Kunskap har idag kommit att bli en central del i att skapa ett framgångsrikt företag, inte minst för managementkonsultföretagen där utnyttjande av humankapitalet är av avgörande betydelse. Att få ta del av de anställdas kunskap och göra denna kollektiv kan inte alltid anses lätt då kunskapen även ses som en personlig konkurrensfördel. Utifrån detta har en av de viktigaste uppgifterna för dagens chefer blivit att förstå vad som motiverar företagets anställda till kunskapsdelning. Genom en kvantitativ undersökning med deskriptiv ansats ämnar denna studie därmed undersöka hur managementkonsultföretag motiverar sina anställda till kunskapsdelning genom att studera om och vilka typer av incitament och belöningssystem som företagsledare använder. Utifrån teorier om inre och yttre motivation diskuteras ett antal motivationsfaktorer som vidare utgör grunden för vår enkätundersökning.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades för några år sedan för de minsta aktiebolagen och idag är det ett omdiskuterat ämne. Det är dock först nu som effekterna börjar visa sig. Idag är det cirka 80 procent av de minsta bolagen som inte anlitar en revisor. Studien har utförts ur företagens perspektiv och syftet med vår studie har varit att undersöka om bolag som inte anlitar en revisor har fattat ett ekonomiskt rationellt beslut. För att genomföra studien har vi använt oss av kvantitativ metod med deduktiv ansats som utgått från positivistisk kunskapssyn. Vi har bland annat undersökt om ett antal nyckeltal skiljer sig mellan reviderade och oreviderade bolag.

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgångspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer från Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frågeställningar vi använde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende på fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende på fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende på fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation påverkar deras utövande av fysisk aktivitet? Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkäter delades där ut.

SammanfattningFo?retags samha?llsansvar CSR-Corporate Social Responsibility har fo?r ma?nga en viktig symbolisk innebo?rd da? begreppet va?xer och blir sto?rre i Sverige samt i o?vriga va?rlden. Fo?retag och organisationer har fo?rutom ett ekonomiskt ansvar a?ven skyldigheter fo?r sin omgivning att arbeta fo?r en ba?ttre miljo? samt med ett socialt ansvarstagande. Idag o?kar fo?retagens ansvar och konsumenter anser att detta a?r en sja?lvklarhet.

Med dagens snabba IT-utveckling och vår ökade konsumtion av IT, ökar också belastningarna på datorhallarna och även belastningen på miljön. För att mäta minskad energiförbrukning i datorhallarna använder man sig utav ett PUE-tal. Genom att bygga om en befintlig datorhall och energieffektivisera den, kommer energikostnaderna att minska. Kan investeringen återbetala sig inom 5 år och klarar investeringen kommunens avkastningskrav? Hur känslig blir investeringen för olika räntenivåer? Är det ekonomiskt lönsamt att energieffektivisera dagens datorhall?.

Utgångspunkten för denna uppsats är egna översättningar av fem artiklar ur den brittiska tidskriften The Economist. Syftet med uppsatsen är att undersöka översättningsproblematik vid översättning av ekonomiska tidningsartiklar utifrån Werner Kollers fem ekvivalenskategorier: denotativ, konnotativ, textnormativ, pragmatisk och formell ekvivalens. För att begränsa ämnet för uppsatsen utgår analysen från tre analyskategorier: verb, stilfigurer och termer.Uppsatsen inleds med en redogörelse för några av det ekonomiska språkets karaktärsdrag och för Werner Kollers teorier. Därefter följer av en presentation av källtexter, tillvägagångssätt och uppsatsens syfte. I uppsatsens resultat- och diskussionskapitel tas relevanta och typiska problem upp som under arbetet uppkommit utifrån exempel från de översatta texterna, som först avhandlas separat.

Skuldsättningsgraden hos svenska hushåll ökade stadigt från i mitten av 1990-talet fram till 2008. För att hejda denna utveckling införde finansinspektionen i oktober 2010 ett allmänt råd om begränsning av säkerhet i bostad vid upptagande av lån, det så kallade bolånetaket. Innebörden av detta är att 15 procent av bostadens marknadsvärde i kontanta medel krävs vid upptagande av bostadslån. För en förstagångsköpare som skall köpa bostad i Göteborg betyder det att en betydande summa pengar skall ha sparats ihop. Eller så blir alternativet att ta ett dyrare blancolån om inte kapitalet finns.För att undersöka hur förstagångsköpare i Göteborg har löst det ekonomiska genomfördes en enkätundersökning bland studenter på Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs Universitet och Högskolan Väst.

