Sökresultat:
4632 Uppsatser om Ekonomiska värden - Sida 16 av 309
Det ekonomiska vÀlstÄndets pÄverkan pÄ befolkningens vÀlmÄende - Sker kortsiktig tillvÀxt pÄ hÀlsans bekostnad?
Den hÀr uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den svenska befolkningens tilltagande ohÀlsa de senaste Ären. Syftet Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, morbiditet Àr relaterat till konjunkturlÀget och pÄ sÄ vis försöka utröna om Ätminstone en del av den försÀmrade hÀlsan kan tÀnkas förklaras av det rÄdande ekonomiska lÀget med bÄde högkonjunktur och bra tillvÀxttakt. Den hÀlsovariabel som frÀmst anvÀnds Àr ?AllmÀnt dÄligt hÀlsotillstÄnd? och utgör en del av SCB:s undersökningar av levnadsförhÄllanden. Perioden som undersöks Àr 1980-2004.
Makten framför allt? En studie av politiska budgetcykler i Sverige 1973-2002
Uppsatsen undersöker förekomsten av politiska budgetcykler i Sverige under perioden 1973 till 2002. En politisk budgetcykel sÀgs uppkomma om regeringen, med hjÀlp av till buds stÄende finanspolitiska instrument, systematiskt försöker expandera ekonomin under valÄr, i syfte att maximera andelen röster vid riksdagsvalen. I den modell som utgör undersökningens teoretiska ram, ursprungligen utarbetad av Kenneth Rogoff, betraktas valÄrens expansiva ekonomiska politik som en signal till vÀljarkÄren att regeringen Àr kompetent nog att fortsÀtta regera. Den empiriska undersökningen genomförs i tvÄ steg. Först skattas en popularitetsfunktion, som granskar hur regeringens popularitet pÄverkas av ekonomiska faktorer.
Sportsligt pris - ekonomisk kris? : En kvalitativ studie om svenska idrottsAB och deras ekonomiska situation.
TitelSportsligt pris ? Ekonomisk kris? En studie om svenska idrottsAB och deras ekonomiska situation.ProblemformuleringIdrott har idag gÄtt frÄn att vara lek och spel till att bli en ekonomisk marknad med stora möjligheter. Svenska idrottsföreningar har överlag visat dÄliga ekonomiska resultat de senaste Ären. Detta gÀller Àven de idrottsföreningar som valt att bilda ett idrottsAB, varav nÀstan alla visat dÄliga ekonomiska resultat. Studien undersöker vilka ÄtgÀrder svenska idrottsAB kan vidta för att försöka vÀnda deras negativa ekonomiska resultat till positiva och skapa en hÄllbar ekonomi.Teoretisk referensram och metodMed hjÀlp av olika teorier inom Change management, Strategic management, Sports management och Intressentteorin har idrottsAB i Sverige studerats och analyserats.
Skapar frihandel ekomisk tillvÀxt i Afrika? : En empirisk undersökning av sambandet mellan frihandel och ekonomisk tillvÀxt
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det föreligger ett positivt samband mellan frihandel och ekonomisk tillvÀxt, dels i afrikanska lÀnder, dels i lÀnder tagna frÄn hela vÀrlden. Vad jag genom min uppsats frÀmst vill söka svar pÄ Àr om en ökad grad av frihandel i Afrika bidrar till en högre ekonomisk tillvÀxt. Genom att Àven inkludera andra lÀnder i min undersökning, försöker jag dessutom ta reda pÄ om sambandet mellan frihandel och tillvÀxt ser annorlunda ut ur ett globalt perspektiv.Som metod anvÀnder jag mig i uppsatsen av en regressionsanalys. Som mÄtt pÄ frihandel anvÀnder jag mig av ett index utvecklat av den amerikanska organisationen Fraser Institute, kallat Freedom to Trade Index.Mina regressionsresultat visar pÄ att Freedom to Trade Index ej har nÄgot statistiskt signifikant samband med den ekonomiska tillvÀxttakten i de afrikanska lÀnder jag undersöker. I min ?vÀrldsundersökning? visar sig dÀremot indexet ha ett positivt samband med den ekonomiska tillvÀxttakten.
Bland ?h?nga-tv?tt-f?rel?sningar? och ?n?gra j?kla bildknippen? En fenomenografisk studie om f?rskoll?rares och specialpedagogers uppfattningar om inneb?rden av AKK och relaterade utbildningsinsatser
I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.
