Sökresultat:
4363 Uppsatser om Ekonomiska utvärderingar - Sida 60 av 291
Ekonomisk information och effektivitet - Den ekonomiska informationsspridningens betydelse i ekonomistyrningen
Företag anvÀnder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina
anstÀllda till ökad prestation pÄ arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av
ekonomisk information medför delaktighet och pÄ sÄ vis blir motiverade att göra
sitt yttersta pÄ arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens
effektivitet ökar. Ăr tillhandahĂ„llande av ekonomisk information en motiverande
faktor?
Studien visar att tillgÄng till ekonomisk information gör att de anstÀllda
kÀnner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen
ökar. I vÄr studie har dÀrmed har inte heller motivation genom ekonomisk
information nÄgon betydelse för företagets effektivitet..
Bedömd eller dömd
TrycksÄr medför lidande för patienten, förlÀngd vÄrdtid och ökade ekonomiska kostnader för samhÀllet. Ett första led i prevention och behandling av trycksÄr Àr riskidentifiering och bedömning av nyinskrivna patienter, patienter vars tillstÄnd har förÀndrats under vÄrdtiden samt patienter som skrivs ut frÄn sjukhuset. Syftet med denna studie har varit att undersöka följsamheten avseende anvÀndande av modifierad Nortonskala för riskbedömning av trycksÄr pÄ UMAS. Statistik frÄn tre kliniker pÄ UMAS har sammanstÀllts och granskats. Resultatet visar att patienter i hög grad inte riskbedöms vid in- och utskrivning.
Stallet som social arena
Ridsporten Àr Sveriges nÀst största ungdomssport endast fotbollen Àr större. En miljon svenskar kommer i kontakt med hÀstar pÄ ett eller annat sÀtt och cirka 500 000 rider regelbundet för motion, rekreation eller tÀvling. 200 000 Àr medlem i nÄgon av Svenska ridsportsförbundets 980 klubbar. Svenska ridsports förbundet har sett att det blir allt populÀrare att skaffa egen hÀst antingen Àr den uppstallade hemma eller sÄ hyrs en box i ett stall. I ett stall vistas flera individer pÄ en begrÀnsad yta som de ska samsas om.
Lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet vid misstanke om brott : Fungerar lagen i praktiken?
Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ÄlÀgger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmÀlningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande ÄtgÀrd vid bekÀmpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur revisorn ser pÄ anmÀlningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal pÄ Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras Äsikter om anmÀlningsplikten. Metoden som vi anvÀnt Àr den hermeneutiska metoden som innebÀr att vi skrivit ned vÄra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.
Lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet vid misstanke om brott : Fungerar lagen i praktiken?
Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ÄlÀgger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmÀlningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande ÄtgÀrd vid bekÀmpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur revisorn ser pÄ anmÀlningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal pÄ Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras Äsikter om anmÀlningsplikten. Metoden som vi anvÀnt Àr den hermeneutiska metoden som innebÀr att vi skrivit ned vÄra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.
Antibiotikaresistenta bakterier - Hotbild och möjliga lösningar
Under senare Är har vi fÄtt allt större problem med antibiotikaresistens bland bakterier. Dessa problem Àr delvis en oundviklig följd av anvÀndandet av antibiotika. De förvÀrras dock kraftigt av det faktum att vi anvÀnder antibiotika i en lÄngt större omfattning Àn vad som kan anses nödvÀndigt. Detta överanvÀndande beror till stor del pÄ det faktum att behandling med antibiotika i mÄnga fall Àr en förmÄnlig lösning för den enskilde patienten, som erbjuder ett snabbt tillfrisknande till en lÄg kostnad. Vi har följaktligen ett klassiskt fall av externa effekter, dÀr det som Àr rationellt för den enskilde skiljer sig frÄn det som Àr rationellt för samhÀllet som helhet.
Maskinsamarbete mellan mjölk- och nötköttsproducenter : ett lönsamt alternativ?