Huvuddelen rapporten kommer att omfatta de versioner av konstruktioner av de olika delarna som ingår i en fastflakskonstruktion. Syftet med projektet är att lägga en grund för framtida utvecklingsarbete på Laxo Mekan, då de är intresserade av att ta upp egenproduktionen av fasta flak.För att ta reda på om en egenproduktion av fastflak är lönsamt, har ett helt nytt koncept utvecklats från grunden med fokus på kundens behov samt en strävan efter låg tillverkningskostnad. Då problemet varit att ta fram ett ekonomiskt lönsamt koncept har mycket energi lagts på detta område. En viktig egenskap för kundens användning är en hög lastkapacitet och därmed är ett viktigt mål att göra påbyggnaden så lätt som möjligt. För att möta krav på låg vikt samt tillräcklig hållfasthet har analyser med hjälp av datasimulerade belastningar applicerats på CAD-modeller i upprepade förbättringscykler.Under projektets gång har olika koncept utvärderats och det resulterade i ett antal innovativa lösningar.

Dagens urbaniseringstakt innebär att majoriteten av alla svenskar nu bor i städer. Detta ställer stora krav på politiker och tjänstemän att skapa goda livsmiljöer med hänsyn till de tre välkända hållbarhetsaspekterna; ekologisk, social och ekonomisk. För att möjliggöra en hållbar stadsutveckling gäller det bland annat att; identifiera vilka problem som aktiviteterna i staden orsakar, sätta upp en vision om hur man vill att en mer hållbar stad ska se ut, därefter gäller det att bryta ned visionen i delmål som är väldefinierade och förankrade bland både politiker, tjänstemän och innevånare, sist och slutligen gäller det att ha en arbetsplan och även en strategi för uppföljning om målen nås. Arbetet med hållbar stadsutveckling fortgår hela tiden utifrån de rådande förutsättningarna, det går inte att uppnå ett tillstånd då allt blivit hållbart. Med bakgrund av detta har Regeringen tillsatt Delegationen för hållbara städer, som år 2008-2010 delade ut ekonomiskt stöd till investerings- och planeringsprojekt i Sverige med hållbarhetsambitioner.

Rapporten tar upp ämnet om CSR-arbete hos klädföretag. Fokus ligger på pälshandeln och försöken att minska den. Rapporten tar hjälp utav en modell som behandlar ett företags balans mellan profil, identitet och image. Syftet är att se om en sådan balans gällande just företags CSR-arbete kan gynna företagen image-mässigt och således även ekonomiskt..

I avtalsförhållanden mellan näringsidkare råder det inte alltid jämlikhet utan den ena parten kan på grund av olika omständigheter inta en underlägsen ställning. Även om näringsidkare ofta har möjlighet att själva ta tillvara på sina intressen, behöver de ett visst skydd. Vilka dessa skydd är och mot vilka missförhållanden näringsidkare skall skyddas ämnar denna uppsats utreda.Huvudprincipen i avtalsrätten är att avtal skall hållas och att parterna fritt får avtala vad det önskar. För att skydda part som intar en underlägsen ställning har dessa principer lättats upp och skyddsprinciper vuxit fram. Skyddsprinciperna har till syfte att skydda parts intressen när behov föreligger.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion?Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare.

Gatukontoret i Malmö planerar att börja tillhandahålla ekonomiskt förmånligaparkeringsmöjligheter för miljöbilar, i syfte att stimulera användningen av dylikafordon. Detta examensarbete utgör en förstudie som Gatukontoret i Malmögenomför inför denna åtgärd, vilket i viss mån har påverkat både studiens ochuppsatsens utformning..

Slutsatserna är att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan påverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svåra att mäta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är viktigt för organisationerna är att de tar reda på vilka fördelar som påverkar kassaflödet och när dem påverkar och hur mycket de kan påverka. Detta behöver göras för att kunna beräkna investeringar i sociala medier..

Titel: Hållbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrån ett hållbarhetsperspektiv samt att analysera två svenska kommuners strategier mot en hållbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har använts i form av en fallstudie och en innehållsanalys. Fallstudien består av två semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte på egen hand skapa hållbara städer då hållbar stadsutveckling är beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering kan underlätta målsättningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i såväl negativa som positiva konsekvenser vilket innebär att det är komplext att utläsa om dagens trender i själva verket är hållbara.