Dagens urbaniseringstakt innebär att majoriteten av alla svenskar nu bor i städer. Detta ställer stora krav på politiker och tjänstemän att skapa goda livsmiljöer med hänsyn till de tre välkända hållbarhetsaspekterna; ekologisk, social och ekonomisk. För att möjliggöra en hållbar stadsutveckling gäller det bland annat att; identifiera vilka problem som aktiviteterna i staden orsakar, sätta upp en vision om hur man vill att en mer hållbar stad ska se ut, därefter gäller det att bryta ned visionen i delmål som är väldefinierade och förankrade bland både politiker, tjänstemän och innevånare, sist och slutligen gäller det att ha en arbetsplan och även en strategi för uppföljning om målen nås. Arbetet med hållbar stadsutveckling fortgår hela tiden utifrån de rådande förutsättningarna, det går inte att uppnå ett tillstånd då allt blivit hållbart. Med bakgrund av detta har Regeringen tillsatt Delegationen för hållbara städer, som år 2008-2010 delade ut ekonomiskt stöd till investerings- och planeringsprojekt i Sverige med hållbarhetsambitioner.

Rapporten tar upp ämnet om CSR-arbete hos klädföretag. Fokus ligger på pälshandeln och försöken att minska den. Rapporten tar hjälp utav en modell som behandlar ett företags balans mellan profil, identitet och image. Syftet är att se om en sådan balans gällande just företags CSR-arbete kan gynna företagen image-mässigt och således även ekonomiskt..

Denna undersökning är en kritisk textanalys av fem nyhetsartiklar skrivna av Nathan Shachar, Dagens Nyheters utrikeskorrespondent i Mellanöstern. Analysen är en undersökning av hur ansvar, här undersökt i termer av ergativitet, fördelas mellan parterna Hamas och Israel. Syftet med analysen är att ta reda på om en part tillskrivs mer ansvar än den andra för den pågående konflikten i området. Resultatet visar att Hamas i texterna är en drivande och påverkande deltagare, dubbelt så ofta som Israel. Hamas är också utsatt för påverkan dubbelt så många gånger som Israel.

Syftet med undersökningen är att redogöra för generationsskifte utifrån ett explicit identitetsperspektiv. Vilken roll spelar individers identitet i generationsskiftet inom ett svenskt familjeföretag? Familjeföretaget utgör en förlängning av familjen själva och därmed en stor del av deras individuella identiteter. Att tillhöra ägarfamiljen medför att individerna upplever ett ansvar gentemot företaget på samma sätt som föräldrar känner ett ansvar gentemot sina barn. Det skapas från omgivningen förväntningar på familjemedlemmar som påverkar individens beslut.

Abstract Titel: Viktiga vardagsmöten - om pedagogens yrkesetiska ansvar i mötet med förskolebarnen. (Important everyday encounters - Teachers Ethical Responsibilities during contact with Preschool children.) Författare: Anette Nilsson Bakgrund: Fokuserar på ?det nära? mötet med barnet, ansvaret i yrkesrollen, i vilka situationer pedagogen kan ställas inför val som utgör etiska dilemman, samt om betydelsen av den vuxnes personliga erfarenhet som redskap i förskolevardagen. Dessutom tas upp vad som är skrivet i styrdokument och i lärares yrkesetiska regler. Problemområdet: Etik och ansvar i mötet med förskolebarnen Syfte: Att undersöka hur pedagogerna tänker om etik, etisk och professionellt ansvar, om viktiga faktorer i mötet med barnen i vardagen samt om betydelsen av tidigare erfarenheter. Frågeställningar: Vad anser pedagogen vara viktigt i bemötandet av barnen? Hur tänker pedagogen om professionellt respektive privat ansvar? Vilka etiska konflikter/dilemman uppfattar pedagogen som svåra? Hur beskriver pedagogen förhållandet mellan egna erfarenheter (bakåt i livet) och sitt handlande i vardagen i verksamheten på förskolan? Metod: Intervjuer med förskollärare i två steg - en skriftlig och en med hjälp av ljudupptagning.

I samband med finanskrisen och det ökade intresset för företags samhällsansvar har många större banker kritiserats i media. Bankers verksamhet bygger på allmänhetens förtroende och därför är det viktigt att de arbetar med corporate social responsibility (CSR). CSR kallas på svenska ofta för företagens samhällsansvar och definieras vanligtvis av företagen själva. Det får oss att fundera på hur banker arbetar med CSR. Hur viktigt är CSR för att bankers förtroende ska upprätthållas? Finns det skillnader mellan olika banker och hur de arbetar med CSR?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två svenska banker arbetar med CSR samt identifiera likheter och/eller olikheter i deras arbete.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat på att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, där ledarskap utarbetas av fler än en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsområdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, där ledarskap uppstår i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat på dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förändrad ledarskapskultur ställs inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie på Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Det finns många teorier kring det sociala ansvar företag bör ta och en av dem är Corporate Citizenship. Terminologin inom detta område tycks tilltala företag och de säger sig gärna vara ?goda samhällsmedborgare?. Frågan är vad det betyder att vara en medborgare och vad detta i sin tur innebär för företagen.Flera författare har ställt upp kriterier för vad ett företag bör uppfylla för att räknas som god samhällsmedborgare, men det saknas till stora delar empirisk forskning. Denna uppsats för fram en analysmodell bestående av fem karaktärsdrag en god företagsmedborgare bör inneha och applicerar detta på åtta företag.

