I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken påverkat regler och professionalism inom revisorsyrket på de större revisionsbyråerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande åtgärder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrås beroende gentemot klient. Vi har från respondenterna stött på överensstämmande uppgifter gällande hot såsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gå ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande åtgärderna som revisionsbyråerna använder sig av för att stävja beroendehot är lagarbete, utbildning, avgränsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmågan hos revisorn är viktig i sammanhanget och kan komma att få utökad betydelse i förlängningen.

Det Svenska Fotbollsförbundet har de senaste åren ställt ökade ekonomiska krav på de allsvenska fotbollsklubbarna och som en konsekvens av detta har klubbarna blivit mer affärsmässiga. En klubbs tillgångar utgörs i huvudsak av dess spelare, men med dagens möjligheter till redovisning av humankapital kan klubbens ekonomiska ställning bli missvisande. Därför har syftet med denna studie varit att analysera huruvida redovisningen av humankapital i allsvenska fotbollsklubbar ger en rättvisande bild av klubbarnas ekonomiska ställning. Genom att göra telefonintervjuer med företrädare för de allsvenska klubbarna och representanter från Svenska Fotbollsförbundet har data samlats in och legat som grund för den analys som utförts. Undersökningen visar att klubbarna inte har någon möjlighet att tillgångsföra egna produkter, Bosmanfall eller spelare vars kontrakt löpt ut och en förlängning är aktuellt.

Syftet med den här undersökningen har varit att utgå från Skolinspektionens tillsynsrapport över Malmö kommun från 2011 och bredda den bilden genom att intervjua de som direkt berörs av skolan, nämligen eleverna. Skolinspektionens rapport har visat att resultat och måluppfyllelse sjunker i vissa delar av kommunen samtidigt som skillnader mellan skolor och olika områden inom kommunen ökar. Jag har intervjuat fem elever för den här undersökningen som alla går i samma klass i ett område som beskrivs som socio-ekonomiskt svagt och där skolresultaten försämrats. Syftet har vidare varit att öka förståelsen kring hur ett mindre antal elever upplever att det är gå på en mångkulturell skola och hur de upplever bemötandet från lärare. Min undersökning har visat att lärarnas bemötande gentemot elever ibland bygger på förutbestämda förväntningar som grundar sig på elevers tidigare resultat.

Syftet med vår undersökning har varit att se hur grannlandet och dess historia skildras i danska och svenska läroböcker. Vi undersöker även hur bilden av Skåne gestaltas i svenska och danska läroböcker i historia från sekelskiftet 1900 till idag. Vi tittar även närmare på hur läroböckerna förhåller sig till gällande läroplaner. Vi har i vår undersökning kommit fram till att den äldsta svenska och den nyaste danska läroboken formulerar ett starkare särskiljande mellan de svenska och danska folken. I flera av böckerna förmedlar man dock en gemenskapskänsla, men talar inte om ett nordiskt folk, utan två skilda folk. De äldre danska läroböckerna har en neutral hållning till Sveriges historia.

I djurintensiva områden med lite spannmålsodling är halm ofta dyrt att köpa in och jordarna i dessa områden lämpar sig oftast inte för spannmålsodling. I takt med att priset på halm stiger blir det intressant att titta på alternativa strömedel och strukturfoder. Rörflen är ett gräs som blir ca 2,5 m högt och får på hösten en struktur som påminner om halm. Rörflen har visat sig ge hög avkastning per hektar av en lagringsduglig vara som kan skördas med befintliga maskiner för vallodling. Skörd sker antingen med avslagning på hösten där man låter strängen ligga under vintern eller med avslagning på våren där man pressar dagen efter avslagning. Skörden kan användas både som strömedel och strukturfoder men innan bör en analys tas för att säkerställa den hygieniska kvalitén. Jämfört med halm så är åtgången rörflen i stort samma både som strömedel och strukturfoder.

Fokus i denna uppsats ligger i att jämföra fyra organisationers hållbarhetsredovisningar och se i vilken utsträckning de uppfyller GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan. De fyra organisationer som granskas är Sveriges storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Eftersom att de agerar inom den finansiella sektorn har en avgränsning gjorts till det ekonomiska ansvaret eftersom det är det mest relevanta och intressanta att titta närmare på. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt, i sina hållbarhetsredovisningar, tillämpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan? Syftet är att se hur bankerna har presenterat sin ekonomiska påverkan enligt GRI:s riktlinjer och jämföra dessa med varandra. För att få fram information om detta har respektive banks hållbarhetsredovisning för år 2010 granskats och tolkats.

Arbetet beskriver den utbildningsverksamhet i Halmstad kommun som har till syfte att geelever utan gymnasiebchörighct möjlighet att läsa upp sina betyg för att kunna studeravidare på ett gymnasicprogram. Verksamhetsstudier oeh intervjuer med personal har gjorts vid två olika tillfällen; år 2001 besöktes Ungdomscentrum (UC) och år 2007 gjordes en uppföljning då verksamheten precis genomgått flera förändringar och idag räknas som en "egen" skola, Klaragymnasiet.Personalen har under många år kämpat för förändringar på UC, som en start ansågman att ändamålsenliga lokaler krävdes för att möjliggöra utvecklingar. Då och då harhoppet tänts då kommunen ti II satt personer i olika omgångar att utreda behoven ochmöjligheterna av förändringar i verksamheten, men gång efter annan har det saknats ekonomiskt stöd/intresse och planerna har runnit ut i sanden.Genom intervjuer med personal kan jag återge deras uppfattning om hur verksamhetenutvecklats de senaste åren för att idag bättre kunna tillgodose elevernas behov. En tydlig förändring är en positivare syn på verksamheten utav personalen. Man har genomkommunens satsningar kunnat anställa fler lärare och annan personal och därmedorganisera olika inriktningar/spår på skolan vilket ger såväl elever som personal enutbildning och arbetsmiljö med tydligare struktur.

