Bakgrund: Skolverket genomförde 2010 en nationell matematiksatsning för att höja kvaliteten i matematikundervisningen i grundskolan. Kommuner och enskilda skolor fick då möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för att förbättra undervisningen i matematik. Forskning visar på att skolor har olika förutsättningar och tillvägagångssätt att genomföra skolutvecklingsprojekt.Syfte: Syftet med studien är att få en inblick i och förståelse för hur olika skolor genomför skolutvecklingsprojekt i matematik.Metod: Fallstudien bygger på halvstrukturerade intervjuer och uppsatsen skrivs ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultat: Resultatet visar på de förutsättningar skolorna haft för att verkställa Skolverkets matematiksatsning 2010. I studien framkommer flera framgångsfaktorer som behövs för att genomföra ett matematikprojekt. Enligt studien bör ett skolutvecklingsprojekt i matematik utgå från det lokala utvecklingsbehovet och ägas av lärarna själva.

Bakgrund: I början av 1990-talet introducerade Arne Jernelöv (1992) begreppet miljöskuldvilket ledde till funderingar kring miljöredovisningen och innebörden av begreppet miljöskuld. Jernelöv (1992) definierar en miljöskuld som en återställandekostnad för miljöskador somär tekniskt-ekonomiskt återställbara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala återkommande ?reparationsinsatser?. Även andra forskare har behandlat begreppet och arbetat fram egna definitioner.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka definitioner av begreppet miljöskuld, vilken definition som är vanligast förekommande samt vilka metoder för miljöredovisning som används idag.Metod och avgränsning: Studien bygger främst på en litteraturstudie som kompletteras med en argumentationsstudie. Underlag för studien är företag i energibranschen, skogsbranschen och gruvbranschen.Slutförande och resultat: Begreppet miljöskuld behandlas i samhällsdebatter och som begreppsdefinition förekommer olika värdeberäkningar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur legitimerad personal inom hälso- och sjukvården, upplever arbetet med att förskriva recept på fysisk aktivitet. Metoden som användes var en kvalitativ intervju i form av personliga- och telefonmöten. Frågorna var halvstrukturerade och riktades till olika professioner inom hälso- och sjukvården. Totalt var det sju deltagare i studien, varav fyra sjukgymnaster, en läkare, en barnmorska och en distriktssköterska. Materialet har transkriberats och sedan analyserats med en innehållsanalys.

Det ?vergripande syftet med studien ?r att unders?ka vilken tillg?ng patientf?retr?dare har till vetenskaplig kunskap och m?jligheten att bidra under vetenskaplig kunskapsproduktion, vilka resurser som kr?vs f?r patientdelaktighet och hur lekmannakunskap v?rderas inom l?kemedelsforskning. Studiens fr?gest?llningar lyder: 1. Utifr?n patientf?retr?dares f?rst?else, vilken tillg?ng har de till vetenskaplig kunskap g?llande l?kemedelsforskning och hur p?verkar det m?jligheten att medverka vid vetenskaplig kunskapsproduktion? 2.

Problem-formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader?Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter.Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder.

En revisor som vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar de bolag han reviderar är skadeståndsansvarig. Det ansvar som föreligger vid ett skadestånd kan delas upp mellan revisorsansvar och konsultansvar. För den verksamhet som faller under begreppet revisionsverksamhet måste revisorn teckna en ansvarsförsäkring. Utbudet på den obligatoriska ansvarsförsäkringen är begränsat. Utöver ansvarsförsäkringen kan en tilläggsförsäkring tecknas för det som faller utanför revisionsverksamheten.

I Sverige använder man idag BKR och BBK 04 vid dimensionering av betongkonstruktioner vilka, inom kort tid, kommer att ersättas av Eurokod 2. Vid dimensionering av byggnader kommer Eurokod 2 Del 1-1 att användas och med regelverket kommer en hel del nya regler och normer att behöva anpassas. För att undersöka hur BKR och BBK 04 skiljer sig mot Eurokod 2 vid dimensionering av betongkonstruktioner har en balk och en pelare med vanligt förekommande dimensioner studerats. Balken dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid böjning och tvärkraft samt kontroll av sprickbildning. Pelaren dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid centriskt tryck och moment i tvärsnitt på grund av strukturimperfektioner.BBK 04 har gått ett steg närmare Eurokod 2 än tidigare utgåvor och det som skiljer vid beräkning av armering, är hur partialkoefficienter används.

