Sök:

Sökresultat:

1488 Uppsatser om Ekonomiskt stöd - Sida 15 av 100

Konflikthanteringssystem i mikro- och smÄföretag

Denna studie behandlar hur konflikthantering pÄ arbetsplatsen, ett alltid aktuellt ochekonomiskt viktigt omrÄde för mÄnga större organisationer, kan appliceras pÄ mindreföretag och deras förutsÀttningar. Forskningen har hittills varit fokuserad pÄ hur storaorganisationer kan hantera och förebygga konflikter, men det hÀr arbetet menar attmindre organisationer har fundamentalt annorlunda förutsÀttningar som gör att ettnytt synsÀtt mÄste tillÀmpas i deras fall. Det finns ekonomisk och social vinning Àvenför mindre företag att förebygga och hantera konflikter och studien visar att för attvara framgÄngsrika i det avseendet mÄste de fokusera pÄ att utveckla sina icke-pÄtagligaresurser..

Varmformade eller kallformade konstruktionsrör ur ett lönsamhetsperspektiv : Undersökning av ekonomisk differens i valet mellan VKR och KKR

I Sverige kan VKR (varmformade konstruktionsrör) vara 15-23 % dyrare Àn KKR (kallformade konstruktions­rör) av samma tvÀrsnittsstorlek. Trots detta lÀgre pris pÄ KKR har det upp­skattats att i Svensk stÄl­byggnation anvÀnds endast 5 % KKR, av det totala anvÀndandet av VKR och KKR. I detta examensarbete har det först undersökts vilka skillnader i egenskaper som finns mellan VKR och KKR. DÀrefter berÀknas prisdifferensen mellan de tvÄ profiltyperna nÀr de utsÀtts för en centrisk tryckkraft under likadana förhÄllanden. MÄlet Àr att ta reda pÄ vilket som Àr det mest ekonomiskt lönsamma alternativet i valet mellan VKR och KKR.Tryckkraftskapaciteten med hÀnsyn till knÀckning för alla profilstorlekar i Tibnor konstruktions­tabeller har berÀknats för varje möjlig kombination av tio olika lÀngder mellan 1 till 10 m, tio olika laster mellan 100 till 1000 kN och tvÄ olika upplagsförhÄllanden, ledad i bÄda Àndarna eller fast inspÀnd i bÄda Àndarna.

Att sitta pÄ höga hÀstar : En kvalitativ studie om betydelsen av kapital och kön inom svensk ridsport

Syftet med denna studie har varit att studera ridsporten frÄn ett ryttarperspektiv med fokus pÄ hur sporten utövas i dagens samhÀlle och vilka möjligheter man som ryttare upplever sig ha nÀr det kommer till att fortsÀtta tÀvla pÄ elitnivÄ. Detta har undersökts genom en jÀmförelse mellan tidigare forskning av ridsporten och hur ryttare pÄ olika nivÄer upplever och definierar sina egna möjligheter inom ridsporten, könsfördelning och eventuella bakomliggande mekanismer till att det ser ut som det gör med mÄnga unga kvinnor pÄ hobbynivÄ och nÄgra fÄ mÀn inom ryttareliten. Varför Àr det sÄ var en av de tidiga funderingarna som fanns med nÀr denna uppsats började utformas.Studien har en kvalitativ ansats, genom tematiskt öppna intervjuer har datamaterialet insamlats, transkriberats och analyserats utifrÄn Bourdieus sociologiska teorier om habitus och kapitalformer. Det insamlade materialet har i analysen stÀllts mot den tidigare forskningen inom ridsport och idrottsutövande som fokuserar pÄ fördelningen mellan könen och statusen som ridsport haft över tid i samhÀllet.Resultaten av studien visar att det skett en stor förÀndring inom ridsporten det senaste hundra Ären, att gÄ frÄn en manligt dominerad sport dÀr kvinnor förbjöds att delta till att bli en mycket populÀr sport för unga kvinnor. Kvinnorna kan dÀrför ses som huvudutövarna medan det Àr relativt fÄ mÀn som Àr aktiva inom ridsporten pÄ lÀgre nivÄer och trots detta sÄ Àr det pÄ elitnivÄ ungefÀr lika mÄnga mÀn som kvinnor.