Svenska kyrkans roll i integration av flyktingar i Norrland
Titel: Vad skapar ett investeringsintresse?Kurs/Ămne: Företagsekonomi, organisation 15 hp.Författare: Anton Johansson, Niclas Lidberg Handledare: Henrik BarthNyckelord: Fastigheter, fastighetsinvesteringar, pĂ„verkande faktorer och intuitionProblembakgrund: En bedömning inför en fastighetsinvestering grundar sig pĂ„ ekonomiska berĂ€kningar som hjĂ€lper fastighetsbolag att uppskatta en fastighetsinvesterings vĂ€rde. Investeringsbeslutet kommer dock i slutĂ€ndan Ă€ven influeras av fler faktorer som inte berör ekonomiska berĂ€kningar. Fastighetsbolag har mĂ„nga aktörer som har betydelse för deras verksamhet och kan pĂ„verka ett beslut inför en fastighetsinvestering.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att finna vilka faktorer utöver ekonomiska berĂ€kningsunderlag som fastighetsbolag verksamma i centrala Göteborg anser Ă€r betydelsefulla för att de ska finna ett investeringsintresse för ett kommersiellt fastighetsobjekt belĂ€get i centrala Göteborg.Problemformulering: Vilka faktorer, utöver ekonomiska berĂ€kningsunderlag, ser fastighetsbolag som betydelsefulla för att de ska finna ett intresse för en fastighetsinvestering?Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett abduktivt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt.
En rÀttsdogmatisk utredning om Eskilstuna kommuns befogenhter att lÀmna ekonomiskt bidrag till MÀlardalens högskola
SammanfattningDetta Àr en rÀttsdogmatisk utredning om Eskilstuna kommuns befogenhet att lÀmna ekonomiskt bidrag till MÀlardalens högskola. Syftet Àr att utreda huruvida kommunallagen medger att en kommun lÀmnar ekonomiskt bidrag till en högskola med staten som huvudman. Sveriges kommuner har en viss sjÀlvbestÀmmanderÀtt som Àr lagstadgad, dock sÀtter kommunallagen 2:1 grÀnser för vilka angelÀgenheter en kommun fÄr engagera sig i. Paragrafen stÀller krav pÄ att det finns allmÀnintresse hos kommunmedborgarna för att kommunen ska kunna engagera sig i angelÀgenheten, att det finns en anknytning till kommunens omrÄde och medlemmar, samt att det Àr en angelÀgenhet som inte ankommer pÄ nÄgon annan att sköta. I uppsatsen visas Eskilstuna kommuns ekonomiska bidrag till MÀlardalens högskola och dessa jÀmförs med gÀllande rÀttspraxis genom ekonomiska berÀkningar.
"Socialstyrelsen rekommenderar" : En undersökning om samspelet mellan reklam och samhÀlle
Uppsatsen beskriver hur samhÀllets ekonomiska och kulturella situation pÄverkar reklamens utformning. UtgÄngspunkten i arbetet Àr samspelet mellan samhÀllets situation och reklamens utformning och omfattar Ären 1960 till 2005. Vi har funnit olika företeelser som kan kallas trender i samhÀllets ekonomiska och kulturella situation som till viss del kan kopplas till de trender som iakttagits i reklamen. Vi har Àven sett trender i reklamen som kan sÀgas ha pÄverkat samhÀllets utveckling. DÀrmed kan vi sÀga att det finns en pÄverkan mellan samhÀllets situation och reklamens utformning.
Revisionsplikt - en studie om hur revisionsplikten av smÄ aktiebolag upplevs
A1209Alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, har enligt lagstiftningen revisionsplikt. Aktiebolagets ekonomiska förehavanden, styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning ska varje Är granskas av en godkÀnd eller auktoriserad revisor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur smÄ aktiebolag upplever revisionsplikten och de diskussioner som föregick valet av bolagsform. Dessutom jÀmförs företagarnas Äsikter med de diskussioner som förs i ekonomisk press om huruvida revisionsplikten i smÄ aktiebolag ska förÀndras eller helt avskaffas. Informationen som ligger till grund för undersökningen Àr intervjuer med fyra företag och debattartiklar frÄn den ekonomiska pressen som sedan analyserats för att nÄ fram till slutsatser. I Sverige pÄgÄr idag en debatt om en eventuell förÀndring av revisionsplikten.
Den hypergeometriska differentialekvationen och dess l?sningar i det komplexa planet
I detta kandidaterbete studeras Gauss hypergeometriska differentialekvation, samt hur den
hypergeometriska funktionen kan anv?ndas f?r att l?sa kopplingsproblemet (jfr. eng. connection
problem). Den hypergeometriska funktionen ger uttryck f?r de lokala l?sningarna kring
differentialekvationens tre singulariteter.
