Syftet: Syftet Àr att:? Identifiera olika innebörder av begreppet en rÀttvisande bild och av försiktighetsprincipen.? UtifrÄn de identifierade innebörderna faststÀlla relationen mellan en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen.? Med den faststÀllda relationen fastlÀgga om och hur en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen kommer till uttryck genom vÀrdering av tillgÄngar i IAS 40 och RR:s utkast Förvaltningsfastigheter. UtifrÄn detta avser vi att urskilja en trend rörande en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen. Metod: För att uppfylla vÄrt första delsyfte har vi genomfört en litteraturstudie, vilken har utmynnat i utarbetandet av en tolkningsmall. De tvÄ kvalitativa egenskaperna, reliabilitet och relevans, har utgjort ett redskap för att uppfylla vÄrt andra delsyfte.

70 % av de som avtjÀnat ett fÀngelsestraff Äterfaller i brott inom tre Är. För att förbereda klienterna inför den kritiska tiden efter frigivning kan de erbjudas placering pÄ halvvÀgshus. Svensk forskning om halvvÀgshus Àr fortfarande begrÀnsad. En systematisk litteraturstudie kartlade internationella forskningsresultat rörande Äterfallsförebyggande effekter med halvvÀgshus, samt vilka förutsÀttningar som krÀvs för att detta ska fungera. 11 artiklar analyserades och resultaten var varierande.

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

Den ökade sjukfrÄnvaron har ökat efterfrÄgan hos företag efter ekonomiska argument för investeringar i hÀlsa och information om kostnader för ohÀlsa. För att kunna ge ett underlag vid hÀlsoekonomiska diskussioner med företagshÀlsovÄrdens kunder har en berÀkningsmodell, ?HÀlsoeffekten?, utvecklats vid Institutet för Personal- och Företagsutveckling vid Uppsala universitet.För att utvÀrdera modellen anvÀndes den för att berÀkna kostnaderna för sjukfrÄnvaron pÄ tre mindre avdelningar inom en stor offentlig organisation. All information som anvÀndes vid berÀkningarna erhölls frÄn verksamheternas egna ekonomiska system. I jÀmförelse med tidigare utvÀrderingsmodeller har det i denna modell gjorts kopplingar till forskningen kring hÀlsa och ohÀlsa.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken uppfattning sjuksköterskor i Tanzania har om förutsÀttningarna för att bedriva diabetesvÄrd. Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie. Ett icke-slumpmÀssigt strategiskt urval gjordes och fem sjuksköterskor deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och en manifest innehÄllsanalys gjordes pÄ intervjutexterna. Resultatet visar pÄ en ekonomisk situation med fÄ resurser och tillgÄngar.

UtlÀndska direktinvesteringar tillskrivs en allt större betydelse för ekonomisk tillvÀxt och de flesta lÀnder vidtar ÄtgÀrder för att öka andelen inkommande direktinvesteringar. Samtidigt har det varit svÄrt att fÄ fram empiriskt förankrade resultat som stÀrker dessa antaganden. Syftet med följande uppsats Àr att utreda om, och i sÄ fall genom vilka kanaler, ekonomin pÄverkas av inkommande direktinvesteringar frÄn utlandet. En tillvÀxtmodell med kapitalackumulation och kunskapsbaserade spillover-effekter utvecklas utifrÄn teoretiska antaganden om att utlÀndska direktinvesteringar pÄverkar tillvÀxten genom kapitalackumulation, spridning av teknologi och andra kunskaper sompÄverkar faktorproduktiviteten, samt ökad konkurrens. Modellens empiriska förankring testas med hjÀlp av regressionsanalys, vilken undersöker hur inkommande direktinvesteringar pÄverkar ekonomisk tillvÀxt.

Kvalité i ÀldrevÄrden Àr nÄgot det bland politiker talas vÀldigt mycket om, men som det ur ett vetenskapligt perspektiv relativt sett inte har skrivits mycket om. SÀtten att organisera sin ÀldrevÄrd runt om i landet skiljer sig vitt Ät och sÀkerligen har detta effekter pÄ kvaliteten. Ett sÀtt att organisera sin ÀldrevÄrd Àr via kundvalssystem, dÀr kunden fÄr en vÄrdpeng som kunden vÀljer var och hos vem den vill bruka tjÀnsten inom kommunen. En kommun som kommit lÄngt i sitt utvecklande av kundvalssystemet Àr Nacka kommun. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar, intervjuer och andra empiriska studier har vi försökt att utvÀrdera om kvaliteten inom ÀldrevÄrden i Nacka kommun har blivit bÀttre eller sÀmre sedan införandet.

De skandinaviska lÀnderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gÀller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skÀl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns Àven tydliga instituti­onella skillnader mellan lÀn­dernas arbetsmarknadsmodeller, bÄde vad gÀller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anstÀll­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestÄnds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framstÀlls som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lÀgre nivÄer Àn idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anstÀllningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersÀttningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig frÄn de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska lÀnderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tÀnkas ha pÄ ung­doms­arbetslöshetens nivÄer och samman­sÀttning i res­pektive land, utifrÄn resultat frÄn logistisk regressionsanalys och jÀm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika Äldersgrupper i de undersökta lÀnderna.

