Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Denna uppsats undersöker hur en analys av politiska styrmedel kan blottlägga outtalademålsättningar hos ett politiskt område. Styrmedel är det offentliga systemets instrument för attrealisera olika politiska mål; de presenteras ofta som neutrala verktyg, men i själva verket ärde präglade av värdeladdade antaganden och djupt politiska till sin natur. Häri finns enkontrast som gör att deras utformning kan avslöja outtalade målsättningar inom ett politisktområde. Uppsatsen är en fallstudie som tillämpar styrmedelsteori på det kulturpolitiskalandskapet i New Orleans, USA. Offentliga företrädare i staden har länge använt kultur somett ekonomiskt tillväxtmedel för att öka dess attraktionskraft och uppsatsen erbjuder enempirisk djupdykning i hur New Orleans kulturpolitiska styrmedel förhåller sig till detta.Det material som studerats är dels själva styrmedlen i form av offentlig dokumentation ochdels djupintervjuer med kulturpolitiska företrädare i staden.

Locum AB är en av Sveriges större fastighetsförvaltare med ett bestånd av ca 2,1 miljoner kvadratmeter lokaler i Stockholms län med en vision om att tillhandahålla vårdmiljöer för vård i världsklass. Karolinska uppgår till ca 394500 m2. Det finns en eftersträvan att minska energiförbrukning och miljöpåverkan.Syftet med examensarbetet är att skapa en arbetsstrategi hur man kan arbeta systematiskt med energieffektivisering och optimering på ett sjukhus så att sjukhuset drivs så ekonomiskt som möjligt i avseende på energiförsörjningen.Ett antal beräkningsexempel har genomförts för att kunna göra överslagsberäkningar i vardagen över hur pass mycket en driftavvikelse kostar för en fastighetsägare vilket ger ett beslutsunderlag hur mycket resurs som skall avsättas för att åtgärda avvikelsen.En litteraturstudie har genomförts och ett antal intervjuer har gjorts med berörd personal vilket har resulterat i en kartläggning av hur sjukhuset sköts idag. En omfattande genomgång och övervakning har skett av driftövervakningssystemet för att få en överblick av alla processer och sammankopplade flöden för att få en förståelse för vad som påverkar vad vid eventuella optimeringar och i synnerhet vid driftavvikelser och haverier. Slutligen har en analys av ett antal felindikatorer tagits fram, både efter egna och andras erfarenheter samt några generella överslagsberäkningar har genomförts för att underlätta för daglig personal hur mycket resurser som ska avsättas för avhjälpande av uppkomna driftavvikelser samt hur mycket en felaktig styrning kan påverkas rent ekonomiskt.Slutsatserna är att varje sjukhus bör ha en strategiplan för hur energiförbrukningen ska följas upp.

Varje år lämnas ca 150 000 ha röjningsskog som skulle behövas röjas, orörda. Deröjningsbestånd man låter vara orörda, växer upp till att kallas konfliktbestånd. Konfliktbeståndenkan väljas att röjas traditionellt, men idag finns ett alternativ som innebär biobränsleuttag i dessabestånd. Biobränsle från skogen kan bestå av udda träslag, träd från renodlade energibestånd ochavverkningsrester. Det biobränsle som berörs i detta arbete kommer från småträdshantering.Utgår man från konfliktbestånden som finns idag i Sverige, och deras energiinnehåll, finns ca 64TWh i dessa.

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

Bostadsbolaget Mitthem AB äger 11 tvåvåningshus med lägenheter på Uppsalavägen i Sundsvall. Spårfilmsmätningar har visat på radonhalter över gränsvärden i flertalet lägenheter, vilket också konstaterats bero på markradon. I dagsläget är lägenheterna utrustade med F-ventilation utan värmeåtervinning. I detta arbete utreddes möjligheten att lösa radonproblematiken genom införande av energieffektiv ventilation med värmeåtervinning. En sådan åtgärd kan påverka radonhalten genom förändring av dels luftomsättningen och dels undertrycket inomhus.

I detta examensarbete undersöker jag om och hur känslan av kvalitet i hantverk, material och sittkomfort påverkas av rationaliseringar i tillverkningsprocessen. Jag diskuterar också hur upplevelsen av kvalitet, hantverk och materialval förhåller sig till hållbarhetsaspekten i såväl estetiskt som ekologiskt, etiskt och ekonomiskt avseende. Undersökningen bygger på mina erfarenheter och min analys av mitt eget arbete med min gesällmöbel, kopian av denna och två ytterligare fåtöljer av identiskt utseende, alla med samma kvalitéer och material i det som syns utåt men med avvikelser i både tillverkningssätt och material i det inre. Jag konstaterar att beträffande utseende och komfort finns det ingen skillnad mellan de olika fåtöljerna, däremot med avseende på hållbarhet, både konkret över tid, och ekologiskt..

