In Sweden there is scepticism if there really is a difference between the two biggest political parties, the Moderate/Conservative party and the Swedish Social Democrats. The voters feels that the arguments used by both parties are more or less the same and that it does not matter on whom you vote. Hence I am going to compare the parties? policy programs, developed by the members in each party, by an analysis of ideas to see if the two parties are so similar that they hardly are two different options, or if there is a divergence between the two. My choosing of the parties? policy programs comes from a decision to look at the members? party, they are the authors of the programs, the core. I have to admit I am not unbiased in this work.

Introduction: In 1998, the pension system was changed and the so called PPM system was introduced. The PPM system is partly fund-based, partly distribution-based. There are approximately 700 different investment funds to choose between, at a maximum five for each individual. For persons who are not familiar with the financial market, the choice might be difficult. The lions? part of the investors do not seem to have an active strategy.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera om förändringar i arbetet med rörelsekapital hade ett samband med lönsamheten i företag. Som mått på rörelsekapital används Cash Conversion Cycle och som mått på lönsamhet används ROA.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen består av teorier om Working Capital Management, Cash Conversion Cycle, Lean, Supply Chain Management och Supply Chain Finance.Metod: I denna uppsats används en kvantitativ metod där sekundärdata samlas in från årsredovisningar för 2005 och 2013. Denna data ligger till grund för fyra korrelationsanalyser. Den beroende variabeln i korrelationsanalyserna är ROA och defyra oberoende variablerna är Cash Conversion Cycle, dagar i lager, dagar som kundfordring och dagar som leverantörsskuld. Urvalet i denna studie består av svenska aktiebolag inom branschen tillverkning och industri med fler än 50 anställda.Empiri: Empirin består av fyra tabeller som presenterar de beräkningar som gjorts.Slutsats: Sambandet mellan förändring i Cash Conversion Cycle och förändring i ROA blev väldigt svagt positivt men inte signifikant.

För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svårt att lyckas med finansieringen. Detta beror på att det inte finns någon ekonomisk historik att visa upp för finansiärerna. För att lyckas få in tillräckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vända sig till olika typer av investerare. De vanligaste sättet är att man antingen vänder sig till banker, venture capital-bolag eller affärsänglar. Vad som motiverar dessa aktörer är olika, men det gemensamma för dessa aktörer är att det är svårt att få dem att investera i ett projekt.Under senare tid har det dock skapats ett nytt sätt för entreprenörer att få in kapital till sina projekt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utvalda bolags aktieavkastning inom branscherna flyg, fordon samt olja reagerar vid signifikanta oljeprisförändringar.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av den effektiva marknadshypotesen samt Behavioural Finance med undergrenarna prospect theory, herd behaviour och overconfidence.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt inslag med en kvantitativ studie. Undersökningen utgörs av sex eventstudier som datainsamlingsmetod samt en intervju som applikation på det kvantitativa resultatet. Urvalskriterium består av tio bolag inom respektive bransch med en rangordning utefter högst omsättning samt företag med en koppling till svenskt näringsliv med högst omsättning.Empiri: Empirin presenteras utifrån diagram och tabeller över de utförda eventstudierna. Diagrammen syftar till att redovisa den avvikande avkastningen för respektive bolag. Tabellerna ger en redogörelse över eventuellt samband mellan respektive bransch och oljeprisförändringarna.Slutsats: Flygbolagen uppvisade samband med oljepriset vid fyra utav sex eventen.

The concept of the work-first principle (arbetslinjen) might be considered old, but still serves as the main principle as well as an instrument in the Swedish labour market and social policy today. The original idea was that work and willingness to work was to be rewarded, especially due to a common opposition against the passive receipt of grants. The general definition of work, today, is that it is something desirable that should be achieved and that unemployed primarily will be offered training or work rather than grants and subsidies. When the Moderate party re-launched themselves as Sweden's "workers' party of today", in the beginning of the 2000's, the concept was brought back into the spotlight. In the elections of 2006 and 2010, the labour market was widely debated and become a controversial issue, with the concept of the work-first principle playing a major role.The purpose of this thesis is to analyse and problematize how the concept was presented and explained in the nationwide newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet during the 2010 elections, this in order to increase the understanding of the concept?s contemporary definition and policy implications.

