Syftet med denna kvantitativa studie var att utifrån Susan A. Wheelans IMGD teori undersöka hur det organisatoriska stödet ser ut i arbetsgrupper på olika utvecklingsnivåer och om det finns samband mellan sådant stöd och utvecklingsnivå, vilken är unison med gruppens prestationsnivå. Genom en websurvey som distribuerades till ett bekvämlighetsurval via Facebook samlades data in från 52 deltagare, verksamma i arbetsgrupper inom skilda arbetsområden. Resultatet visade ett signifikant samband mellan organisatoriskt stöd och grupputvecklingsnivå. Resultatet visade även att det genomgående fanns utrymme för deltagarnas organisationer att öka stödet till sina arbetsgrupper, främst i fråga om utbildning och utveckling samt feedback, erkännande och belöningar på gruppnivå.

Genom att bejaka slumpen kan man upptäcka nyaplatser, nya riktningar och ny form. Både röntgenoch penicillinet är resultat av slumpen.I vardagen kan slumpen se till att du möter engammal vän på ett oväntat ställe.I mitt examensarbete har jag strävat efter attslumpen ska bli en del utav designprocessen.Det finns en fascination över det som är annorlundaoch unikt. Produkter med fel har en tendenstill att ha mer karaktär och personlighet ijämförelse med det perfekta. Vi lever i en världomgivna av massproduktion, där allt är väldigtplanerat och där lite utrymme har lämnats åtöverraskningar. Jag menar att vi behöver sakeromkring oss som inte är perfekta.Industriell produktion är mestadels till föratt producera förutsägbara produkter.

Mängden död ved i brukade skogar har minskat med ungefär 90 %jämfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mängden ytterligare. Att lämna naturhänsyn vid avverkning är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhänsyn tas bort efter slutavverkning. På 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhänsyn tagits bort, mestadels vindfälld tall.

Det finns en utpräglad rädsla att kulturjournalistiken blir allt mer urvattnad för varje år som går. Huvudfåran i kritiken är att allt sedan nöjet gjorde intåg i dagstidningarna och började blandas ihop med kulturen har kritiken minskat medan de lätta featureartiklarna och förhandsartiklarna har ökat. Men hur ser det ut egentligen? Stämmer verkligen de här teorierna?Jag har undersökt hur innehållet i sex svenska dagstidningar har förändrats mellan åren 1997 och 2012. Resultatet är att ganska lite faktiskt har hänt när det gäller innehållet i de undersökta tidningarna.

Syftet med detta examensarbete var att jämföra olika system för att lagra spannmål på.Spannmål som skall blandas in i fodret till de värphöns som finns på gården där det system som jag finner är bäst skall sättas upp. Jämförelsen gäller dels helt olika system, silo tork kontra lufttät lagring och olika systeminom lufttät lagring. Jämförelsen har varit en mestadels ekonomisk jämförelse men jag har även gjort en liten teknisk jämförelse. För att få fram fakta som jag kunde basera min fallstudie på så jämförde jag fyra olika system mot varandra.Det som jämfördes var els två system med lufttät lagring, ett system med silo torkning och ett system med inköpt färdigtorkad spannmål. Jag gjorde olika investeringskalkyleroch fick fram den totala årskostnaden för varje system och dels kostnaden per kilo spannmål för varje system samt också vad foderkostnaderna blir.

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

Förvaltningslagen (FL) omfattar förvaltningsmyndigheters handläggning av ärenden. Den anger olika skyldigheter som förvaltningsmyndigheterna har gentemot den enskilde under ärendets gång. Vanligtvis är det knappast några problem att identifiera vad som utgör ett ärende, men i de fall där en gränsdragning mellan olika begrepp är nödvändig för att avgöra om FL är tillämplig kan åsikterna gå isär. Ärendebegreppet är inte klart definierat vare sig i lagtext eller i förarbetena. I ett försök att fastställa hur begreppet tolkas använder uppsatsen sig utav doktrin, förvaltningsmyndigheters interna tolkning samt ett rättsfall där begreppsdefinitionen aktualiseras.

Att motverka traditionella könsmönster är ett uttalat mål inom förskolan såväl som skolan. I denna uppsats analyserar jag den statliga offentliga utredningen Jämställd förskola, SOU 2006:75. Mitt syfte är att undersöka hur traditionella könsmönster framställs som problem och vilka konsekvenser som kommer från denna framställning. Ett mer övergripande syfte är också att ta reda på vad som händer med så kallad emancipatorisk kunskap när den införlivas i en politisk diskurs. Metoden för undersökningen är en slags diskursanalys som kallas för What's the problem? och som är mig behjälplig för att undersöka just problemrepresentationer.