En ökande euroskepticism - En studie av euroskepticismens utveckling i EU-medlemsstaterna Är 2007-2011

Den Europeiska Unionen har pÄ senare Är stÀllts inför en utmaning dÄ en alltmer utbredd euroskepticism rotar sig hos medlemsstaternas befolkningar. Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan att en medlemsstat har ett ekonomiskt gynnsamt eller ogynnsamt förhÄllande till EU, och euroskepticism mellan Är 2007 och 2011. Detta har gjorts genom att studera hur EU-budgeten utformas och hur den senare fördelas bland medlemsstaterna, dÀrefter har Eurobarometerns enkÀtundersökningar legat till grund för att fÄ ta del av hur opinionen kring EU ser ut bland befolkningarna. I studien Àr EU:s samtliga 27 medlemsstater inkluderade. Resultatet visade att graden av euroskepticism under den studerade tidsramen har förÀndrats till det vÀrre..

Styrmedlens outtalade politik

Denna uppsats undersöker hur en analys av politiska styrmedel kan blottlÀgga outtalademÄlsÀttningar hos ett politiskt omrÄde. Styrmedel Àr det offentliga systemets instrument för attrealisera olika politiska mÄl; de presenteras ofta som neutrala verktyg, men i sjÀlva verket Àrde prÀglade av vÀrdeladdade antaganden och djupt politiska till sin natur. HÀri finns enkontrast som gör att deras utformning kan avslöja outtalade mÄlsÀttningar inom ett politisktomrÄde. Uppsatsen Àr en fallstudie som tillÀmpar styrmedelsteori pÄ det kulturpolitiskalandskapet i New Orleans, USA. Offentliga företrÀdare i staden har lÀnge anvÀnt kultur somett ekonomiskt tillvÀxtmedel för att öka dess attraktionskraft och uppsatsen erbjuder enempirisk djupdykning i hur New Orleans kulturpolitiska styrmedel förhÄller sig till detta.Det material som studerats Àr dels sjÀlva styrmedlen i form av offentlig dokumentation ochdels djupintervjuer med kulturpolitiska företrÀdare i staden.

SYSTEMATISKT ENERGIARBETE I PRAKTIKEN : Energioptimering Karolinska sjukhuset i Solna

Locum AB Àr en av Sveriges större fastighetsförvaltare med ett bestÄnd av ca 2,1 miljoner kvadratmeter lokaler i Stockholms lÀn med en vision om att tillhandahÄlla vÄrdmiljöer för vÄrd i vÀrldsklass. Karolinska uppgÄr till ca 394500 m2. Det finns en efterstrÀvan att minska energiförbrukning och miljöpÄverkan.Syftet med examensarbetet Àr att skapa en arbetsstrategi hur man kan arbeta systematiskt med energieffektivisering och optimering pÄ ett sjukhus sÄ att sjukhuset drivs sÄ ekonomiskt som möjligt i avseende pÄ energiförsörjningen.Ett antal berÀkningsexempel har genomförts för att kunna göra överslagsberÀkningar i vardagen över hur pass mycket en driftavvikelse kostar för en fastighetsÀgare vilket ger ett beslutsunderlag hur mycket resurs som skall avsÀttas för att ÄtgÀrda avvikelsen.En litteraturstudie har genomförts och ett antal intervjuer har gjorts med berörd personal vilket har resulterat i en kartlÀggning av hur sjukhuset sköts idag. En omfattande genomgÄng och övervakning har skett av driftövervakningssystemet för att fÄ en överblick av alla processer och sammankopplade flöden för att fÄ en förstÄelse för vad som pÄverkar vad vid eventuella optimeringar och i synnerhet vid driftavvikelser och haverier. Slutligen har en analys av ett antal felindikatorer tagits fram, bÄde efter egna och andras erfarenheter samt nÄgra generella överslagsberÀkningar har genomförts för att underlÀtta för daglig personal hur mycket resurser som ska avsÀttas för avhjÀlpande av uppkomna driftavvikelser samt hur mycket en felaktig styrning kan pÄverkas rent ekonomiskt.Slutsatserna Àr att varje sjukhus bör ha en strategiplan för hur energiförbrukningen ska följas upp.