Uppsatsen visar resultatet av en kartläggning och analys av datakvaliteten i databasen Vägdatabanken på Vägverket. Vi har studerat datakvaliteten som den visar sig hos slutanvändarna, i detta fall de som upphandlar drift och underhåll av statliga vägar. Målet var att se hur väl Vägverkets krav på data stämmer överens med användarnas behov. För att nå målet skapades en modell med sju faser. Centralt var kartläggningen av verksamheten med hjälp av intervjuer, som blev grunden för vidare analyser.

Detta är en studie i individers riskhantering och riskmedvetenhet. Studien är baserad på företagsekonomiska teorier som bland annat behandlar olika sätt att undvika risker som finns mot olika delar av ett företag. Dessa teorier har senare omvandlats för att kunna användas i en analys av hur privatpersoner hanterar de risker som rör deras ekonomi. Utgångsläget för studien har varit att individer utsättas för liknande ekonomiska risker som företag, och den huvudsakliga frågeställningen för studien har således varit om företagsekonomiska teorier kan tillämpas på individer i samhället. Studien har även utformats för att ge svar på frågan om i vilken utsträckning individer är medvetna om ekonomiskt risktagande.

Finanskrisen som förändrade hela världens ekonomiska situation kom till Sverige under hösten 2008. Media har ägnat krisen stor uppmärksamhet och som följd har en stor osäkerhet skapats och flertalet människor känner sig inte lika ekonomiskt trygga längre. Osäkerheten kan i sin tur ha lett till att människors konsumtion förändrats. Enligt nyhetsartiklar har detaljhandelsföretag påverkats i olika stor omfattning av finanskrisen och den lågkonjunktur som råder. Oavsett konjunktur är varulager en stor post hos detaljhandelsföretag och det är viktigt att den värderas på ett rättvisande sätt. Förutom värderingen måste företagen även se till att ha en bra balans mellan att kunna möta kundernas efterfrågan och samtidigt hålla kostnaderna nere.

Grinda Wärdshus är beläget på ön Grinda i Stockholms nordöstra skärgård. Detta projekt har till avsikt att på Skärgårdsstiftelsens förfrågan inventera värdshusets nuvarande oljebaserade värmesystem för att finna ett mer hållbart alternativ baserat på en värmepump. En omfattande litteraturstudie samt ett flertal studiebesök genomförs för att införskaffa nödvändig bakgrund kring nuvarande samt alternativa värmesystem. Med hjälp av årlig oljeförbrukning samt värdshusets maxeffektbehov dimensioneras ett system baserat på en värmepump. Ekonomiska, sociala samt miljömässiga aspekter av systembytet utvärderas.

Intresset för att bygga gårdsslakterier ökar i Sverige, likaså efterfrågan på närproducerade livsmedel till följd av ökad medvetenhet bland konsumenter. Att bygga ett gårdsslakteri är intressant både ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett perspektiv på mjuka värden, men frågan är om det går att få lönsamhet i verksamheten. Den svenska lammuppfödningen är sedan länge utsatt för dålig lönsamhet. Att bygga ett eget slakteri för de egna djuren och sälja sina produkter direkt till konsument borde därför vara en möjlighet för mindre gårdar. Projektets mål har varit att genom kvalitativa intervjuer av ägare till gårdsslakterier och upprättande av kalkyler utreda lönsamheten i småskalig lammslakt vid investering av ett gårdsslakteri. Uppsatsens litteraturstudie har inriktats på att ta reda på allt som krävs för att starta ett gårdsslakteri gällande bland annat byggnad, regelverk och tillstånd. Av det framkomna resultatet har jag dragit slutsatsen att det är möjligt att uppnå lönsamhet vid byggnation av gårdsslakteri för småskalig slakt av lamm.

Under andra delen av 1900- talet har Sverige växt till en av världens största smältdeglar när det gäller kultur och etnicitet. Här finns representanter från nästan hela världen vilka alla mer eller mindre är verksamma som konsumenter på den svenska marknaden. Detta innebär att de tar intryck och är utsatta för diverse olika marknadsstimuli som till exempel varumärken och dess image och genom sitt agerande på marknaden ger de intryck tillbaka till företagen. Ett varumärkes image mäts bäst med olika varumärkesundersökningar. Problemet som vi redovisar i vårt resultat är att det finns stora svårigheter vid urval och utformning av anpassade undersökningar på grund av att begreppen kultur och etnicitet är mycket svårdefinierade.

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall i Sverige. Det är vanligt att de som drabbats har svårt att hantera sin förändrade livssituation eftersom sjukdomen påverkar vardagen fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Kvinnor har oftare svårare att anpassa sig till livet efter hjärtinfarkten än män. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplever det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metoden för studien var en litteraturöversikt av 10 kvalitativa artiklar.

Det är många faktorer som bestämmer val av tak i olika situationer idag. Den största frågan som uppstår handlar oftast om kostnaden. I intervjuer och studier har en sammanställning gjorts som beskriver alternativen grönt tak eller traditionella svarta tak på det nya badhuset i Umeå ur de tre hållbarhetsdimensionerna.Det extensiva gröna taket visar sig vara mer bullerdämpande, förbättrar luftkvaliteten i tätbefolkade och trånga städer. Det gröna taket har även en förmåga att ta upp ca 50 % av den årliga nederbörden. Något som gör det gröna taket mer hållbart ur ett miljömässigt perspektiv.