 Bakgrund:I Sverige har 76 % av befolkningen innehav i fonder och den totala fondförmögenheten uppgår till 1 925 miljarder. Kapitalvinstskatten ligger på 30 % och utlöses endast vid en realisation av vinsten. Många svenskar undviker gärna att aktivera denna skatteeffekt och blir därmed inlåsta i sina fonder.Syfte:Syftet med denna uppsats är att utifrån intervjuer med privata fondsparare och aktörer inom branschen förklara hur kapitalvinstskatten påverkar privatpersoners resonerande och agerande. Detta beteende kommer sedan att analyseras utifrån befintliga teorier inom beteendeekonomi.Metod:För att nå studiens syfte har vi använt oss av en abduktiv metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka om avkastningen på den svenska aktiemarknaden påverkas av terroristattacker. Delsyftet är att vid en eventuell påverkan undersöka om reaktionen skiljer sig mot landet där attacken skett samt hur lång tid det tar för de olika aktiemarknaderna att återhämta sig.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om den effektiva marknadshypotesen samt behavioral finance med fokus på flockbeteende.Avgränsningar: I studien undersöks åtta olika terroristattacker och dess påverkan på aktiemarknaden i Sverige och landet där attacken skett.Metod: Studien är kvantitativ och använder ett deduktivt angreppssätt. För att besvara frågeställningarna tillämpas en eventstudie där två eventfönster används. Ett eventfönster på en dag och ett längre på elva dagar samt en estimeringsperiod som omfattar 30 dagar. Insamlad data används för att mäta den avvikande avkastningen som eventuellt uppstår efter att en terroristattack ägt rum vilket säger om attacken haft någon påverkan.Slutsatser: Terroristattacker har en påverkan på den svenska aktiemarknaden och i de flesta fall är påverkan negativ.

Background and problem: There is a continuous debate regarding incentive programs in public companies. Since the global financial crisis and the subsequent recession in 2008, the criticism has reached even higher levels. Various regulatory authorities as well as influential external actors require stronger regulations and limitation of the monetary compensation in publicly held companies. Share-based payments are based on the development of the market value of the company. This means there is an existing relation between the owners? and the managers? interests.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan.Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance.Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra.Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara.Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan.Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance.Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra.Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara.Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet.

Huvudsyftet med denna studie är att mäta sambanden mellan de svenska indikatorerna DVIS samt Konjunkturbarometern Hushåll gentemot Stockholmsbörsen, och jämföra resultaten mot observationer från tidigare studier på utländska marknader. Studien belyser samtidigt svårigheterna med att mäta marknadssentiment på ett sådant sätt som eftersträvas för att kunna förklara irrationella marknadsrörelser eller uppkomsten av bubblor. För att uppnå huvudsyftet analyseras månadsvisa medelvärden mellan 2001 och 2008 genom bivarat analys, där de tidigare nämnda indikatorerna, som antas motsvara marknadssentimentet, jämförs mot OMXS30 samt fyra urval av aktier, som representerar aktiemarknadens avkastning. Totalt analyseras 40 aktier utifrån omsättning och börsvärde. Signifikanta samband påträffas mellan båda indikatorerna och Stockholmsbörsens utveckling, vilket givet antagandet att dessa speglar marknadssentiment indikerar att marknadspsykologi har en väsentlig påverkan på aktiemarknadens prisnivå.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad argumenterande texter är.

The high and seemingly increasing degree of consumer avoidance and disliking of television advertising breaks should raise many questions for commercially financed television networks as it can be argued that benefits sought by both viewers [seeking a fulfilling viewing experience] and advertisers [seeking advertising effectiveness] are eroded by this effect. This thesis studies effects on advertising effectiveness [RecallBRAND; AttitudeBRAND; AttitudeAD] as well as on the viewing experience [SatisfactionPROGRAM/CHANNEL; Attitude PROGRAM/CHANNEL; IntentionPROGRAM/CHANNEL] given a reduced degree of advertising clutter. By conducting an experiment two breaks are compared, one having the standard primetime nonprogram time units (5 min and 30 sec *3?16minutes/hour) and the other the standard nonprogram content cut in half (2.45 min *3 ?8min /hour).Results show that the reduced breaks award advertisers with higher commercial effectiveness. Measures of RecallBRAND demonstrates no differences between the standard and the reduced break, implying a significantly increased likelihood to be recalled and an equivalently lowered risk to be forgotten in the reduced break.

This is a study of how democracy is affected by regionalization. The study focuses on values related to the democracy; these values are representative, transparency, participation, anchoring of decisions and accountability. The case study for this essay is the Regional Development Council of Värmland case study of Region Värmland.1997 a proposition was put forward the Swedish government about changes in responsibilities regarding four Swedish counties. It was decided that Kalmar, Gotland, Skåne and Västra Götaland County would be part of pilot project with extended regional autonomy.Region Värmland was formed at 2001 as a Region Development Council and was at 2007 transformed to a co-cooperative body. Region Värmland has an indirectly elected council, i.e.