Sök:

Sökresultat:

32 Uppsatser om Ekot - Sida 1 av 3

Fattar du vad de säger? : En begriplighetsanalytisk jämförelse mellan Ekot och P3 Nyheter

In this study we compare Ekot with P3 Nyheter with a comprehension analytical perspective. The more traditional radio news program Ekot differs from the younger P3 Nyheter in a lot of aspects. One of them is that P3 Nyheter?s primary target group is young people between the ages of 20 to 34. Because of this, P3 Nyheter aim to make their news as adjusted to their young audience as possible.

"Ingen tror på Åkesson" : En jämförande studie om kvällspressens och public service rapportering om Sverigedemokraterna inför valet 2014

No one believes in Åkesson - a comparative study on the evening press and the publicservice reporting on the Swedish Democrats before the 2014 election.The purpose of this essay was to study how Aftonbladet and Ekot reports about the SwedishDemocrats before the election 2014, as well as comparing the two medias and reasoningabout their agendas towards the party. The tabloid, Aftonbladet, is one of the biggestnewspapers in Sweden, which depends on counter sales and commercials. Ekot, which is apart of public service, is state-funded and regulated by certain guidelines. Using aquantitative method we studied 80 articles, and through a qualitative method, six of thearticles were analyzed to reach a deeper understanding. The theories primary used in thisstudy were agenda-setting and framing, to stress the power of media.

Torka och svält på 61 minuter : En kvantitativ studie om katastrofbevakningen på Afrikas horn 2011 i Ekot och TV4 Nyheterna

Under hela år 2011 rapporterade SR Ekot i 27 minuter och TV4 Nyheterna i 34 minuter om den humanitära katastrofen på Afrikas horn. Största delen av rapporteringen skedde i juli och augusti. 79 procent av TV4 Nyheternas rapportering skedde under de sista 16 dagarna i juli. Ekot hade mer spridning på sina reportage. Både Ekot och TV4 Nyheterna hade utsända reportrar på plats.

Pandemin som hotar Sverige : En undersökning av hur risken för svininfluensan framställs i kvart-i-fem-ekot.

The aim of this thesis has been to examine how the risk for the swine flu was represented in the Swedish Radio news broadcast Ekot 16.45 during different phases of the pandemic in 2009. We wanted to study how the risk was described in different discourses and periods? Were the participants in the reporting calming or warning the listeners in relations to different aspects of the swine flu? What consequences for the community were reported in the broadcasting?To find the answers to our questions, we analysed 13 features about the swine flu broadcasted in Ekot?s main news broadcast Ekot 16.45. We used critical discourse analysis inspired by Norman Fairclough.We identified four types of discourses in our text, a journalistic discourse, a medical discourse, a nationalistic discourse and an authority discourse. The main discourse was the medical one.

SR Ekot vs NRK Dagsnytt: En jämförelse av multijournalistikens inverkan på det journalistiska arbetet

Den journalistiska yrkesrollen har de senaste åren utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen. Stora aktörer på mediemarknaden slår sig in på fler marknader och producerar material till mer än ett specifikt medium vilket fört med sig att journalisterna på marknaden behöver hantera mer än bara en plattform. Termen som skapats är multijournalist, och i denna uppsats undersöker vi hur kraven på multikompetens och produktion mot flera olika medier påverkar det grundläggande journalistiska arbetet.Genom kvalitativa intervjuer med två journalister på SR Ekot och två journalister på den norska motsvarigheten NRK Dagsnytt har vi skapat en bild av hur de två åtskilda multikompetenskraven påverkar journalisternas arbete. I intervjuerna är de fyra journalisterna eniga om att multikompetenskraven påverkar det grundläggande, informationssökande journalistiska arbetet negativt..