Tysklands ekonomiska utveckling och kopplingen till stabilitets- och tillvÀxtpakten
Under det senaste decenniet har det skett en mÀrkbar förÀndring vad gÀller bedrivandet av den ekonomiska politiken i Europa. Den kanske mest synliga förÀndringen Àr EMU och introduktionen av den gemensamma valutan i tolv av unionens medlemslÀnder. En annan skillnad Àr införandet av de allmÀnna ekonomiska riktlinjerna som syftar Ät harmonisering av bedrivandet av finanspolitik pÄ nationell nivÄ. En tredje skillnad Àr introduktionen av stabilitets- och tillvÀxtpakten, som tillkommit som komplement för EMU i syfte att motverka ett beteende bland medlemslÀnderna som skulle försvÄra ECB: s arbete för prisstabilitet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera om och i sÄ fall hur stabilitets- och tillvÀxtpakten har pÄverkat Tysklands möjligheter till stabilisering av ekonomin genom den nationella finanspolitiken.
Kultur som regional tillvÀxtfaktor - betydelsen av kreativitet
Kultursatsningar motiveras idag samhÀllsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbÀttringar av en regions image. Den hÀr uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhÀllsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnÀrliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmÄga att komma pÄ nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrÄn Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, sÄ stÄr vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte dÀr kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillvÀxten. Uppsatsens hypotes Àr att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivÄn hos individer och att kultursatsningar pÄ det sÀttet bidrar till den regionala ekonomiska tillvÀxten.
Musik i samband med venprovtagning för att lindra stress och smÀrta hos patienten : En interventionsstudie
Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.
Har HIV-epidemin haft nÄgon pÄverkan pÄ lÀnders ekonomiska tillvÀxt? : En empirisk studie av Afrikas lÀnder
Den hÀr uppsatsen undersöker relationen mellan ekonomisk tillvÀxt och sjukdomsepidemin HIV/AIDS i 47 afrikanska lÀnder. Den empiriska undersökningenÀr utförd med hjÀlp av regressionsanalys med paneldata. Genom att anvÀnda data frÄn olika vÀlkÀnda kÀllor har BNP/capita för varje land undersökts. Olika faktorer som förvÀntas pÄverka utvecklingen i BNP/capita undersöks. BNP/capita har logaritmeratsi modellen för att fÄnga den procentuella förÀndringen.De inkluderade oberoende variablerna i undersökningen Àr andelen smittade iHIV/AIDS i Äldrarna 15-49, förvÀntad livslÀngd vid födseln, inflation, befolkningstillvÀxt, internetanvÀndare, utlÀndska investeringar samt den slÀpande logaritmerade BNP/capita under Ären 1990-2013.Den empiriska undersökningen visar att HIV-epidemin har en positiv inverkan pÄ den ekonomiska tillvÀxten.
Kommunikation genom Ärsredovisningen -ger det en rÀttvisande bild? En studie om AranÀs och Brio
Bakgrund och problem: Syftet med bolags Ärsredovisningar Àr att upplysa intressenterna om bolagets ekonomiska stÀllning och andra vÀsentliga hÀndelser som intrÀffat under Äret. AnvÀndaren av en Ärsredovisning ska genom att lÀsa den fÄ en rÀttvisande bild av bolaget för att kunna fatta beslut baserade pÄ den information som ges. Redovisningen baseras dock ofta pÄ olika bedömningar samt att det kan finns en vilja hos ledningen att presentera information pÄ ett sÀtt som gynnar bolaget.Syfte: Syftet Àr att undersöka tvÄ bolags Ärsredovisningar, AranÀs och BRIO, för att se om anvÀndaren fÄr en rÀttvisande bild av bolaget genom att lÀsa Ärsredovisningarna.AvgrÀnsningar: Undersökningen omfattar endast dessa tvÄ bolags koncernredovisningar under tre Är, 2008-2010. Fokus ligger inte pÄ att analysera bolagens ekonomiska siffror i detalj utan pÄ att bedöma helheten och Ärsredovisningens utformning i förhÄllande till bolagets verksamhet och ekonomiska stÀllning.Metod: En beskrivande studie har genomförts dÀr vi har lÀst Ärsredovisningarna flera gÄnger för att vi ska kunna skaffa oss en uppfattning om kommunikationen genom Ärsredovisningen. UtifrÄn en undersökningsmodell har olika delar i Ärsredovisningen sedan bedömts för att se hur vÀl Ärsredovisningen som helhet kan anses ge anvÀndarna en rÀttvisande bild av bolaget.Resultat: AranÀs och BRIO har olika strategier för att upplysa sina intressenter.