Information till patienter är en viktig del av anestesisjuksköterskans arbete och betydelsen av patientinformation som omvårdnadsåtgärd har ökat kraftigt de senaste åren på grund av kortare vårdtider, ökat ålderspann, förändringar i livsstil och samhällsstruktur. En god information kan öka patientens trygghet och förmåga att hantera olika aspekter av en planerad anestesi. Preoperativ oro är ett vanligt förekommande känslotillstånd hos patienter och kan öka förekomsten av postoperativt illamående och postoperativ smärta. En god patientinformation kan mätas i en minskad oro och ängslan inför anestesi. Studiens syfte var att undersöka patienters behov av preoperativ information samt upplevelsen av oro inför anestesi vid elektiv kirurgi.

Att kommunicera i dagens samhälle är otroligt viktigt. Med vår studie vill vi bidra till en ökad förståelse för hur skolans pedagoger arbetar för de tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev är tyst. Bakgrunden bygger till stor del på vad forskningen säger om vilken betydelse språket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men även vad pedagogen kan göra för att underlätta för en tyst elev. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de tysta eleverna. Några av frågorna vi ställde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssätt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? Når de tysta eleverna målen? Resultatet av vår undersökning visade att merparten av de tysta eleverna når målen.

Att kommunicera i dagens samhälle är otroligt viktigt. Med vår studie vill vi bidra till en ökad förståelse för hur skolans pedagoger arbetar för de tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev är tyst. Bakgrunden bygger till stor del på vad forskningen säger om vilken betydelse språket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men även vad pedagogen kan göra för att underlätta för en tyst elev. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de tysta eleverna. Några av frågorna vi ställde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssätt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? Når de tysta eleverna målen? Resultatet av vår undersökning visade att merparten av de tysta eleverna når målen.

AbstractBackground: An elective surgery can be something new that is frightening and unpleasant. The children and their individual needs are not always considered when surgery is prepared. Children?s needs differ and depend on their sense of coherence. Aim: The purpose of this study was to illuminate how children experience preparations before elective surgery.

Vid den perioperativa dialogen möter den perioperativa sjuksköterskan patienten vid tre tillfällen i samband med operation. Detta har visat sig komma både patienter och sjuksköterskor till godo. För att införa perioperativ dialog krävs förändringar i organisationen. Syftet med arbetet var att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att införa och arbeta med perioperativ dialog på operationsavdelning. Arbetet är en pilotstudie med kvalitativ ansats, där chefssjuksköterskor intervjuats.

AbstractThis study is based on my work as a secondary school teacher of literature and the Swedish language and rooted in my interest in developing knowledge about the importance of teaching literature in order to both cultivate young people?s reading habits and their view of themselves as readers. The more concrete purpose of this study is to examine a reading project that focuses on theories of literary perception and teaching literature.I examine four pupils who, in 2003, participated in the reading project as readers and compare this description with their view of themselves as readers seven years later. I complete the study by examining how they discuss reading and the teaching of literature. The method is qualitative and the empirics include materiel collected in two different time periods: first in 2003, in a class I taught in a secondary school; and second in 2010, when I examined four of the former pupils who participated in the project from 2003.

Patienter som väntar på operation är ofta oroliga. Oron påverkas av omgivningen och det gör väntrummets utformning intressant. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av det preoperativa väntrummet. Studien utfördes med kvalitativ metod där sex stycken patienter som suttit i väntrummet innan operationen intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats.

 Syfte: Att undersöka huruvida patienterna upplever det postoperativa förloppet avseende smärta i hals, heshet, smärta vid sväljning samt generellt obehag beroende på om endotrakealtub (ETT) eller i-gel supraglottic airway device (SAD) använts i samband med generell anestesi vid elektiv kirurgi.Metod: I denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades informationen in på formulär. Parametrarna skattades av patienterna med hjälp av visuell analog skala (VAS). 60 patienter tillfrågades konsekutivt till studien och 13 föll bort vilket resulterade i 47 patienter som fullföljde studien.Resultat: Gällande graden av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag postoperativt så skattade sammanlagt sju deltagare i grupperna med ETT och i-gel ett VAS värde över 3. Patienter som haft ETT upplevde signifikant mer heshet, och sväljsvårigheter än patienter som haft i-gel.Slutsats: Denna studie visar att patienter som får ETT eller i-gel skattar sina besvär avseende smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag i en låg frekvens. Dessutom påvisas att majoriteten av de som skattar besvär gör detta i de lägre segmenten av VAS skalan..