Produktivitetsanalys av skördare med ackumulerande klippaggregat i unga lövbestÄnd - med inriktning mot ekonomiskt resultat

Varje Är lÀmnas ca 150 000 ha röjningsskog som skulle behövas röjas, orörda. DeröjningsbestÄnd man lÄter vara orörda, vÀxer upp till att kallas konfliktbestÄnd. KonfliktbestÄndenkan vÀljas att röjas traditionellt, men idag finns ett alternativ som innebÀr biobrÀnsleuttag i dessabestÄnd. BiobrÀnsle frÄn skogen kan bestÄ av udda trÀslag, trÀd frÄn renodlade energibestÄnd ochavverkningsrester. Det biobrÀnsle som berörs i detta arbete kommer frÄn smÄtrÀdshantering.UtgÄr man frÄn konfliktbestÄnden som finns idag i Sverige, och deras energiinnehÄll, finns ca 64TWh i dessa.

Energieffektiv ventilation som lösning pÄ radonproblematik i bostadsomrÄde

Bostadsbolaget Mitthem AB Àger 11 tvÄvÄningshus med lÀgenheter pÄ UppsalavÀgen i Sundsvall. SpÄrfilmsmÀtningar har visat pÄ radonhalter över grÀnsvÀrden i flertalet lÀgenheter, vilket ocksÄ konstaterats bero pÄ markradon. I dagslÀget Àr lÀgenheterna utrustade med F-ventilation utan vÀrmeÄtervinning. I detta arbete utreddes möjligheten att lösa radonproblematiken genom införande av energieffektiv ventilation med vÀrmeÄtervinning. En sÄdan ÄtgÀrd kan pÄverka radonhalten genom förÀndring av dels luftomsÀttningen och dels undertrycket inomhus.

Med en kÀrna av hantverk : upplevelsen av kvalitet, en undersökning

I detta examensarbete undersöker jag om och hur kÀnslan av kvalitet i hantverk, material och sittkomfort pÄverkas av rationaliseringar i tillverkningsprocessen. Jag diskuterar ocksÄ hur upplevelsen av kvalitet, hantverk och materialval förhÄller sig till hÄllbarhetsaspekten i sÄvÀl estetiskt som ekologiskt, etiskt och ekonomiskt avseende. Undersökningen bygger pÄ mina erfarenheter och min analys av mitt eget arbete med min gesÀllmöbel, kopian av denna och tvÄ ytterligare fÄtöljer av identiskt utseende, alla med samma kvalitéer och material i det som syns utÄt men med avvikelser i bÄde tillverkningssÀtt och material i det inre. Jag konstaterar att betrÀffande utseende och komfort finns det ingen skillnad mellan de olika fÄtöljerna, dÀremot med avseende pÄ hÄllbarhet, bÄde konkret över tid, och ekologiskt..

Insamlingssystem för matavfall : Vilket system ska Halmstad kommun införa?

Halmstad kommun ingÄr i Hallands lÀn, som utifrÄn de 16 nationella miljökvalitetsmÄlen utformat 16 regionala miljökvalitetsmÄl. MiljökvalitetsmÄl nummer 15 ?God bebyggd miljö? sÀger under delmÄl fem att till Är 2010 skulle kommunerna ha utsorterat och behandlat 35 % av matavfallet biologiskt. Idag finns det i kommunerna inget nytt antaget mÄl angÄende insamling av matavfall, utan mÄlet frÄn 2010 bestÄr. Halmstad kommun sorterar idag ut 6,8 % av matavfallet frÄn verksamheter och har dÀrmed en bit kvar för att uppnÄ det regionala miljökvalitetsmÄlet ?God bebyggd miljö?.