I avtalsförhållanden mellan näringsidkare råder det inte alltid jämlikhet utan den ena parten kan på grund av olika omständigheter inta en underlägsen ställning. Även om näringsidkare ofta har möjlighet att själva ta tillvara på sina intressen, behöver de ett visst skydd. Vilka dessa skydd är och mot vilka missförhållanden näringsidkare skall skyddas ämnar denna uppsats utreda.Huvudprincipen i avtalsrätten är att avtal skall hållas och att parterna fritt får avtala vad det önskar. För att skydda part som intar en underlägsen ställning har dessa principer lättats upp och skyddsprinciper vuxit fram. Skyddsprinciperna har till syfte att skydda parts intressen när behov föreligger.

Denna undersökning är en kritisk textanalys av fem nyhetsartiklar skrivna av Nathan Shachar, Dagens Nyheters utrikeskorrespondent i Mellanöstern. Analysen är en undersökning av hur ansvar, här undersökt i termer av ergativitet, fördelas mellan parterna Hamas och Israel. Syftet med analysen är att ta reda på om en part tillskrivs mer ansvar än den andra för den pågående konflikten i området. Resultatet visar att Hamas i texterna är en drivande och påverkande deltagare, dubbelt så ofta som Israel. Hamas är också utsatt för påverkan dubbelt så många gånger som Israel.

Kunder i dagens konkurrenstäta samhälle kräver mer eller mindre att företag tar ett ansvar gentemot samhället. Ansvarstagande av denna typ kallas, internationellt, för Corporate Social Responsibility (CSR). En entydig definition saknas, men övergripande talas det om att företag tar ekonomiskt, socialt, etiskt och miljömässigt ansvar. Genom att arbeta med denna typ av verksamhet visar företag att de verkar för kundernas intresse. Debatter pågår dock om företag gör detta för att stå sig i konkurrensen eller för att de verkligen eftersträvar ett hållbart samhälle.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion?Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare.

SAMMANFATTNINGTanken bakom att införa ett huvudentreprenörsansvar i byggbranschen är att det ska ligga till grund för ordning och reda. Arbetsmarknadsparterna är överens om att byggbranschen ska innehålla rättvisa och sunda konkurrensförhållanden och därtill ett seriöst företagande med god arbetsmiljö. Vad parterna däremot inte varit överens om är huruvida ett ekonomiskt solidariskt ansvar i entreprenadkedjan är förenligt med svensk arbetsrätt. Efter drygt ett års förhandling om att införa ett huvudentreprenörsansvar i svensk rätt, kompromissade parterna den 31 mars 2014 om en lösning. Kompromissen innebär att ett huvudentreprenörsansvar ska införas tillsammans med en särskild nämnd med tillhörande fond.Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera gällande svensk rätt för att undersöka om möjligheten att reglera huvudentreprenörsansvaret utifrån arbetsmarknadsparternas perspektiv finns och om så är fallet även se på hur denna reglering kan te sig inom byggindustrin.

Gatukontoret i Malmö planerar att börja tillhandahålla ekonomiskt förmånligaparkeringsmöjligheter för miljöbilar, i syfte att stimulera användningen av dylikafordon. Detta examensarbete utgör en förstudie som Gatukontoret i Malmögenomför inför denna åtgärd, vilket i viss mån har påverkat både studiens ochuppsatsens utformning..

I en tillgänglig och attraktiv vinterstad ska invånarna kunna förflytta sig överallt utan att behöva känna otrygghet på grund av halka och halkolyckor. Klimatet längs norrlandskusten förväntas bli varmare med tiden vilket resulterar i varmare vintrar och därmed fler dagar med en hög risk för halka. Examensarbetet utforskar därför fenomenet halkolyckor i centralorten Luleå, och försöker besvara frågor som; var fotgängare halkar, vad halkolyckor kostar samhället, hur samhället kan förhindra halkolyckor, samt vilka för- och nackdelar som finns med de olika halkbekämpningsmetoder som används idag för att förhindra att fotgängare halkar.För att besvara dessa frågor har olika metoder som intervjuer, litteraturstudier, datainsamling av olycksdata samt mätning av gångytors lutning använts för att få ett så brett angreppssätt och så stor förståelse som möjligt av problemet. Studien visade att varken Luleå kommuns produktionsledare eller de intervjuade fastighetsförvaltarna anser att halkolyckor belastar dem då de knappt får några halkolyckor inrapporterade. Analysen av olycksdata från olycksdatabasen STRADA visar dock att ungefär 1200 halkolyckor har inträffat i Luleå under de tio år (2003-2013) som studerats.