?Vi resonerar aldrig kring anhöriga? : En studie av hur ansvariga utgivare på Ekot och Svenska dagbladet resonerar kring namnpublicering av brottslingar och brottsmisstänkta samt sitt och andra mediers ansvar och roll i en alltmer sensationalistisk brotts

Vi har undersökt hur Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot och Svenska Dagbladet resonerar kring sin egen roll i en alltmer sensationalistisk och hårdför kriminaljournalistik. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning där vi intervjuat Staffan Sillén, ansvarig utgivare på Ekot, samt Mats-Erik Nilsson, redaktionschef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Svenska Dagbladet. I intervjuerna har vi tagit utgångspunkt i hur de båda medierna valde att rapportera om den så kallade Hagamannen, som den 19 juli dömdes till 14 års fängelse för ett flertal våldtäkter och mordförsök. Vidare har vi ställt allmänna frågor om hur man resonerar kring namnpublicering av brottslingar och sitt eget och andra mediers ansvar och roll vad gäller kriminalrapporteringen och konsekvenserna av den snedvridna bild som forskningen pekar på att medierna presenterar.I vår uppsats har vi haft Ester Pollacks kontextuella konstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Vi har även använt oss av Ester Pollacks kultiveringsteori i analyserna av intervjuerna.Vår undersökning visar att Ekot har en mer restriktiv etisk linje där man med hänsyn till brottslingars anhöriga i ytterst få fall väljer att gå ut med namn på brottslingar och brottsmisstänkta.

DN Debatts överskattade inflytande på andra medier : En studie av debattsidans genomslagskraft i Aktuellt, Ekot, Göteborgs Posten och Västerbottens-Kuriren

This study intends to examine the impact of a well known debate page in one of Sweden?s biggest newspapers, Dagens Nyheter. We have done this by analysing Ekot, Aktuellt, Göteborgs Posten and Västerbottens-Kuriren to see to what extent they ?take? news from the debate page.The method used was content analysis and to describe some of our thoughts about how we placed the hits in different categories we chose eight of our hits to exemplify.The material from the newspapers, radio and television was examined to discover the potential impact from the debate page.To carry out this study we have mainly used theories about how media get influenced by each other?s news and how they do follow-ups and refer to the original media. Other theories of importance for our study are for example those about what kinds of events that become news and how media influences people?s thoughts about what?s important.One of the most important conclusions we were able to draw after carrying out our study was that the debate page in Dagens Nyheter has quite a small impact on what our chosen media reported on.

Vem skapar nyheterna? : En kvantitativ studie av nyheters ursprung och prioritering i svenska riksmedier

Syftet med undersökningen är att analysera varifrån nyheterna har sitt ursprung och hur återanvändandet av nyheter ser ut i fyra av de största riksmedierna under en arbetsvecka.De fyra medier som ingår i undersökningen är Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sveriges Televisions Rapport och Sveriges Radios Ekot. I undersökningen ingår 356 analysenheter och det är en kvantitativ undersökning. För att förstå och analysera resultatet har teorierna gatekeeping, mediernas kommersialisering och nyhetsvärdering använts.Undersökningens resultat visade bland annat att 27 procent av analysenheterna består av köpt eller kopierat material från nyhetsbyråer eller material som är omskrivet från andra medier. Undersökningen visar också att det är stora skillnader mellan olika medietyper. Den största andelen material från nyhetsbyråer kom från tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (såväl procentuellt som i absoluta tal).

Ekot från djupaste Afrika : En kritisk diskursanalys av nyhetsprogrammet Ekots gestaltning av konflikten i Goma, Demokratiska Republiken Kongo.

This is a critical discourse analysis of the conformation of the conflict in Goma, Democratic Republic of the Congo, as constructed by Ekot, a news-show on Radio Sweden. The ambition of this bachelor thesis is to examine the production of a Congolese conflict for a Swedish audience and to find out how the construction differences with and without a reporter in the field. To obtain this purpose the narrative is studied as well as the use of voices that define the conflict. The construction of proximity between Swedish audience and the Congolese event and the meaning of sound to stabilize the formation of discourse within foreign news is examined as well. To conform and explain foreign news it must be put in relation to a starting point.

Vargen i etern

Vargen har varit ett mytomspunnet och hatat djur genom hela vår historia, och den väcker fortfarande starka känslor. Licensjakt på varg återinfördes i början av 2010, och den väckte lika höga röster från jaktmotståndare så som jägare som ville skjuta fler vargar än de tilldelats. Uppståndelsen kring vargen avspeglades även i våra medier, och rapporteringen har varit mycket intensiv under jaktperioderna. Hur kommer det säg då att vargen har fått detta mediala utrymme? Vi har i denna uppsats ägnat oss åt etermedierna, främst P4 Dalarnas nyhetsrapportering men även Ekots sändningar, med fokus på dess rapportering om vargen.

