VÄr avsikt med uppsatsen har varit att göra en femÄrsuppföljning pÄ de ungdomar som skrevs ut frÄn Björkbackens skol- och behandlingshem under 2003/04. Vi har velat se hur dessa ungdomars livssituation ser ut idag utifrÄn dokumentationssystemet och intervjuinstrumentet ADADs nio livsomrÄden samt fÄnga de numera unga vuxnas upplevelser av detta. Vi har Àven velat fÄ kÀnnedom i hur de unga vuxna tÀnker idag kring deras vistelse pÄ Björkbacken. Som metod har vi valt att triangulera mellan en intervjudel av kvantitativ karaktÀr vilket ger en deskriptiv samt en intervjudel som innehÄller öppna frÄgor dÀr vi fÄr de unga vuxnas subjektiva berÀttelser. De unga vuxna som vi har intervjuat Àr sammanlagt 19 stycken, varav 13 Àr kvinnor och sex stycken Àr mÀn.Vi kunde urskilja tvÄ grupper bland informanterna dÀr den ena gruppen fortfarande i olika hög grad hade kvar ett normbrytande beteende vilket Àven visade sig har betydelse i de flesta omrÄdena.

Uppsatsen Àr en studie av svenska Mongolmissionens pionjÀrverksamhet i Mongoliet och belyser de religiösa vÀrderingar och mÄl som lÄg till grund för denna missionsverksamhet. I studien presenteras en kortare historisk tillbakblick och en karaktÀrsbeskrivning av den man som var upphovet till att Svenska Mongolmissionen bildades - evangelisten Fredrik Franson. Uppsatsens empiridel behandlar den arbetsarena som var missionÀrernas vardag och belyser deras arbetsvillkor, missions- och sjukvÄrdsverksamhet, samt de turbulenta politiska förhÄllandena i Mongoliet vid denna tid. Uppsatsen lyfter fram en kvinnlig aktör, missionÀren och Röda Kors-systern Greta Nilsson, som genom sin dagbok Àr en primÀrkÀlla i uppsatsen. Frans August Larson, "Hertigen av Mongoliet", Àr ocksÄ en viktig aktör som presenteras.

Bakgrund och syfte:Personer som drabbas av en höftfraktur Àr en stor patientkategori, och till följd av en ökande andel Àldre i befolkningen kommer den att bli Ànnu större. Majoriteten av dessa patienter kommer att Äka in till sjukhus med ambulans. För att minska patientens lidande och uppkomst av komplikationer Àr det prehospitala omhÀndertagandet viktigt. Syftet med denna studie var att jÀmföra ambulanssjuksköterskans specifika omvÄrdnadsÄtgÀrder vid vÄrd av patient med höftfraktur före respektive efter införandet av en ny vÄrdkedja, ?Raka spÄret?, och dÄ framförallt se om givandet av smÀrtlindring förÀndrats.

Rapporten handlar om polisens arbete mot organiserad brottslighet i form av kriminella mc-gĂ€ng i Östergötlands lĂ€n. Syftet med rapporten Ă€r att se vilka brottsförebyggande effekter polisens arbete mot de kriminella mc-gĂ€ngen i Östergötlands lĂ€n har haft. Det fanns 2007 tre kriminella mc-gĂ€ng i Östergötlands lĂ€n och dessa var etablerade i Linköping, Norrköping och Åtvidaberg. Polisen i Östergötlands lĂ€n startade en aktionsgrupp mot de kriminella mc-gĂ€ngen efter att mc-klubben Outlaws MC?s klubblokal i Åtvidaberg blev sprĂ€ngd Ă„r 2007.

Syftet med mitt examensarbete Ă€r att klarlĂ€gga vad lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter Ă€r och hur man kan undervisa barn med detta handikapp i engelska. I min litteraturgenomgĂ„ng tar jag upp lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i allmĂ€nhet. Detta för att ge en god bakgrund och förstĂ„else för problemet nĂ€r sedan fokuseringen pĂ„ engelskundervisningen blir aktuell. I litteraturstudien har jag valt att begrĂ€nsa mig till de frĂ€msta och mest belysande inriktningarna inom omrĂ„det. Ämnen som behandlas Ă€r orskaer, kĂ€nnetecken och Ă„tgĂ€rder.

Syftet var att lyfta fram pedagogernas upplevelser, syn och arbetssÀtt gÀllande inkludering av barn med autism pÄ förskolan. Syftet var vidare att ge en inblick i specialpedagogens syn pÄ inkluderingsbegreppet nÀr det gÀller barn med autism. Detta arbete har inriktat sig pÄ kvalitativa intervjuer som metod, dÀr intervju med fem förskolepedagoger och en specialpedagog har anvÀnts. Specialpedagogen lyfte fram frÄgan vad inkludering egentligen innebÀr i praktiken och vikten av delaktighet gÀllande barn med autism pÄ förskolan. Pedagogerna ansÄg enligt resultat frÄn intervjuerna att de upplevde ett dilemma för sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att hinna gÄ pÄ möten med olika team som arbetar kring barnet med autism.

Attitydens omedvetna effekt Àr omöjlig att styra, dÄ till exempel kÀnslor sÄsom ilska, omedvetet kan pÄverka hur vi reagerar med vÄr omgivning. Med detta i Ätanke undersökte föreliggande experiment huruvida det fanns nÄgon skillnad mellan 44 kvinnor och 42 mÀns, ur allmÀnheten, attityder till att hÄlla förhör med personer misstÀnkta för misshandel respektive skattebrott. Halva gruppen undersökningsdeltagare, lÀste en beskrivning av ett misshandelsfall och den andra gruppen ett skattebrottsfall, varefter deltagarna besvarade frÄgeformulÀr om attityder till kriminella respektive attityder till att hÄlla förhör med brottsmisstÀnkta personer. En tvÄ-vÀgs variansanalys med mÀn och kvinnor samt brottstyperna som beroende variabler visade att misstÀnkta för misshandelsbrottet ansÄgs kunna förhöras med en signifikant lÀgre grad av humanitet, jÀmfört med personer misstÀnkta för skattebrott. En interaktionseffekt förelÄg och simple effekt analyser visade att det var kvinnornas resultat som stod för interaktionseffekten.