Vårt syfte har varit att undersöka jämställdheten inom socialtjänsten, i en norrländsk glesbygdskommun och en mellanstor stadskommun. Uppsatsen består av två studier där del 1 är kvantitativ och behandlar individ- och familjeomsorgens beslut år 2004, och där del 2 är kvalitativ och består av uppföljande intervjuer. Resultaten i del 1 redovisades utifrån, av oss, sammanställd statistik som analyserades med hjälp av tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen, det vill säga jämställdhet, genus och social konstruktivism. Resultatet visade att insatser för barn och unga skiljer sig åt för pojkar och flickor i frivillighet kontra tvång. I besluten gällande vuxna missbrukare konstaterade vi en markant skillnad mellan könen både i det totala antalet aktuella individer samt i den procentuella könsfördelningen i varje beslut om åtgärd.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas attityder och förhållningssätt när det gäller den fria leken för barn på fritidshem i åldrarna 6-9 år. Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer av fritidspedagogers inställning och förhållningssätt till den fria leken utgör empirin. Genom intervjuerna studeras också hur pedagogerna stöttar de barn som har svårigheter i den fria leken. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser den fria leken som väldigt viktig och att den får stort utrymme på fritidshemmen. Studien visar också att pedagogerna agerar i den fria leken genom att vara närvarande och befinna sig i bakgrunden för att kunna gå in och påverka de gånger det behövs.

Studiens syfte är att undersöka huruvida lärare använder sig av olika representationer i sin undervisning samt vilka representationsformer som får mest utrymme i årskurs 1-3 jämfört med årskurs 4-6. Jag ville även få reda på i vilken utsträckning som lärare i de olika årskurserna använder sig av konkret material och av elevernas erfarenheter samt hur de ser på användandet av det. Empirin samlades in genom observationer i tre klasser, årskurs 1, 3 och 6, med efterföljande intervjuer med de undervisande lärarna samt genom en enkät där 19 lärare från åk1-6 deltog. Resultatet visar att lärarna i årskurs 4-6 använder fler representationsformer i undervisningen än lärarna i årskurs 1-3 men även att lärarna är mer benägna att använda abstrakta representationer när eleverna blir äldre och använder mer konkret matematik i årskurs 1-3. Resultatet visar också att lärarna anser att konkret laborativt material är ett bra hjälpmedel både vid introduktion av nytt matematiskt innehåll och för att hjälpa elever i svårigheter..

Antal sålda smartphones har ökat explosionsartat de senaste åren, i samma takt ökar ocksåintresset för mobila lösningar i form av mobila applikationer. Det finns huvudsakligen tvåtyper av mobilapplikationer, den specialsydda applikationen (eng. ?native application?) ochwebbapplikationen. Denna kandidatuppsats har undersökt vilken typ av mobilapplikation enintressent ska välja att utveckla när intressenten väl har bestämt sig för att ta fram en mobillösning.

The gas turbines in the Swedish secondary reserve are reaching the end of their technical lifetime, hence alternative solutions need to be considered. One of the solutions thought to have the greatest potential is the use of so called consumptionreduction. By entering contracts with large consumers, agreements are made to reduce consumption in the event of major disturbances in the power system and thus being used as a secondary reserve. This thesis investigates the feasibility of consumption reduction as part of the secondary reserve. This has been achieved by developing a requirement specification for the disturbance reserve and by studying the technical and economic potential for consumption reduction among a range of consumers.The technical potential for consumption reduction that fulfils the requirements for participating in the secondary reserve are on average 750 MW in SE 3 and 98 MW in SE 4.

Abstract Ödbratt, Ricarda & Magnusson, Åsa (2013). Multimedia i förskolan Möjlighet eller utmaning. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna undersökning är att belysa multimedias roll som pedagogisk redskap i förskolans verksamhet. Vår erfarenhet säger att vissa pedagoger blir stressade av att använda multimedia i verksamheten. De säger ofta att utbildningen på multimediatekniken är minimal, samt att multimedia, ska får för stort utrymme i verksamheten och att andra aktiviteter då blir åtsidosatta. Trots att EU redan 2007 manar att utrusta sina medborgare i tidig ålder med digitalkompetens, så har det inte hänt mycket på den fronten.

Syftet med vår studie är att studera och problematisera pedagogers syn på det stora utrymme fri lek ges i förskolan, i relation till det jämställdhetsuppdrag pedagoger har att förhålla sig till enligt läroplanen för förskolan. Vi upplever att det finns en osäkerhet hos pedagoger kring begreppet genus och hur arbete med genus och jämställdhet bör utformas för att vara en grund i verksamhetens olika delar. Samtidigt som fri lek av många hyllas så finns det parallella föreställningar om hur fri lek även begränsar, skapar uteslutningar och har en karaktär av att reproducera traditionella normer och könsmönster. Vi har utgått ifrån Bronwyn Davies genusteori som beskriver individens skapande av jaget som en ständigt pågående process som formas utifrån de olika sociala konstruktioner som personen är en del av. I studien har vi valt att använda oss av kvalitativ metod där vi genom intervjuer med pedagoger har fått fyllig och detaljrik empiri, vilken vi därefter har transkriberat och tillsammans analyserat.