Full duplex Konferenstelefon

Denna rapport analyserar ekosläckning för en full duplex högtalartelefon. Systemet bygger på en LMS-algoritm som har implementerats på en TMS320C3 1 signalprocessor. Arbetet har gått ut på att undertrycka ekon genom utnyttja så mycket som möjligt av processoms kapacitet. Möjligheterna för att två eller fler personer skall kunna tala med varandra på att ledigt sätt genom en högtalartelefon påverkas mycket av de ekon som finns i systemet. Högtalartelefonens mikrofon fångar upp ljudet ifrån sin egen högtalare och skickar detta ljud tillbaka genom telefonnätet.

Full duplex Konferenstelefon

Denna rapport analyserar ekosläckning för en full duplex högtalartelefon. Systemet bygger på en LMS-algoritm som har implementerats på en TMS320C3 1 signalprocessor. Arbetet har gått ut på att undertrycka ekon genom utnyttja så mycket som möjligt av processoms kapacitet. Möjligheterna för att två eller fler personer skall kunna tala med varandra på att ledigt sätt genom en högtalartelefon påverkas mycket av de ekon som finns i systemet. Högtalartelefonens mikrofon fångar upp ljudet ifrån sin egen högtalare och skickar detta ljud tillbaka genom telefonnätet. Utan någon form av ekokontroll uppstår ett irriterande eko av sin egen röst i telefonen. Ju längre fardröjning som telefonnätet tillför, ju mer irriterande blir Ekot. Konventionella högtalartelefoner använder röstaktivering av mikrofonen för att bli av med Ekot.

Ont om kärringar mot strömmen : En studie av källor och gestaltningar i rapporteringen kring Vapenaffären i fyra svenska medier

Den 6 mars avslöjade Ekot att Sverige har ett samarbete med Saudiarabien om att bygga en vapenindustri i landet. Efter avslöjandet följde en omfattande rapportering i medierna. I denna uppsats undersöks den rapportering som följde i Ekot, Svenska Dagbladet, Nerikes Allehanda och Norrländska Socialdemokraten veckorna efter avslöjandet.Idag arbetar medier med flera publiceringsplattformar och journalisterna jobbar mot en ständig deadline. När en stor politisk affär avslöjas vill alla medier skriva om händelsen men det finns ont om tid att producera eget material. Då händer det ofta att samma källor, personer som får komma till tals och gestaltningar används i flera medier.

Ekot av en whistleblower : Om organisationer och deras hantering av whistleblowing

Syfte:  Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur organisationer hanterar de situationer som uppstår då en anställd har utfört en whistleblowing samt vilka motiv som kan identifieras ligga bakom hanterandet.Metod:En tvärsnittsstudie som behandlar fenomenet whistleblowing med en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en kvalitativ dokumentstudieSlutsats:Studien har visat att då en whistleblowing har skett har organisationerna i studien förnekat missförhållandet. Genom studien har det även kunnat konstateras att det som har bidragit till att missförhållanden inom organisationerna har utförts och upprätthållits har varit att missförhållandena tillfredsställt många olika vinstintressen inom organisationerna.  Vidare har organisationerna hanterat whistleblowern genom att utsätta denne för repressalier..

"Man tiger, biter ihop och går vidare?" : en representationsteoretisk analys av talet om sexuella trakasserier i en svensk kulturdebatt

The purpose of this essay is to analyse how medial representations in a specific cultural debate expresses thoughts about gender, power and speech. The debate in question took place in Sweden 2010 and was about an inspection of sexual harassments in the Swedish acting area, made by Sveriges Radio, Ekot. This essay examines the made representations of the debate, with a feministic point of view and concludes that a male gaze shapes the form of speech and gives the debate a discourse sort of reasoning about gender. The special discourse formatted in the examined area contains a certain conception of power and the structure of power, which is also explained by the male gaze and the meaning of post-feminism..

1 Nästa sida ->