I den hÀr uppsatsen analyseras Ibn Fadlans beskrivning av rûs hövdingabegravning. Till skillnad frÄn tidigare dekontextuell forskning sÀtts fokus pÄ det kontextuella. Begravningen beskrivs som en livskris dÀr olika maktförhÄllanden uppstÄr. Olika sociala relationer inom gruppen lyfts fram.Ibn Fadlan beskriver hur gods och föremÄl strukturerades och förbrukades i och runt gravhögen. De kan liknas vid rituella objekt och kan knytas till rûs vardagliga sedvÀnjor och deras ekonomiska förhÄllanden.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare inblick i om informanternas trosuppfattning harpÄverkats av barnsÄngerna de fick sjunga i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga dÄ de varsmÄ, och i sÄ fall hur detta har pÄverkat dem.Sex informanter som alla gick i PrimÀr (kyrkans organisation för barn) har valts ut ochintervjuats. Informanterna Àr i Äldrarna 19 till 32 och Àr frÄn Sverige och USA. StudieninnehÄller Àven en del om kyrkans musiktradition och kultur, samt analys av en primÀrsÄng.En av studiens slutsatser Àr att primÀrsÄngerna har varit ett medel för informanterna att lÀrasig mera om evangeliet, kÀnna den Helige Anden och dÀrigenom utveckla deras personligatro. Informanterna kommer fortfarande ihÄg sÄngerna i vuxen Älder och kan pÄ sÄ sÀtt fortsÀttasjunga och fördjupa sig i sÄngernas religiösa budskap..

Syftet med studien Ă€r att Ă€r att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag sĂ„ som temperament och karaktĂ€r Ă€r hos personer diagnosticerade med Asperger jĂ€mfört med personer som inte har nĂ„gon diagnos. Ett annat syfte Ă€r att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag sĂ„som temperament och karaktĂ€r. ÅttioĂ„tta försökspersoner deltog i enkĂ€t studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade nĂ„gon diagnos, i enkĂ€ten fick de svara pĂ„ 293 pĂ„stĂ„enden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktĂ€rsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

The construction of an identity among lesbian women during 1950-­?1965 is in focus in this master ?s thesis. My starting point is that identity, such as lesbian or any other identity, is formed in relation to other people and groups, as well as society. This thesis will also examine how lesbian women met and formed bonds with like-­minded, and whether these aspects changed, during the defined time period. The empirics is made up by letters written by women to Riksfo?rbundet fo?r sexuellt likabera?ttigande (a Swedish organisation for lesbian and gays) as well as an interview with two lesbian women who were born in 1938 and 1940.

Det blir allt vanligare med stora barngrupper i förskolan och personaltÀtheten Àr ofta lÄg irelation till barngruppens storlek. Detta leder till att pedagoger i förskolan, uppleverfrustration nÀr det gÀller att uppnÄ förskolans uppdrag som innefattar att tillgodose varjebarns behov för att frÀmja deras utveckling. Syftet med vÄr studie Àr att belysapedagogers utsagor, inklusive resonemang, om arbetssÀtt och organisation avverksamheten gÀllande individualisering av barns sprÄkutveckling i förskolans storabarngrupper. Studien bygger pÄ sex kvalitativa forskningsintervjuer med pedagoger somarbetar eller har arbetat med barn i Äldern 3-5 Är. Resultatet av vÄr studie visar att ettarbetssÀtt för att se den enskilda individen Àr att dela in den stora gruppen i mindregrupper.

Svenska kyrkan har, jÀmfört med övriga kristna kyrkor, varit unik med sina regler för kyrkotillhörighet. Dessa regler, som i praktiken inneburit att de flesta svenska medborgare fötts in i medlemskap, har lÀnge debatterats. MÄnga har hÀvdat att Svenska kyrkan bör grunda sitt medlemskap pÄ dopet.1996 trÀdde nya regler i kraft, enligt vilka dop eller anmÀlan Àr en förutsÀttning för medlemskap. Detta beslut föregicks av en debatt som synliggjorde uppdelningen mellan en hög- och folkkyrklig syn. De högkyrkliga har i debatten betonat dopet som sakrament, och jÀmstÀllt Svenska kyrkan med Kristi kropp och församling, i sina argument för att lÄta dopet bli medlemsgrundande.

I ett aktionsforskningsprojekt om kontaktmannaskap deltog en arbetsgrupp pÄ ett vÄrdboende i tre fokusgruppssamtal. I problemorienteringsfasen klargjordes kontaktpersonens roller. Dessa roller var relationsskaparen, lÀnken och administratören. Rollen som relationsskapare var den mest givande för kontaktpersonen. Rollerna som relationsskapare och lÀnk var sammanflÀtade dÄ lÀnken var beroende av att relationen fungerade.

Syftet med uppsatsen Àr att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgÄngspunkt frÄn Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill Àven analysera och förklara de problem som kan uppstÄ pÄ grund av dessa kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjÀlpa Saab och om möjligt ge rÄd till Saab om hur de kan skapa bÀttre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnÄ syftet med studien har följande forskningsfrÄga formulerats:Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebÀr dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har anvÀnts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens pÄverkan i team.