Sök:

Sökresultat:

1493 Uppsatser om Ekonomiskt bistćnd - Sida 31 av 100

Resultatenheter inom landstinget: en fallstudie av tre
kliniker inom folktandvÄrden

Under de senaste Ärtiondena har allt större effektiviseringskrav stÀllts pÄ den offentliga hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Som en följd av detta har ett antal olika ekonomiska styrmodeller införts inom denna sektor, bland annat resultatenheter. Ekonomisk styrning av hÀlso- och sjukvÄrden Àr emellertid förknippad med ett antal specifika problem. Dessa problem innefattar bland annat verksamhetens icke vinstsyftande och tjÀnsteproducerande karaktÀr. Vidare föreligger svÄrigheter och potentiella konfliktsituationer med anledning av arbetskraftens professionella karaktÀr.

Utbildningskapital, ekonomiskt kapital och utbildningsstrategi : En deskriptiv utbildningssociologisk studie om gymnasieleverna som antagits till det naturvetenskapliga programmet i Botkyrka kommun

Secondary schools have for decades debated whether they promote social reproduction which is considered to generate the homogeneous student compositions. The gap between the academic programs and vocational education programs is considered to increase. What in recent years has appeared in research is that the gap is increasing most tend to be in the specific academic program, particularly in science. This paper's intention is to describe the science program at a local level and the pupils who were admitted to the science program autumn 2009 on the basis of an educational sociological perspective. The survey consisted of a census in which all students were given the opportunity to answer a questionnaire.

Styrning med hjÀlp av belöningssystem

För att ekonomisyrningen i ett företag ska fungera anvÀnds olika styrmedel. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att identifiera styrmedlet belöningssystem och dess funktion i ett företag. Vi har intervjuat ekonomichefen vid företaget samt sammanstÀllt enkÀter frÄn alla anstÀllda för att kunna bilda oss en uppfattning om företagets belöningssystem. Det visade sig att företaget har ett ekonomiskt bonussystem som anvÀnds i syfte att fÄ företaget att vÀxa.Kopplingen mellan strategier/mÄl och företagets formella belöningssystem kunde vi se genom de mest frekvent anvÀnda nyckeltalen. Vi identifierade ocksÄ ett informellt system bland de anstÀllda.

Planeringens möjligheter : hur tÀnker planerare i Göteborg om möjligheterna att pÄverka segregationen i staden genom fysisk planering?

Göteborg Àr en av Europas mest segregerade stÀder (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrÀtter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsomrÄden eller bor i innerstaden. I jÀmförelse med andra liknande stÀder i Europa Àr Göteborg starkt segregerat. Mer Àn hÀlften av regionens bostadsomrÄden bestÄr till 90 procent av bara en upplÄtelseform, de flesta av dem Àr egnahemsomrÄden, vilket placerar Göteborg i en sÀrstÀllning.

Diskutera mera? : Om kommunikativa processer i hÄllbara stadsbyggnadsprojekt.

Med utgÄngspunkt i de tre projekten Mitt Gröna Kvarter, HÄllbar Stadsutveckling i KvillebÀcken och KongahÀlla som alla fÄtt ekonomiskt stöd frÄn Delegationen för HÄllbara StÀder har jag studerat vilka upplevelser aktörer inom de berörda projekten har av den interna kommunikationen. Studien berör Àven hur de inblandade uppfattar pÄverkan frÄn den process som det ekonomiska stödprogrammet omfattas av samt vilken pÄverkan den skrivna ansökan har pÄ mottagandet av och arbetet med föreslagna ÄtgÀrder.Genom att stÀlla mitt material frÄgan: Hur upplever aktörerna i de studerade projekten det interna kommunikativa arbetet? har jag avsett att visa hur projektens struktur och arbetssÀtt pÄverkat förutsÀttningarna för en givande kommunikativ process. Mitt empiriska material har lett mig till att identifiera fem slutsatser som Àr Äterkommande och av tongivande betydelse. Jag har kommit fram till att det dÀrför Àr vÀsentligt; att diskussioner innebÀr en lÀroprocess; att det finns möjligheter att bidra pÄ lika villkor; att aktörer kan enas i gemensamma problemformuleringar; att redovisningen av material Àr transparent; att konsekvens i handlingar och kommunikation rÄder..

