och diskutera en portföljansats möjlighet som verktyg för att förbÀttra riskhanteringsprocessen i en banks kreditverksamhet.Inledningsvis beskrivs det nya regelverket och fokus lÀggs sedan vid en av regelverkets delar, kapitalbedömningsprocessen. Som en del av denna process föreslÄs en portföljansats och vi illustrerar de speciella problem som uppkommer vid portföljoptimering av krediter med hjÀlp av en exempelportfölj. Tonvikten lÀggs pÄ behovet av stora mÀngder rÀtt data samt korrekta antagande om hur risken i krediter skall mÀtas.
Bidrar SOA till kvalitativa egenskaper och inom vilken aspekt av affa?rsnytta? - Bidrar SOA till affa?rsnytta?
Affa?rsnytta a?r ett ma?ngtydigt och sva?rdefinierat begrepp, men det a?r na?got som alla verksamheter vill uppna?.
Uppsatsen avgra?nsar sig till sa?rskilda kvalitativa egenskaper som definieras av ISO/IEC FDIS 25010:2010 under kapitlet "Quality in use". Uppsatsen ga?r ut pa? att utva?rdera de kvalitativa egenskaperna och om SOA (Service Oriented Architecture) bidrar till dessa samt inom vilken aspekt av affa?rsnytta. Fo?r att svara pa? fra?gan var det relevant att utva?rdera begreppen Affa?rsnytta och Kvalitativ nytta samt definiera SOA.
Resultatet fick vi genom kvalitativa intervjuer fra?n fyra respondenter som har deltagit i ett lyckat SOA projekt och har goda kunskaper inom SOA och dess koppling till affa?rsnytta inom olika aspekter.
Utifra?n litteraturen och resultatet ser vi indikationer pa? att SOA bidrar till de utvalda kvalitativa egenskaperna.
Höggallring i praktiskt skogsbruk : beskrivning av en gallringsmodell för granskog som tillÀmpas pÄ Trolleholms Gods
When Norway spruce is planted with large initial spacing and grows on highly productive sites in southern Sweden, a high proportion of the stems gets broad annual rings. The thinning programme carried out at the estate of Trolleholm aims to extract stems with too broad ring width. The 3-4 first thinnings are carried out as thinning from above, where only the thickest trees are removed. The internal distance may not fall below 5-7 meters depending on the number of thinning (short distance in young stands).
The aim of this study was to examine the thinning model that is carried out at the estate of Trolleholm. A volume table is calculated to describe the model, and data is collected on temporary plots.
FĂ€rg och form med egen kraft Upplevelser av hantverksaktivitet hos personer med neurologiska skador
Hantverk har försvunnit mer och mer inom arbetsterapin och speciellt inom somatisk verksamhet. FrÄgan Àr om dessa aktiviteter behövs och om de fyller en viktig funktion i dag. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur personer med neurologiska funktionshinder upplever meningsfullheten med hantverksaktiviteter. Fyra deltagare i en dagverksamhet intervjuades med hjÀlp av en egenkonstruerad semistrukturerad intervjuguide. Alla respondenterna upplevde att de hade förÀndrat sin person, sina relationer samt aktiviteter i vardagen i och utanför verksamheten pÄ ett för dem mycket positivt sÀtt.
Kollektivt lÀrande inom kommunal förvaltning : Kunskapsöverföring i samband med förÀndringar
Observationer frÄn Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt Far har gjorts om att kontantbranschen Àr svÄrreviderad. För att kontrollera svÄrigheterna samt öka förtroendet för skattesystemet har kassaregisterlagen införts. I slutet av Är 2010 kommer avskaffandet av revisionsplikten att trÀda i kraft vilket kan leda till ökade skattefel och ekobrott som minskar förtroendet för skattesystemet. Det finns alltsÄ en motsÀgelse att införa kassaregisterlagen, som ska skapa större förtroende för skattesystemet, samtidigt som revisionsplikten avskaffas, vilket borde minska förtroendet för samma system. VÄrt arbete syftar till att undersöka om förtroendet för skattesystemet pÄverkas. Studien avgrÀnsas till att vi endast behandlar de omrÄden som har med kontantbranschen att göra.
Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationer
AbstractFörfattare: Ellinor Albrektsson & Ann TrbovsekTitel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationerUppsats: Sociologi C, 61-90pHandledare: Magnus RingSyftet med denna uppsats Àr att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ verksamheter, det vill sÀga, VÀndpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkÀtsammanstÀllning Ät BIM, för att ta reda pÄ vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs grupptrÀffar. Metoderna vi har anvÀnt oss av för att behandla vÄrt insamlade material Àr bÄde kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgÄtt ifrÄn sociologiska teorier som vi anser Àr relevanta för vÄrt valda Àmne.
Kroppens kraft och makt : En studie i dirigenters syn pÄ sitt arbete med musikaliskt uttryck
Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelÀrares tankegÄngar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser pÄ det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lÀrarnas vÀrderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer anvÀndes som metod för ÀndamÄlet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lÀrarna se tvÄ olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplÀgg möjliggjorde att variationer i lÀrarnas bedömningar kunde upptÀckas.Hermeneutiken har anvÀnts som vetenskapligt förhÄllningssÀtt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lÀrarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkessprÄk saknas.
