Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

Inscannad 2008-05-09 pga tekniska problem med ursprungsfilen.

Insatser för att erbjuda föräldrastöd har stor betydelse för att förebygga och hantera problem med utagerande beteende hos barn. Syftet med studien var att utvärdera individuell föräldrafokuserad behandling enligt Marte Meo-metoden vid utagerande, trots och aggressivitet hos barn. Det finns få vetenskapliga studier gjorda av denna metod. En multipel baslinjedesign användes vid en behandlingskontakt över tio veckor för sex föräldrar till barn i åldrarna 4-9 år med utagerande beteende. Mätmetoderna bestod av återkommande registreringar av barnets trots och utagerande beteende samt olika frågeformulären såsom CBCL, ECBI och BDI.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn med koncentrationssvårigheter. Är pedagogernas bemötande annorlunda om de arbetar på en traditionell förskola kontra en Montessoriförskola? Jag har även valt att undersöka om pedagogerna anser sig ha adekvat utbildning och kunskap för att hjälpa och stötta dessa barn.Undersökningen är av kvalitativ karaktär och baserad på intervjuer med fyra pedagoger på en traditionell förskola och fyra pedagoger på en Montessoriförskola. Frågorna är ställda för att rent konkret få reda på hur de går tillväga i sina verksamheter. Intervjusvaren har jag sammanställt och jämfört med litteraturen som belyser ämnet.Resultatet i undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader i pedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter.

SAMMANFATTNINGVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken.

Vår kvalitativa studie bygger på intervjuer med tre kvinnor från indiskalandsbygden som idag är placerade på ett statligt skyddshem för utsatta kvinnor iMumbai, Indien. Kvinnorna har hamnat i människohandel i sexuelltexploateringssyfte. Tematisk analys har använts för att urskilja återkommandeteman i deras berättelser. I studien utforskas hur kvinnornas identiteter inklusivesjälvbild formats av tiden inom människohandel. Studiens syfte är också attstudera hur kvinnorna hanterat sin livssituation före, under och efter tiden ibordellerna.

Studier på barn med en dissociativ problematik utifrån ett familje- eller gruppterapeutiskt perspektiv är ovanliga. Enligt Waters (1998) bör familjeterapin fokusera på rak och tydlig kommunikation. Silberg (1997) anser att barngruppsterapin bör ha ett psykopedagogiskt förhållningssätt. Denna studie studerade behandlingseffekterna av familjeterapi, barngruppsterapi och ingen terapi alls för barn med en dissociativ problematik Studien gjordes på en barnpsykiatrisk mottagning och pågick under sex månader, behandling och uppföljning. Urvalet baserades på mottagningens population och egna kriterier.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka behandlingsformer det finns för överviktiga barn och barn med fetma samt vilka effekter de har på kroppsvikten.Metoden som användes var en litteraturstudie av deskriptiv ansats och sökningen av vetenskapliga artiklar skedde via databaserna PubMed och High Wire Press. Det var 19 stycken studier som svarade mot studiens syfte och frågeställning och inkluderades i studien.Av de behandlingsformer som presenterades i studien hade kirurgi- och läkemedelsbehandling den största effekten på barn med fetma. Studien påvisade att de kombinerade behandlingsformerna inriktade på beteende och kostförändringar tillsammans med fysisk aktivitet och som involverade hela eller delar av familjen hade den största effekten på barn med övervikt. Pågick den kombinerade behandlingen mer är ett år kunde man se en positiv viktutveckling med en minskning av BMI på de barn med övervikt som deltog.De övriga behandlingsformerna som presenteras visar var och en av dem en god effekt under behandlingstiden men avtar efter avslutad behandling.Slutsatsen författaren drar av denna studie var att de barn som behandlas tillsammans med familjen under en längre tid och lär sig hur man förhåller sig till kost och fysisk aktivitet, har störst chans att slippa gå in i vuxenvärlden som överviktig..