Energieffektiviseringar för energi- och miljöcertifiering av Smaland Airport AB

MÄlet Àr att identifiera och ge fullstÀndiga ÄtgÀrdsförslag pÄ energieffektiviseringar för att minskaenergianvÀndningen med 25 % och dÀrmed uppnÄ kraven för Green Building. De fullstÀndigaÄtgÀrdsförslagen ska redovisa ekonomi-, miljö- och hÀlsoaspekter.För att uppnÄ syftet med examensarbetet har ett konsekvent tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts för attidentifiera potentiella energieffektiviseringar för Smaland Airport. Med hjÀlp av den bakomliggandestudien ?Energieffektiviseringar Smaland Airport 2010-2011? analyserades kartlÀggningen avflygplatsens system och processer.Den totala energibesparingen för Smaland Airport uppgÄr till 646,1 MWh eller 22,04 % vilket fallerinom ramen för Sveriges klimatmÄl med en sÀnkt energianvÀndning pÄ 20 % fram till och med 2020frÄn 2008 Ärs nivÄ. För att uppnÄ denna besparing krÀvs investeringar pÄ 2,78 Mkr.

Alternativ till obedövad kastrering av smÄgrisar : - Ur ett ekonomiskt och djurhÀlsomÀssigt perspektiv

This degree project aims to evaluate alternative methods to the unanaesthetized castration of piglets. Castration of piglets is performed to prevent the development of boar taint. Boar taint can cause great financial losses for the pig manufacturer. Unanaesthetized castration of piglets is not regarded to be satisfactory from an animal welfare perspective and the procedure will for that reason be outlawed in the near future.Several alternative methods are used in countries all over the world with promising result. The purpose of this study is to evaluate if this methods could be applied in Swedish pig production.A literature study has been combined with interviews; field studies, questionnaires and a small study on male pig production.To be applicable to and applied in Swedish pig production the alternative method must be financially accepted by the manufacturers but also accepted from an animal welfare perspective.Castration is the only way to guarantee a meat free of boar taint.

4 kap. 2§ SocialtjÀnstlagen, varför och till vad? : en deskriptiv studie av bifall och riktlinjer.

PÄ 1800-talet var fattigvÄrdslagstiftningen uppdelad i en obligatorisk och en frivillig del och sÄ Àr det fortfarande. I denna uppsats Àr det paragrafen i nutida lagstiftning om socialbidrag, som kan jÀmföras med den frivilliga delen frÄn 1800-talet, som stÀlls i fokus.Syftet har varit att undersöka vad paragrafen anvÀnds till, om dÀr Àr nÄgon variation gÀllande demografiska variabler eller ÀndamÄl, och vilka riktlinjer kommunerna ger till beslutsfattarna.Urvalet av kommuner till undersökningen av bifall till bistÄnd uppgÄr till fem kommuner. NÀr det gÀller riktlinjerna som ges till beslutsfattarna, har jag samlat information frÄn 47 kommuner i varierande kommungrupper över hela landet. De blev utvalda av praktiska skÀl efter vilka som hade publicerat sina riktlinjer pÄ internet.Resultatet av denna studie Àr att anvÀndningen av paragrafen inte Àr sÄ omfattande och det finns indikation pÄ att det finns en större variation nÀr det gÀller riktlinjerna för beslutsfattare. Studien gav Àven en indikation pÄ att det finns problem i det svenska samhÀllet nÀr det kommer till att fÄ tillgÄng till ett stÀlle att vara pÄ, bÄde nÀr man lever och nÀr man dör..