SAMMANFATTNINGBakgrund:Det skulle vara värdefullt att ha ett riskbedömningsinstrument för att identifiera äldre patienter som är i risk för komplikationer efter kolorektal kirurgi.Syfte:Att undersöka förekomst av postoperativa komplikationer hos äldre kolorektalpatienter och om riskbedömningsinstrument eller andra faktorer kan förutse dessa.Metod:En prospektiv studie med kvantitativ ansats och deskriptiv design.Urvalskriterier var patienter, män och kvinnor, ? 70 år, elektiv kirurgi för kolorektaltumör. Datainsamling gjordes före kirurgi genom intervju med standardiserade frågeformulär och test. Journalgranskning genomfördes 30 dagar efter kirurgi.Resultat:Trettiosex procent av patienterna utvecklade någon form av komplikation. Vanligaste komplikationerna var sårinfektion och urinvägsinfektion.

Bakgrund:De flesta patienter drabbas av akut smärta vid en höftfraktur. Långvarig smärta upplevs av många patienter med coxartros innan elektiv höftplastik. Upplevelsen av smärta hos dessa patienter är både sjukdoms- och vårdlidande. Författarna av denna systematiska litteraturstudie vill beskriva och förtydliga patienternas upplevelse av smärta och smärtlindring vid höftfraktur och höftplastik. Syfte: Att beskriva patienters upplevesle av smärta och smärtlindring vid höftfraktur eller höftplastik.

Bakgrund: Vid hjärtkirurgi kyls patienten via ECC (extracorporeal circulation) till 32-34 °C för att minska metabolismen och syrekonsumtionen i vävnaderna. Efter att operationen är klar är det viktigt patienten blir normoterm då hypotermi medför många negativa effekter.Syfte: Att undersöka om värmemadrassen Inditherm Alpha® hjälper patienten att hålla en normal kroppstemperatur efter ECC-avslut samt om andra faktorer, dels demografiska, dels procedurrelaterade, kan påverka utfallet av uppmätt kroppstemperatur.Metod: Femtiofem patienter som genomgick elektiv CABG och/eller klaffoperation med ECC-inducerad hypotermi inkluderades konsekutivt. Undersökningsgruppen (n=29) genomgick kirurgi med värmemadrassen Inditherm Alpha® medan jämförelsegruppen (n=26) genomgick kirurgi utan värmemadrass. Grupperna var jämnt fördelade i alla avseenden förutom kön.Resultat: Flertalet patienter sjönk i kroppstemperatur efter ECC-avslut (p < 0,0001) men majoriteten av patienterna var normoterma vid ankomst till intensivvårdsavdelningen. Undersökningsgruppen hade inte högre kroppstemperatur vid något mättillfälle jämfört med jämförelsegruppen.

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist på patientens delaktighet i omvårdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvårdnaden ökar även vårdens kvalité. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begränsad omfattning, varför denna studie förväntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vården. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vård efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har använts i studien.

Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett standardiserat multimodalt vårdprogram vid elektiv kolorektalkirurgi, som syftar till snabbare återhämtning och kortare vårdtider genom ett tvärprofessionellt samarbete.  En vecka innan planerad operation träffar sjuksköterskan patienten för ett samtal om vårdförloppet. Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens delaktighet i sin vård.   Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Tolv patienter, nio män och tre kvinnor har intervjuats. De ljudinspelade samtalen har transkriberats ordagrant och analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative Phenomenological Analysis). Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet, tillit, ansvar samt delaktighet. Alla teman relaterar till varandra och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten. Tillsammans bildar en helhet av upplevelsen; ERAS- samtalet och dess betydelse för patientens delaktighet. Konklusion: Resultatet visar att patienterna känner sig sedda under informationssamtalet.

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist på patientens delaktighet i omvårdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvårdnaden ökar även vårdens kvalité. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begränsad omfattning, varför denna studie förväntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vården. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vård efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har använts i studien.

Kvinnor upplever mer halsont än män efter endotracheal intubation. Smärtan skattas postoperativt enligt visuell analog skala (VAS), det är riktat gällande smärtan till följd av det operativa ingreppet. Smärtskattning gällande halsont efter endotracheal intubation existerar inte. Tidigare studier har visat att en smalare diameter på endotrachealtuben (ETT) har minskat skattning av halsont postoperativt. En smalare ETT har visat sig kunna innebära att gasflödet genom tuben hindras samt att den lättare kan täppas igen av sekret.