I Sverige kan VKR (varmformade konstruktionsrör) vara 15-23 % dyrare än KKR (kallformade konstruktions­rör) av samma tvärsnittsstorlek. Trots detta lägre pris på KKR har det upp­skattats att i Svensk stål­byggnation används endast 5 % KKR, av det totala användandet av VKR och KKR. I detta examensarbete har det först undersökts vilka skillnader i egenskaper som finns mellan VKR och KKR. Därefter beräknas prisdifferensen mellan de två profiltyperna när de utsätts för en centrisk tryckkraft under likadana förhållanden. Målet är att ta reda på vilket som är det mest ekonomiskt lönsamma alternativet i valet mellan VKR och KKR.Tryckkraftskapaciteten med hänsyn till knäckning för alla profilstorlekar i Tibnor konstruktions­tabeller har beräknats för varje möjlig kombination av tio olika längder mellan 1 till 10 m, tio olika laster mellan 100 till 1000 kN och två olika upplagsförhållanden, ledad i båda ändarna eller fast inspänd i båda ändarna.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida arbetsmotivationen skiljer sig mellan generation Y och tidigare generationer i den svenska IT-branschen. Studien vilar på en teoretisk grund bestående av tre välkända teorier inom arbetsmotivation; Herzbergs tvåfaktorteori, Self-Determination Theory samt Job Characteristics Model. För att kunna besvara studiens forskningsfråga ?Hur kan belöningssystem utformas för att ta hänsyn till fler anställda från generation Y i den svenska IT-branschen?? genomfördes en semistrukturerad intervju med en HR-chef samt en enkätundersökning bland anställda på IT-företaget Evry. Resultatet av studien visar att det finns vissa skillnader i arbetsmotivationen mellan generation Y och tidigare generationer vilket kan motivera till förändringar i hur man arbetar med belöningar när en allt större del av arbetskraften utgörs av generation Y. En viktig skillnad som framkom är att medarbetare från generation Y uppskattar feedback mer än äldre medarbetare, oavsett varifrån i organisationen feedbacken kommer ifrån. Studien fann även att monetära belöningar kan ha en stark negativ inverkan på arbetsmotivationen, men att de under vissa omständigheter kan vara positiva och ibland även nödvändiga.

När en stad växer måste man ta ställning till hur det ska ske. Idag är biltrafiken dominerande i Göteborg och i framtiden skulle spårbunden trafik och utbyggd pendeltågstrafik i regionen kunna innebära mer hållbara tranporter. En pendeltågsstation har ett relativt begränsat omland och behöver för fullt utnyttjande bebyggas nära inpå. Den spårbundna trafiken kan dock innebära störningar och risker. Jag undersöker i mitt examensarbete hur en ny stadsdel utanför Göteborg kan byggas ut kring en tänkt pendel­tågs­station.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

På senare år har sjukskrivningarna ökat och kostnaderna därmed skjutit i höjden. För att bromsa denna utveckling kräver nu regeringen företagen/organisationerna på ett ökat direktansvar för det egna företagets sjukskrivningar (till skillnad från det kollektiva ansvar som tidigare präglat området). Som en följd av de ökade sjukskrivningarna och direktansvaret så har både företagens och samhällets intresse för hälsoekonomi ökat. Ekonomer har länge påpekat hur kostnaderna för sjukskrivning varierar mellan olika individer och därmed förklarat de olika yrkesgruppers skiljda sjukskrivningstal med variationer av incitamentet för ?fusk?.

Detta examensarbete syftade till att undersöka och beräkna kostnads-, resurs- och tidsförändringar på inleverans, mellantransport och distribution för Milkos egendistribuerade produkter vid en produktionsflytt från Östersund till Sundsvall. Projektarbetet syftade även till att undersöka hur en flytt skulle påverka möjligheten att transportera externa varuägares produkter. Arbetet mynnade ut i ett förslag som beskriver hur de externa transporterna kan lösas vid en eventuell produktionsflytt. För intransporterna av råmjölk presenterades ett förslag där 360 000 liter i veckan ska styras om från Östersund till Sundsvall med påföljden att årskostnaden ökar med knappt 1,5 miljoner kronor. I distributionsupplägget ingick ett uppförande av en omlastningscentral i Ånge och ökat utnyttjande av den befintliga centralen i Sollefteå.

Syftet med denna studie har varit att studera ridsporten från ett ryttarperspektiv med fokus på hur sporten utövas i dagens samhälle och vilka möjligheter man som ryttare upplever sig ha när det kommer till att fortsätta tävla på elitnivå. Detta har undersökts genom en jämförelse mellan tidigare forskning av ridsporten och hur ryttare på olika nivåer upplever och definierar sina egna möjligheter inom ridsporten, könsfördelning och eventuella bakomliggande mekanismer till att det ser ut som det gör med många unga kvinnor på hobbynivå och några få män inom ryttareliten. Varför är det så var en av de tidiga funderingarna som fanns med när denna uppsats började utformas.Studien har en kvalitativ ansats, genom tematiskt öppna intervjuer har datamaterialet insamlats, transkriberats och analyserats utifrån Bourdieus sociologiska teorier om habitus och kapitalformer. Det insamlade materialet har i analysen ställts mot den tidigare forskningen inom ridsport och idrottsutövande som fokuserar på fördelningen mellan könen och statusen som ridsport haft över tid i samhället.Resultaten av studien visar att det skett en stor förändring inom ridsporten det senaste hundra åren, att gå från en manligt dominerad sport där kvinnor förbjöds att delta till att bli en mycket populär sport för unga kvinnor. Kvinnorna kan därför ses som huvudutövarna medan det är relativt få män som är aktiva inom ridsporten på lägre nivåer och trots detta så är det på elitnivå ungefär lika många män som kvinnor.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

SammanfattningBakgrund:Förskrivningsrätten för distriktssköterskor infördes 1994. Syftet var att förenkla och effektivisera hälso- och sjukvården. Det har framkommit att förskrivningsrätten använts i olika omfattning bland distriktssköterskorna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av förskrivningsrätten. Metod: En kvalitativ ansats med en deskriptiv design användes.