Lockad till kurs : Tio personers upplevelse av att lÀra sig kula
Marie Bergman: Lockad till kurs. Varför mÀnniskor vill lÀra sig kula idag. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Sedan början av 1990-talet har antalet mÀnniskor som lÀr sig att kula via olika kurser ökat. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför de vill lÀra sig konsten att kula, vad det dÀrefter betyder för dem, samt ge en bild av en av de kurser i kulning som finns i dag.
Skrubbers till sjöss : En studie om utmaningarna med skrubbers för marint bruk
Undersöknings mÄl har varit att utreda utmaningarna med skrubbers för marint bruk, med avseende pÄ de nya svavelkraven som trÀder i kraft Är 2015. Utmaningarna har och kommer att pÄverkar de berörda rederiers beslut om vilken metod de ska vÀlja för att nÄ de nya kraven. För att inhÀmta information genomfördes intervjuer med tvÄ rederier som har eftermonterat skrubbers för att nÄ de nya mÄlen. BÄda rederierna har valt att genomföra ett sÄ kallat pilotprojekt pÄ ett av fartygen i sin flotta för att testa och undersöka skrubbertekniken. Genomförandet av intervjuer valdes för att fÄ fram information om hur rederierna upplevde eftermonteringen av skrubberanlÀggningen.
: .. och vi stÄr i en ring, hÄller i hand och dansar! En studie om integrerad undervisning
Matematiken ses ofta som ett grÄtt, trist Àmne. GÄr det att ?fÀrglÀgga? med hjÀlp av estetiska Àmnen som redan finns pÄ skolan som t ex dans och musik. Dans och musik Àr en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhÀllet Àr musiken tillgÀnglig för alla, via internet, tv etc. NÀr musik och dans ofta Àr en central aktivitet hos ungdomar och fÄngar deras uppmÀrksamhet, varför skulle det inte kunna anvÀndas i undervisningssyfte? Genom att berÀtta om matematikens historia sÀtter vi fÀrg pÄ den ytterligare, och gör matematiken mer levande.Matematikens och naturvetenskapens historia gÄr lÀngre tillbaka Àn civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första stÀderna har vuxit fram.
LSS-insatser för psykiskt funktionshindrade: varför fÄr
fÀrre Àn berÀknat insatser?
NÀr lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) trÀdde i kraft 1994 gav den mÀnniskor med svÄra funktionsnedsÀttningar rÀtt till hjÀlpinsatser och dÀrmed möjlighet att leva som alla andra pÄ ett delaktigt och jÀmlikt sÀtt i samhÀllet. SvÄrt psykiskt funktionshindrade som har förlorat eller har kraftigt nedsatta funktioner fick tillgÄng till LSS- insatser. NÀr LSS antogs berÀknades att 20.000-40.000 personer skulle fÄ tillgÄng till LSS-insatser. VÄren 2001 hade endast cirka 2600 personer med psykiska funktionshinder insatser enligt LSS. Syftet med studien var att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för att fÀrre psykiskt funktionshindrade Àn berÀknat fÄr insatser enligt LSS.
NytÀnkande inom miljöbilsomrÄdet
SammanfattningDagens bilar Ă€r ofta överdimensionerade och har ofta topphastigheter pĂ„ över 200 km/h. Detta Ă€r hastigheter som vĂ€ldigt fĂ„ personer nĂ„gonsin kör i och som dessutom Ă€r olagliga i Sverige och i de flesta av Europas lĂ€nder. Ăverdimensioneringen resulterar i mĂ„nga fall i en lĂ€gre effektivitet vilket ger en högre brĂ€nsleförbrukning.Syftet med detta projekt var att reda ut hur medelsvensken anvĂ€nder sin bil och utefter detta ta reda pĂ„ vilken typ av drivlina som Ă€r bĂ€st anpassad ur miljösynpunkt och dimensionera denna.För att ta reda pĂ„ hur medelsvensken anvĂ€nder sin bil gjordes en litteraturstudie över svenskars körvanor. FrĂ„n denna kunde det faststĂ€lldas att den genomsnittliga bilresan i Sverige var 17 kilometer lĂ„ng och att en Svensks dagliga genomsnittliga resvĂ€g var 40 kilometer. En kravspecifikation stĂ€lldes upp med svenskars körvanor som grund dĂ€r det bland annat faststĂ€lldes att bilens rĂ€ckvidd för eldrift skulle vara minst 80 kilometer, detta för att kunna tĂ€cka majoriteten av befolkningens dagliga resvĂ€g.En seriehybrid med navmotorer valdes som det lĂ€mpligaste drivsystemet, och för att dimensionera detta anvĂ€ndes en Toyota Prius Five som modell för en standardbil.
Motivation till viktminskning
Eftersom övervikt och fetma Àr ett stort problem i dagens samhÀlle Àr det viktigt att forska i hur en framgÄngsrik och hÄllbar viktnedgÄng frammanas. Denna studie syftar till att utforska mÀnniskors motivation till viktminskning. Undersökningen har en deduktiv ansats dÀr Self Determination Theory valts som utgÄngspunkt. Sex personer som aktivt deltar, eller har deltagit, i ett viktminskningsprogram intervjuades i syfte att undersöka motivationsfaktorer till viktminskning samt huruvida de grundlÀggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och social tillhörighet tillfredsstÀlls. Intervjuerna analyserades genom en innehÄllsanalys dÀr koderna var teoristyrda.