Är det möjligt att reducera utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser och samtidigt nĂ„ en hĂ„llbar utveckling? Regionförbundet i Kalmar lĂ€n antog utmaningen 2006 och Ă€r dĂ€rmed en föregĂ„ngsregion i arbetet med detta. Till Ă„r 2030 Ă€r mĂ„let att Kalmar lĂ€n ska bli en fossilbrĂ€nslefri region. Den största potentialen anses finnas inom nya alternativ till fordonsbrĂ€nsle. HushĂ„llens sopor innehĂ„ller organiskt matavfall som skulle kunna bli fordonsgas.

Denna fallstudie har ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och behandlar upplevda för- ochnackdelar med ett affÀrssystem i och utanför molnet. Sex personer frÄn fem olika företag hardeltagit i kvalitativa intervjuer som har varit av semistrukturerad art. Syftet med dessaintervjuer har varit att ta del av anvÀndares och leverantörers uppfattningar rörandeaffÀrssystem som molntjÀnst jÀmfört med ett mer traditionellt affÀrssystem. TvÄ av företagenlevererar bÄda tjÀnsterna och de övriga tre Àr olika anvÀndare. De olika kategorier som jagdelat in frÄgorna i har baserat sig pÄ tidigare och relaterad forskning rörande affÀrssystem ioch utanför molnet.Studiens slutsats visar pÄ att de Àr rÀtt jÀmt mellan upplevda för- och nackdelar med ettaffÀrssystem i molnet kontra ett affÀrssystem utanför.

Vissa forskningsresultat har visat att en mÄttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter pÄ den intellektuella kapaciteten nÀr vi blir Àldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor Àn för mÀn. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmÄgan i Äldrandet. Data frÄn projektet SNAC-Kungsholmen har anvÀnts. 229 mÀn och 323 kvinnor mellan 60 och 96 Är svarade pÄ frÄgor om sina dryckesvanor.

Denna uppsats handlar om lojalitetsskapande rabatt- och bonussystem inom ramen för artikel 82 i EG-fördraget. Kommissionen och gemenskapsdomstolarna har i sin rÀttspraxis ansett att lojalitetsrabatter som anvÀnds av ett dominerande företag strider mot artikel 82, eftersom sÄdana rabattsystem knyter kunden nÀrmare till det dominerande företaget. I de flesta fall har lojalitetsskapande rabattsystem Àven ansetts ge upphov till diskriminerande effekter. Kritiker hÀvdar att kommissionen och gemenskapsdomstolarna, framför allt i nÄgra senare avgöranden, i det nÀrmaste har ansett att lojalitetsskapande rabattsystem Àr olagliga i sig. Kritikerna hÀvdar att lojalitetsrabatter kan ha sÄvÀl konkurrenshÀmmande som konkurrensbefrÀmjande effekter pÄ marknaden ? Àven om rabatterna erbjuds av ett dominerande företag ? och att konkurrensmyndigheter sÄledes mÄste ta hÀnsyn till bÄda dessa effekter vid bedömningen av ett visst rabattsystems inverkan pÄ marknaden.

Denna studie prövar och utvecklar tvÄ dominerande teorier om civilsamhÀllets roll för demokratiutveckling genom att belysa det avvikande fallet Hizbollah i Libanon. Teorierna representeras dels av Robert Putnams teori om civilsamhÀllet som en arena dÀr socialt kapital och tillit skapas mellan medborgare, och dels av Jean Cohen och Andrew Aratos teori som ser civilsamhÀllet som en inflytandekanal mellan medborgare och staten respektive det ekonomiska och politiska samhÀllet. Analysen bestÄr i en studie av Hizbollahs verksamhet genom linsen pÄ de tvÄ teorikomplexen för att pröva och jÀmföra dessas förklaringskraft för olika aspekter av Hizbollahs civilsamhÀllesarbete och dess uttryck för demokratisering. Med hjÀlp av denna analys avser uppsatsen sedan att dra slutsatser kring styrkorna och svagheterna med de anvÀnda teorierna utifrÄn hur vÀl de förmÄr svara mot ett fall i en icke vÀsterlÀndsk och odemokratisk kontext och pÄ sÄ sÀtt komplettera och utvidga dessa med alternativa förklaringsmodeller.Studien visar att Putnams teori endast har viss begrÀnsad förklaringskraft för fenomenet Hizbollah, och finner istÀllet en mer tillfredstÀllande teori i Cohen & Aratos verk p.g.a. dess syn pÄ civilsamhÀllet som en kanal för sociala rörelser i kraft att framtvinga politisk förÀndring.

?Man skulle ju inte fÄ för sig att söka upp nÄgon som kan hjÀlpa en med psyket för dÄ har man ju nÄgot fel pÄ huvudet?Det anses inte vara lika viktigt att lÀgga fokus pÄ den psykiska rehabiliteringen under Àn skada i jÀmförelse med den fysiska ÄterhÀmtningen. Trots att mÄnga som blir skadade upplever att den psykiska pÄfrestningen Àr den som ger störst effekt pÄ individen. Syftet med studien Àr att undersöka och analysera vilka psykiskt upplevda kÀnslomÀssiga effekter en fysisk skada kan medföra och hur den skadade i sÄ fall ansÄg sig vilja ha hjÀlp med att hantera dessa kÀnslor.Resultatet av studien visar pÄ att respondenterna upplevde liknande kÀnslor under respektives rehabiliteringsprocess samt att majoriteten av de tillfrÄgade önskade att de fÄtt hjÀlp av en psykolog eller mental trÀnare under denna tid för att underlÀtta ÄtergÄngen till idrotten. Det som Àven framkom i resultatet var betydelsen av hur mycket trÀnaren involverade sig vÀl under rehabiliteringen. .