Molnbaserade affÀrssystem : Viktiga aspekter vid övergÄng till molnet

Det saknades teori kring vilka aspekter som var viktiga för potentiella kunder att vÀga in i ett beslut om övergÄng till molnbaserade affÀrssystem. I undersökningen har vi samlat tidigare forskning kring molntjÀnster generellt och sedan jÀmfört den med empiri frÄn respondenter med erfarenhet av molnbaserade affÀrssystem. PÄ sÄ sÀtt har vi försökt koppla tidigare forskning och undersökt huruvida den Àr applicerbar pÄ vÄr studie. Vi kom fram till att det framförallt Àr aspekter rörande sÀkerhet, ekonomi och affÀrsstrategi som kunder bör vara medvetna om nÀr de planerar en övergÄng till molnbaserade affÀrssystem. Rörande sÀkerhet fann vi att det Àr viktigt att tÀnka pÄ hur den fysiska lagringen sker och sÀkerhetsrutiner kring vem som handhar data och hur den sÀkerhetskopieras samt vem som Àger datan.

Simning: ett svenskt kulturarv? : en intervjustudie om lÀrares syn pÄ simundervisning pÄ gymnasiet

Simkunnighet Àr ett kursmÄl i Àmnet Idrott och hÀlsa som alla elever förvÀntas uppnÄ i grundskolan. I gymnasieskolans kursplaner för idrottsÀmnet har kravet om simkunnighet dock plockats bort. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning idrottslÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder sig av simundervisning, Àven om simkunnighet inte Àr ett kursmÄl. Studien innefattar en undersökning av de icke simkunniga elevernas möjligheter att lÀra sig simma pÄ gymnasiet samt en undersökning om lÀrare anser att simkunnighet bör vara ett kursmÄl Àven pÄ gymnasienivÄ.Metoden som anvÀndes för att besvara undersökningens syfte var kvalitativa intervjuer. VÄr undersökningsgrupp bestod av fem aktiva gymnasielÀrare i Idrott och hÀlsa i en kommun i norra Sverige.Resultatet av undersökningen visar att idrottslÀrarna anvÀnder sig av simundervisning pÄ gymnasiet trots att det inte Àr ett explicit kursmÄl.

FörutsÀttningar för agriturism i Emilia-Romagna

Agriturism Àr en relativt ny form av boende pÄ lantgÄrdar, som Àr vÀldigt populÀrt i Italien. Det finns gÄrdar som öppnar sina dörrar för gÀster med en rad olika aktiviteter. PÄ en gÄrd som bedriver agriturismo kan det finnas bÄda restaurang, boende, camping, zoo, ridning, matlagningsklasser, vinprovningar mm. Denna kvalitativa studie försöker skapa bÀttre förstÄelse för hur bonden/Àgaren av en gÄrd med agriturism bedriver sin verksamhet i regionen Emilia-Romagna (Italien). Fokus ligger pÄ hur verksamheten bedrivs utifrÄn förutsÀttningarna, hÄllbarhetsfrÄgor och marknadsföring.

Indirekt förgaasning av biomassa : Produktion av brÀnngas i syfte att ersÀtta el och oljapÄ ett kartongbruk

I denna studie utreds hur brÀnngas kan produceras via indirekt förgasning av biomassa i sambandmed en befintlig panna i syfte att ersÀtta el och olja vid olika förbrukare pÄ ett massa- ochpappersbruk.Ett av de största problemen vÀstvÀrlden mÄste lösa detta Ärhundrade Àr energiförsörjningen. Medallt hÄrdare krav pÄ utslÀpp av koldioxid och andra föroreningar blir förnybara brÀnslen allt merintressanta. Biomassa och framförallt trÀ kommer att vara en av Sveriges viktigaste resurser iframtiden. För att undvika lÄnga transporter av fast biomassa bör resursen förÀdlas innan denanvÀnds för energiomvandling. Förgasning och framför allt indirekt förgasning Àr en erkÀndtermokemiskt effektiv omvandlingsmetod dÀr slutprodukten till exempel kan bli brÀnngas, syntetisknaturgas, biodrivmedel som dimetyleter (Biodiesel), etanol och mycket annat.