Den Europeiska Unionen har på senare år ställts inför en utmaning då en alltmer utbredd euroskepticism rotar sig hos medlemsstaternas befolkningar. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan att en medlemsstat har ett ekonomiskt gynnsamt eller ogynnsamt förhållande till EU, och euroskepticism mellan år 2007 och 2011. Detta har gjorts genom att studera hur EU-budgeten utformas och hur den senare fördelas bland medlemsstaterna, därefter har Eurobarometerns enkätundersökningar legat till grund för att få ta del av hur opinionen kring EU ser ut bland befolkningarna. I studien är EU:s samtliga 27 medlemsstater inkluderade. Resultatet visade att graden av euroskepticism under den studerade tidsramen har förändrats till det värre..

Denna uppsats undersöker hur en analys av politiska styrmedel kan blottlägga outtalademålsättningar hos ett politiskt område. Styrmedel är det offentliga systemets instrument för attrealisera olika politiska mål; de presenteras ofta som neutrala verktyg, men i själva verket ärde präglade av värdeladdade antaganden och djupt politiska till sin natur. Häri finns enkontrast som gör att deras utformning kan avslöja outtalade målsättningar inom ett politisktområde. Uppsatsen är en fallstudie som tillämpar styrmedelsteori på det kulturpolitiskalandskapet i New Orleans, USA. Offentliga företrädare i staden har länge använt kultur somett ekonomiskt tillväxtmedel för att öka dess attraktionskraft och uppsatsen erbjuder enempirisk djupdykning i hur New Orleans kulturpolitiska styrmedel förhåller sig till detta.Det material som studerats är dels själva styrmedlen i form av offentlig dokumentation ochdels djupintervjuer med kulturpolitiska företrädare i staden.

Behovet inom FM att transportera militära förband i fredstid inför en övning eller vid mobilisering, har alltid varit stort inom Sverige. I och med att FM ominriktades så uppstod bl.a. förändringar av förbandstyper. Detta i kombination med den tekniska utvecklingen på civil och militär sida, kommer troligen att medföra både problem och möjligheter vid transport av militära förband i framtiden. Uppsatsens syfte är att analysera vilka möjligheter FM kan komma att ställas inför, avseende utnyttjande av civil och militär transportutrustning i framtiden.

Locum AB är en av Sveriges större fastighetsförvaltare med ett bestånd av ca 2,1 miljoner kvadratmeter lokaler i Stockholms län med en vision om att tillhandahålla vårdmiljöer för vård i världsklass. Karolinska uppgår till ca 394500 m2. Det finns en eftersträvan att minska energiförbrukning och miljöpåverkan.Syftet med examensarbetet är att skapa en arbetsstrategi hur man kan arbeta systematiskt med energieffektivisering och optimering på ett sjukhus så att sjukhuset drivs så ekonomiskt som möjligt i avseende på energiförsörjningen.Ett antal beräkningsexempel har genomförts för att kunna göra överslagsberäkningar i vardagen över hur pass mycket en driftavvikelse kostar för en fastighetsägare vilket ger ett beslutsunderlag hur mycket resurs som skall avsättas för att åtgärda avvikelsen.En litteraturstudie har genomförts och ett antal intervjuer har gjorts med berörd personal vilket har resulterat i en kartläggning av hur sjukhuset sköts idag. En omfattande genomgång och övervakning har skett av driftövervakningssystemet för att få en överblick av alla processer och sammankopplade flöden för att få en förståelse för vad som påverkar vad vid eventuella optimeringar och i synnerhet vid driftavvikelser och haverier. Slutligen har en analys av ett antal felindikatorer tagits fram, både efter egna och andras erfarenheter samt några generella överslagsberäkningar har genomförts för att underlätta för daglig personal hur mycket resurser som ska avsättas för avhjälpande av uppkomna driftavvikelser samt hur mycket en felaktig styrning kan påverkas rent ekonomiskt.Slutsatserna är att varje sjukhus bör ha en strategiplan för hur energiförbrukningen ska följas upp.

Varje år lämnas ca 150 000 ha röjningsskog som skulle behövas röjas, orörda. Deröjningsbestånd man låter vara orörda, växer upp till att kallas konfliktbestånd. Konfliktbeståndenkan väljas att röjas traditionellt, men idag finns ett alternativ som innebär biobränsleuttag i dessabestånd. Biobränsle från skogen kan bestå av udda träslag, träd från renodlade energibestånd ochavverkningsrester. Det biobränsle som berörs i detta arbete kommer från småträdshantering.Utgår man från konfliktbestånden som finns idag i Sverige, och deras energiinnehåll, finns ca 64TWh i dessa.