Syfte: Utforska och belysa begreppet skam i samband med ungdomars biståndstagande. Ta reda på om klienter som är aktiva inom ekonomiskt bistånd upplever skam i samband med detta, samt hur dessa eventuella skamkänslor påverkar klienterna. Vi vill också utforska handläggarnas syn på skam och deras tankar och upplevelser kring deras klienter skamkänslor. Samt om och hur socialsekreterarna kan minska och förebygga dessa känslor genom att undersöka både socialsekreterarnas och klienternas perspektiv på detta.Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med en abduktiv ansats baserad på semistrukturerade intervjuer. Data insamlades från sju respondenter, varav fem ungdomar och två socialsekreterare.

Den här rapporten belyser hästsport och integration utifrån projektet, Stallet ? En mötesplats. Studien lyfter fram de möjligheter samt begränsningar som upplevs finnas för ökad integration inom hästsport. Deltagande barn och ungdomar i projektet, projektledare, idrottsrörelsen och kultur och fritid har fått delge sin syn på det hela. Studien är en kvalitativ intervjuforskning som till viss del kan ses som en utvärderingsstudie, 13 intervjuer har utförts, 10 av dessa är med ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund, resterande är med projektledare, utvecklingskonsulent på Smålandsidrotten samt Kalmar kommuns kultur och fritidnämnds ordförande.

SammanfattningÖstersunds räddningstjänst är i behov av en byggnad där brandmän ochbrandkvinnor kan byta om efter övningar. Energipriser väntas stiga och medny teknik och kunskap går det att bygga energisnålare hus. Rapportenundersöker därför om det skulle vara ekonomiskt lönsamt för Östersundsräddningstjänst att konstruera byggnaden i passivhusutförande medhänseende på kostnad under en 20 års period. Ett byggnadsförslag frånMoelven har därför ställts mot en omarbetad modell med ett passivhus-anpassat klimatskal. Endast väggar, vindsbjälklag, bjälklag(grundkonstruktion), fönster och dörrar har bytts ut.

SammanfattningDenna uppsats utreder sambandet mellan privatiseringsreform av vattendistribution och det teoretiska begreppet ojämlikhetsfällan. En ojämlikhetsfälla är ett tillstånd av relativ brist på tillgångar och möjligheter, skapat och bevarat av en snedvriden institutionell miljö. Vår frågeställning är huruvida ojämlikhetsfällan som fenomen består efter en genomgripande privatiseringsreform. Det fall som vi undersöker är Buenos Aires, som 1993 genomförde världens hittills största vattenkoncession. Koncessionen annullerades 2006, sjutton år i förtid.

This thesis analyzes and discusses the role of institutions concerning countries' abilities to create economic wealth. The countries that we are analyzing are the former members of the Warsaw pact and former Yugoslavia. These countries are referred to as transition countries. In order to analyze the transition countries institutional structure we are using Douglass C. North's theory regarding institutions and institutional building.

Polisyrket är ett högriskyrke vad gäller våld och hot. Bakgrunden till detta arbete är vårt eget intresse i ämnet individuellt krisstöd och att ge läsaren en inblick i vilka metoder som används vid krishantering. Vi vill också påvisa de följdverkningar som kan uppkomma om en polis inte får adekvat hjälp efter en traumatisk händelse. Bearbetas dessa upplevelser på ett rationellt sätt så kan resultatet bli en polis som utför sitt arbete på ett förtjänstfullt sätt, vilket gagnar alla i samhället. Vårt arbete bygger till stor del på de handlingsplaner vi studerat från Jämtlands respektive Västerbottens läns polismyndighet.

Hiv är ett virus som ligger bakom ett nedsatt immunförsvar vid sjukdomen aids. Tack vare stor framgång i framtagning av medicin behöver livet för en hiv- smittad person inte förändras mer än vid vilken annan kronisk smitta som helst. I Sverige har en strategi tagits fram för att arbeta förebyggande mot hiv på olika sätt. Utifrån internationella mål har nationella och lokala mål skapats och till dessa har delmål satts upp. Som komplement till den befintliga vården finns rikstäckande frivillighetsorganisationen Noaks Ark med uppgift att förebygga och stödja hiv- positiva och deras anhöriga. Organisationen anses vara ett viktigt delmål i samhällets arbete om hiv frågor i Jönköpings län och får därför ekonomiskt stöd i form av landstingsmedel. För att undersöka Noaks Arks arbete har här gjorts en kvalitativ utvärderingsstudie.

I detta examensarbete utvärderas det mobila fältstödet som Skogsstyrelsen i Norrbotten använder. Skogsstyrelsens arbete sker i fält och består bland annat av olika typer av inventeringar, värdering av fastigheter mm. I samband med handdatorernas snabba utveckling och med anpassade kartprogram, har ett mobilt fältstöd utvecklats. I det mobila fältstödet ingår handdator med tillhörande program, mobiltelefon, GPS-mottagare och diverse annan mätutrustning. Skogsstyrelsen är intresserad av att veta hur det mobila fältstödet i dagsläget fungerar, och var fortsatt utveckling kan ske.