Empowerment: en studie i ansvar, tilltro och ekonomiskt bistÄnd

Our understanding is that responsibility is shifting from the community towards the individual within the field of social work. This resulted in our essay, which aims to study how the representatives within social service assistance and churches in Helsingborg work with personal power. Our aim is also to illustrate how these representatives view the boundaries of responsibility between the individual and the community. Our questions are: How do the representatives work with personal power from a micro and macro perspective? How do the representatives look upon their position as representatives? What do the representatives consider as responsibility of the individual respective the community? And; Are there preventing factors from individual responsibility? We obtained our empirical material from a qualitative method consisting of interviews.

InkalvningsÄlder : dess pÄverkan pÄ utslagsÄlder och utslagsorsak

I Sverige Ă€r den genomsnittliga inkalvningsĂ„ldern 28-29 mĂ„nader. Trots att rĂ„dgivningen rekommenderat en sĂ€nkning de senaste 20 Ă„ren sĂ„ har nĂ€stan ingenting hĂ€nt. InkalvningsĂ„ldern beror pĂ„ tillvĂ€xten och ett vĂ€lutvecklat land som Sverige borde inte ha nĂ„gra problem med att ha bra tillvĂ€xt. ÄndĂ„ ser det ut som det gör och i dagens lĂ€ge dĂ€r branschen Ă€r hĂ„rt ekonomiskt pressad Ă€r det inte ekonomiskt försvarbart. Marcus Oskarsson, lönsamhetsexpert pĂ„ Svensk Mjölk, har rĂ€knat ut att en lantbrukare förlorar 400 kr/kviga för varje mĂ„nad inkalvningsĂ„ldern fördröjs, rĂ€knat utifrĂ„n en optimal inkalvningsĂ„lder pĂ„ 24 mĂ„nader. I den hĂ€r undersökningen Ă€r mĂ„let att ta reda pĂ„ om det finns nĂ„got samband mellan inkalvningsĂ„lder, utslagsĂ„lder och utslagsorsak.

FolkhÀlsovetenskapliga aspekter som bör kartlÀggas för att in nÀsta steg kunna förklara nyttan kring hÀlsopreventiva ÄtgÀrder i samhÀllet. : BOT-en förstudie

OhÀlsa kostar det svenska samhÀllet minst 120 miljarder kr varje Är, samtidigt som vÀlfÀrd-, tillitssjukdomar och socioekonomiska skillnaderna i hÀlsa ökar. MÄnga av dessa kostnader gÄr att förebygga genom tidiga och förebyggande ÄtgÀrder, men det saknas idag valida underlag kring sambandet mellan ÄtgÀrder och hÀlsoeffekter. Den hÀr studien Àr en första grund till att i förlÀngningen kunna förklara vilka hÀlsopreventiva ÄtgÀrdsförslag som bör rekommenderas i samhÀllet.För att kunna Ästadkomma det har jag valt att ta hjÀlp av ett hÀlsopreventivt ÄtgÀrdsförslag (BOT-avdraget) vilket för nÀrvarande har avstannat i utvecklingsprocessen. Jag har anvÀnt BOT-avdraget som grundkoncept och intervjuat nio vÀl insatta personer kring framförallt hÀlsa, folkhÀlsa, folkhÀlsopolitik och hÀlsopreventiva ÄtgÀrder.Studien visar att nyttan kring hÀlsopreventiva ÄtgÀrder mÄste gynna samhÀllet ekonomiskt. Exempelvis mÄste ett hÀlsopreventivt ÄtgÀrdsförslag minska belastningen pÄ sjukvÄrden eller höja tillvÀxten i samhÀllet för att kunna bedömas som samhÀllsnyttigt.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->