Sambandet mellan belöningssystem och ekonomiskt resultat

MiljöfrÄgan Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i samhÀllsdebatten och det gÀller för företagen att följa med utvecklingen. Detta har medfört att miljöredovisningarna har ökat stadigt frÄn dess pÄ början pÄ 90-talet fram till idag. Miljöredovisning kan fungera som ett sÀtt att kommunicera företagets miljöprestationer eller som ett marknadsföringsverktyg. Oavsett vilken anledning företagen har att miljöredovisa sÄ Àr det viktigt att ta hÀnsyn till intressenternas krav sÄ att informationen blir anvÀndbar.Syftet med uppsatsen Àr att studera företagens syn pÄ deras miljöredovisning men Àven hur de arbetar för att möta intressenternas krav. Företagen mÄste veta hur de ska presentera informationen pÄ ett sÄdant vis att intressenterna kan anvÀnda den.

Socialsekreterarens resonemang kring barnperspektivet i handlÀggningen av ekonomiskt bistÄnd

In Sweden the social assistance from a historical perspective, has been a part of the social legislation, since the 18th century. In that time called poor relief. Through the centuries this has established the social assistance we have today. With focus on the child, we have attempted to illustrate how the social workers consider the child perspective when they are dealing with the social assistance. We wanted to get a view of how the social worker reasons about needs the children have and how they can see that the benefit has been provided for.

Elektronisk fakturering - varför fÄ anvÀndare

I utbildningen systemvetenskap, 120 poÀng, vid LuleÄs Tekniska Universitet ingÄr det att skriva en C-uppsats som examensarbete. Syftet har varit att skapa förstÄelse för orsakerna till varför det Àr problematiskt för företag att fakturera elektroniskt, samt för vilka negativa faktorer som pÄverkar genomslagskraften. UtifrÄn detta kan företag, som inte infört elektroniska faktureringar, sjÀlva skapa en uppfattning om elektronisk fakturering. TillvÀgagÄngssÀttet har varit, att efter teoristudie, göra intervjuer. JÀmförelse av resultaten visar att teorin bekrÀftas av empirin.

Kopplingen mellan skolinvesteringar och affÀrsmÀssighet för fastighetsbolag i utsatta omrÄden ? En fallstudie om Bostads AB Poseidons investering i HjÀllboskolan

Bakgrund: Sedan en lagÀndring 2011 till följd av EU direktiv mÄste kommunala fastighetsbolag motivera sina investeringar som affÀrsmÀssiga. Detta innebÀr att alla investeringar man gör skall uppvisa lÄngsiktig lönsamhet. Detta komplicerar investeringar i social hÄllbarhet för kommunala fastighetsbolag.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur förbÀttrad skolkvalitet i den lokala grundskolan och fastighetsbolags företagsekonomi i samma omrÄde hÀnger ihop. Vi skall undersöka huruvida fastighetsbolag kan uppnÄ företagsekonomiska fördelar genom att ekonomiskt stödja insatser för att förbÀttra skolkvaliten, och pÄ sÄ vis motivera investeringen som affÀrsmÀssig.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet i uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie. Det empiriska materialet bestÄr frÀmst av intervjuer med för studien relevanta respondenter.

LCC pÄ ventilationssystemet pÄ en skola : en undersökning huruvida VAV eller CAV Àr mest ekonomiskt i lÀngden

Vid projektering idag stÀlls konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan Àven flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören mÄste ta hÀnsyn till Àr investeringskostnaden, men Àven potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. MÄnga gÄnger Àr det svÄrt att veta hur energianvÀndningen pÄverkas av de olika systemvalen varför det Àr svÄrt att vÀlja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvÀrdeskostnaden pÄ en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning pÄ temperatur och CO2. Huvudanledningen till det Àr att skolor bestÄr av en mÀngd olika klassrum och lokaler som inte alltid anvÀnds under skoltiden, risken finns alltsÄ att skolan överventileras med ett traditionellt CAV.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->