Titel: ?Vi vet att vi kan satsa fullt, de är våra nu.? ? En kvalitativ studie av familjehems upplevelser av vårdnadsöverflyttning.Författare: Veronica Lönnäng och Ellen WiklundDenna C - uppsats är en kvalitativ intervjustudie och handlar om hur före detta familjehem upplevt en vårdnadsöverflyttning. Frågeställningarna i uppsatsen är:?Vilka faktorer har påverkat beslutet att ta över vårdnaden??Hur har familjen upplevt vårdnadsöverflyttningen emotionellt, praktiskt, ekonomiskt och rättsligt??Vad tror familjen att vårdnadsöverflyttningen inneburit för barnet när det gäller kontinuitet och trygghet?Studien har genomförts i form av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta före detta familjehem som har tagit över vårdnaden om ett eller flera barn de tidigare varit familjehemsföräldrar för.Studiens resultat visar på att vårdnadsöverflyttningen har varit betydelsefull för föräldrarna och barnen i familjerna. Tryggheten har ökat för barnen och föräldrarna.

I Sverige har barnfattigdom funnits i alla tider. Den här uppsatsen handlar om barnfattigdom i Sverige i dag. Det var en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Syftet var att undersöka hur barnfattigdom visar sig i en mellansvensk stad och hur professionella inom socialt arbete ser på barnfattigdom och vilket stöd som finns att få. Studien byggde på fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare inom kommunens enhet Familj och Fritid.

Till förskolan kommer allt flera barn med olika livsöden och bakgrunder i bagaget. Flera av dessa är barn som oroar förskollärarna och är mer eller mindre i behov av särskilt stöd. Betydelsen och innebörden av barn i behov av särskilt stöd är väldigt varierande. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring behovet av diagnoser av förskolebarn som oroar och utmanar. Genom intervjuer med ett flertal förskollärare har vi närmat oss vårt syfte med studien.

Till följd av att allt fler barn sondmatas har även svårigheterna vid övergång till oralt ätande ökat. Omhändertagandet av dessa barn görs lämpligast i team med exempelvis logoped, dietist, sjuksköterska och läkare. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur omhändertagande av barn med ätsvårigheter ser ut med fokus på sondmatning. Datainsamling skedde genom en fokusgruppintervju med vårdpersonal som arbetar med barn med ätsvårigheter. Transkriptionen analyserades, baserad på Grounded Theory, genom meningskodning.

Syftet med studien har varit att beskriva och analysera barns lärande genom lek i utemiljö. Forskningsfrågorna som legat till grund för studien lyder: Hur lär sig barn när de leker och vistas i utemiljö? Samt; Hur tänker pedagogerna om utomhuspedagogik och om barns lärande i utemiljö? Studien grundar sig på deltagande observationer av barns aktiviteter under sin vistelse på en förskolas utegård, samt på intervjuer med förskolelärare vid samma förskola. Resultatet redovisades i berättande form där barnens lek beskrivs i löpande text. Ur dessa berättelser beskrivs på ett tematiskt sätt barnens lärande i utemiljön.

Familjen Hjörne har sedan 1926 varit Västsveriges dominerande mediefamilj. Under tre generationer har familjen i stort sett haft monopol på tidningsmakande i Göteborg och ägt, drivit och skrivit i Göteborgs-Posten. Under 2000-talet har familjen expanderat sitt tidningsägande och genom bildandet av mediekoncernen Stampen kan de idag titulera sig Sveriges största ägare av dagstidningar. Idag har familjen ett tidningsägande som inte bara går tre generationer tillbaka, utan som geografiskt sträcker sig från Halland i söder till Dalarna i norr. Sammanlagt kontrollerar familjen Hjörne 16 % av den svenska dagstidningsmarknaden (Sundin 2011).

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som några förskollärare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av särskilt stöd var att förskollärarens professionella roll uppfattades utifrån flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhållningssätt. Förskollärarnas uppfattningar om stödet de fick från andra professionella i arbete med barn i behov av särskilt stöd uttrycktes som positivt och väsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.