Utifrån våra erfarenheter som sjuksköterskor har vi en gemensam upplevelse av att det finns problem runt läkemedel och äldre. Det finns studier som visar att mellan 10 till 20 procent av äldre som läggs in akut på sjukhus beror på läkemedelsrelaterade problem. Biverkningar av läkemedel kan för den äldre ge ett lidande istället för ett lindrande. För att komma vidare tror vi att sjuksköterskor i mötet med den äldre behöver skapa förutsättningar för delaktighet i läkemedelsbehandling och därmed kunna uppfatta den äldres behov såväl uttalade som outtalade. Vad är det som hindrar och möjliggör patientens delaktighet i sin läkemedelsbehandling? Syftet med uppsatsen är att belysa den äldres förutsättningar för delaktighet i sin läkemedelsbehandling.

Kronisk hjärtsvikt är en vanligt förekommande sjukdom som för med sig en successiv kroppslig funktionsnedsättning. Ibland är förståelsen i vården liten för den äldre patientens förändrade livssituation då den ofta ses som en del av ett naturligt åldrande. Syftet är att beskriva den äldre patientens upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Studien har genomförts som en litteraturstudie där materialet består av kvalitativa artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, Medline och Pubmed där sökorden har kombinerats på olika sätt för att få fram relevanta artiklar.

AimThe aim of this study is to through managers in eldercares deskriptions of the systematic qualityleadingsystem examine the implementation process of this system in the eldercare in the municipality of Halmstad.  BackgroundIn this paper the background explains elderly care and social work context, leadership in change and implementation processes. The theoretical frame illustrates Vedungs implementation theory and Webers model of bureaucracy MethodTo collect empirical data for this study, a qualitative research design was used in which eleven managers within Halmstads municipality home care management stood as respondents. ResultThe respondents highlighted a variety in the use of the systematic quality management system tool. The result describes that several obstacles were experienced in the use of the systematic quality system. ConclusionBased on the descriptions the respondents gives of the implementation process of the systematic quality management of Halmstad municipality home care management, the conclusion can be drawn that the implementation process has not resulted in the employees making use of systematic quality management in practice. The systematic quality management system that will ensure the quality of the care work is thus used to a limited extent..

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad starkt respektive svagt KASAM betyder för livskvalitet, välbefinnande och hälsa bland äldre (60 år och äldre). Studien designades med en deskriptiv ansats. Metoden var att systematiskt söka litteratur i databaserna; Medline, CINAHL samt Vård i Norden, detta kompletterades även med manuella sökningar. Femton artiklar som motsvarade syftet och inklusionskriterierna granskades och analyserades. Resultatet visade att KASAM hade signifikanta samband med de äldres upplevda livskvalitet, välbefinnande och hälsa.

This study aimed to investigate written and oral narrative in adults. The participants consisted of 30 subjects aged 32-79 years. They produced one picture elicited and one free narrative, both written and orally. The written narratives were recorded in a keystroke logging program and the oral narratives were transcribed orthographically. Data from all the narratives were analyzed according to: number of words, words/minute, active writing time, total process time, number of characters and number of characters in the final text.

Denna studie har som syfte  att  beskriva, tolka och förstå ungdomsjobbarnas upplevelser  av  sin introduktion som  nyanställd inom särskilt boende. Frågeställningar i studien är  ?Hur beskriver ungdomsjobbarna den formella introduktionen?? samt ?Beskriver ungdomsjobbarna någon form av informell introduktion och i så fall hur beskriver de den??. Metoden är kvalitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av intervjuer. I studien deltog 6 ungdomsjobbare som anställdes inom särskilt boende året 2012 i Umeå kommuns projekt ?ungdomsjobbare?.

Äldre med depression är ett växande problem och utgör en utmaning för oss som arbetar med vård och omsorg. Undersökningar visar att ca 15 procent av äldre över 65 har depression och flera av dem är dessutom obehandlade. Åldersgruppen över 65 år ökar totalt. År 2020 har Sverige förmodligen det högsta antal äldre bland jordens länder. Det är otillfredsställande att äldre mår dåligt samt att deras psykiska ohälsa inte alltid uppmärksammas.

In the beginning of the nineties there was a change in how the voluntary sector was perceived, and the significance of their work became reevaluated and more acknowledged. As a result, this sector gained a new and higher interest. The changes and downsizing in the welfare state with economic crises, due to political cutback, made the politicians look fore new solutions. One solution is to encourage cooperation between the public sector and the voluntary sector in order to handle the different needs of individuals.Uppsala community and the voluntary sector are working closely together within a project called ?God Livsmiljö?.

The purpose of this thesis is to evaluate the extent of the civil rights political participation on a municipality level. The starting-point is the participatory democratic theory. I have chosen to make a case study of the extent of participation among KPR ? the board of the pensioners in the municipality of Skara. KPR is represented by fourteen members from the seven existing associations for pensioners.

Många personer lever med demenssjukdom, och antalet beräknas stiga i takt med att befolkningen blir äldre. Syftet med studien var att utifrån personer med demenssjukdom och deras berättelser beskriva upplevelser av att bo i ordinärt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som är över 65 år och som bor i ordinärt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begränsningar i vardagen, förändrad självbild, känslan av missnöje, känslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De äldre personerna upplevde begränsningar och varberoende av andra på grund av sin demenssjukdom.

Bakgrund: Politiker och forskare har börjat uppmärksamma övergrepp mot äldre på äldreboende som ett globalt problem. Studier visar att övergrepp sker internationellt som nationellt. Syfte: Denna studie syftar till att uppmärksamma övergrepp av vårdpersonal mot äldre på äldreboende, att ta reda på om det finns några faktorer som bidrar till dessa övergrepp, samt att ta reda på hur detta problem kan hanteras och helst undvikas. Metod: Två fokusgrupper deltog i studien, där ena gruppen bestod av fem undersköterskor och den andra av fem vårdbiträden. Ett snöbollsurval användes för att finna de relevanta personerna.

Äldres hälsa har förbättrats de senare åren samt har de blivit mer fysiskt aktiva. Syftet med studien var att beskriva äldres syn på förutsättningar för att bibehålla välbefinnandet efter pensioneringen. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med tio informanter i åldrarna 63-84 år. Det framkom i resultatet att minst en nära vän var en viktig del för att främja välbefinnandet. Interaktion med vänner och familj var också en viktig aspekt för att må bra.

Syftet med denna studie är att undersöka olika salutogenetiska aspekter för friska äldre och undersöka om dessa kan implementeras i ett preventivt arbete i yngre åldrar. Material och metod: Sökning gjordes i databasen Pubmed. Alla artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna och var relevanta för frågeställningen lästes i fulltext. Dessa blev kvalitetsgranskade och sammanfattades i en tabell. Kvalitetsbedömningen skedde med hjälp av en checklista som kan användas för bedömning av både randomiserade och icke-randomiserade kliniska studier. Resultat: Efter sökningen i Pubmed och läsning samt granskning av artiklar inkluderades 29 artiklar.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Antalet äldre i världen ökar och den äldre befolkningen blir allt friskare. Trots detta är det sällsynt att äldre klarar sig själva till livets slut. Då det inte är möjligt att tillgodose de äldres behov i hemmet har samhället ansvar att erbjuda plats på särskilt boende. Beroende av andra innebär inte att de äldres livskvalitet behöver reduceras och det har påvisats att ökad ålder och låg livskvalitet inte är sammankopplade med varandra. Syftet med studien var att beskriva vad livskvalitet är för äldre på särskilt boende.