Halmstad kommun ingår i Hallands län, som utifrån de 16 nationella miljökvalitetsmålen utformat 16 regionala miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmål nummer 15 ?God bebyggd miljö? säger under delmål fem att till år 2010 skulle kommunerna ha utsorterat och behandlat 35 % av matavfallet biologiskt. Idag finns det i kommunerna inget nytt antaget mål angående insamling av matavfall, utan målet från 2010 består. Halmstad kommun sorterar idag ut 6,8 % av matavfallet från verksamheter och har därmed en bit kvar för att uppnå det regionala miljökvalitetsmålet ?God bebyggd miljö?.

Miljöfrågan är ett ständigt aktuellt ämne i samhällsdebatten och det gäller för företagen att följa med utvecklingen. Detta har medfört att miljöredovisningarna har ökat stadigt från dess på början på 90-talet fram till idag. Miljöredovisning kan fungera som ett sätt att kommunicera företagets miljöprestationer eller som ett marknadsföringsverktyg. Oavsett vilken anledning företagen har att miljöredovisa så är det viktigt att ta hänsyn till intressenternas krav så att informationen blir användbar.Syftet med uppsatsen är att studera företagens syn på deras miljöredovisning men även hur de arbetar för att möta intressenternas krav. Företagen måste veta hur de ska presentera informationen på ett sådant vis att intressenterna kan använda den.

In Sweden the social assistance from a historical perspective, has been a part of the social legislation, since the 18th century. In that time called poor relief. Through the centuries this has established the social assistance we have today. With focus on the child, we have attempted to illustrate how the social workers consider the child perspective when they are dealing with the social assistance. We wanted to get a view of how the social worker reasons about needs the children have and how they can see that the benefit has been provided for.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

I utbildningen systemvetenskap, 120 poäng, vid Luleås Tekniska Universitet ingår det att skriva en C-uppsats som examensarbete. Syftet har varit att skapa förståelse för orsakerna till varför det är problematiskt för företag att fakturera elektroniskt, samt för vilka negativa faktorer som påverkar genomslagskraften. Utifrån detta kan företag, som inte infört elektroniska faktureringar, själva skapa en uppfattning om elektronisk fakturering. Tillvägagångssättet har varit, att efter teoristudie, göra intervjuer. Jämförelse av resultaten visar att teorin bekräftas av empirin.

Bakgrund: Sedan en lagändring 2011 till följd av EU direktiv måste kommunala fastighetsbolag motivera sina investeringar som affärsmässiga. Detta innebär att alla investeringar man gör skall uppvisa långsiktig lönsamhet. Detta komplicerar investeringar i social hållbarhet för kommunala fastighetsbolag.Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur förbättrad skolkvalitet i den lokala grundskolan och fastighetsbolags företagsekonomi i samma område hänger ihop. Vi skall undersöka huruvida fastighetsbolag kan uppnå företagsekonomiska fördelar genom att ekonomiskt stödja insatser för att förbättra skolkvaliten, och på så vis motivera investeringen som affärsmässig.Metod: Tillvägagångssättet i uppsatsen är en kvalitativ fallstudie. Det empiriska materialet består främst av intervjuer med för studien relevanta respondenter.

Climate change is expected to increase the frequency and intensity of extreme weather events, with significantimplications for the financial stability of insurance markets. This study analyses how nature-related insurancepayouts and required solvency capital may develop over the period 2025?2099 under three emissions scenarios: RCP 2.6, RCP 4.5 and RCP 8.5, and what this means for the long-term sustainability of insurance as an economic institution. Using Monte Carlo simulation of a non-homogeneous Cram?r-Lundberg model, claimfrequency is modelled as a negative binomial process calibrated against SMHI's climate projections, and claimsizes are approximated by a lognormal distribution fitted to Swedish insurance data (NATY, 2015?2023).The results show that accumulated insurance payouts amount to SEK 96.7 billion under RCP 2.6, SEK 106.0billion under RCP 4.5 and SEK 131.9 billion under RCP 8.5.

Vid projektering idag ställs konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan även flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören måste ta hänsyn till är investeringskostnaden, men även potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. Många gånger är det svårt att veta hur energianvändningen påverkas av de olika systemvalen varför det är svårt att välja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvärdeskostnaden på en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning på temperatur och CO2. Huvudanledningen till det är att skolor består av en mängd olika klassrum och lokaler som inte alltid används under skoltiden, risken finns alltså att skolan överventileras med ett traditionellt CAV.