PÄ senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lÀgga ner sin verksamhet, till följd av dÄlig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrÄgan och en stark Euro har lett till sÀnkta avrÀkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen Àr trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mÀngd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrÄgan pÄ kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrÄgan tÀcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att Äterta marknadsandelar frÄn utlÀndskt köttet krÀvs bÀttre lönsamhet i produktionen.
Ărter - en nisch? :
A tight economy and a keen competition force the Swedish agricultur to do a structural rationalization. The quantity of farmers is less but the units are growing. How to make money I think some kind of niche is necessary. In my examwork I have locked how to farm herbaceous plant and the marking of herb to feedstuff for horses.
Today health food and alternative medicine are accepted to use and there is an increase in demand.
The Swedish market for herbaceous plants to horses is small and the products are mostly imported. But there is a group of consumers who is willing to pay a higer price for Swedish cultivated herbs.
The only way to find out which herbaceous plants I could cultivate is to make a test cultivate.
I think that the market for herbaceous plants is growing.
JÀmkning och annan skÀlighetsbedömning av skadestÄndsansvar
SkadestÄnd Àr en ersÀttning i pengar som skall sÀtta den skadelidande i samma ekonomiska stÀllning, som om skadan inte hade intrÀffat. SkadestÄnd regleras i skadestÄndslagen (1972:207). Vid skador, dÀr den skadelidande drabbas av skada som en följd av brott, regleras dessa typer av skador Àven i brottsskadelagen (1978:413). NÀr det gÀller skador som uppkommer i trafiken, Äterfinns regler om detta i trafikskadelagen (1975:1410). Huvudregeln Àr att full ersÀttning skall utgÄ till den som drabbas av skada.
Kommer f d Ăsttyskland att komma ikapp? : TillvĂ€xt i det Ă„terförenade Tyskland
Snart femton Ă„r efter det tyska Ă„terförenandet befinner sig landet i nĂ„got av ekonomisk stagnation. I denna uppsats undersöks om Solows neoklassiska modell kan bidra till att kartlĂ€gga orsakerna till detta. För att kunna tydliggöra skillnaderna mellan landsdelarna undersöks f d Ăst- och VĂ€sttyskland var för sig och med hjĂ€lp av simuleringar försöker jag se pĂ„ hur utvecklingen för framtiden kan te sig. En tydlig orsak till landets ekonomiska problem verkar vara det lĂ„ga bidraget till tillvĂ€xten frĂ„n arbetskraften. Enligt mina simuleringar verkar nĂ„got överraskande det forna Ăsttyskland produktivitetsmĂ€ssigt vara pĂ„ vĂ€g ikapp det forna VĂ€sttyskland i ett femtioĂ„rigt perspektiv, till stor del pĂ„ grund av en högre investeringskvot och högre teknisk utvecklingstakt..
Arbetsrationalisering genom samarbete : en fallstudie
To be a part of the future we have to make a profit, one way to improve the profit margin is by
reducing the fixed costs. This paper discusses the financial results of equipment cooperatives in
crop production. Through a case study of three farms in Södermanland, we have an example of
how it can look today and how it could look tomorrow. The three farms are crop-producing farms
with slightly different orientation. Jursta GÄrd, 155 hectares, and DjursnÀs SÀteri, 215 hectares,
have grains crop and oilseed crops as the main crops, and Nibble GĂ„rd, 340 hectares, mostly have
pasturelands and some grain crops.
Utbildningssituationen i Tanzania : En studie om hur avskaffandet av den allmÀnna skolavgiften har pÄverkat nÀrvarograden i Kagera
Tanzania har lÀnge strÀvat efter att uppnÄ sÄ kallad universal grundskoleutbildning, menhaft blandad framgÄng, Är 2001 genomfördes ett nationstÀckande projekt för att försökauppnÄ detta (BEMP). Som en del av projektet avskaffades skolavgiften i landets statligagrundskolor vilket förvÀntas öka nÀrvaron i skolorna. I denna uppsats kommer enutbildningsmodell anvÀndas för att analysera hur situationen har utvecklats frÄn Är 1994till 2004 samt effekterna av projektet. En aning förvÄnande sÄ visade det sig attnÀrvarograden har sjunkit mellan de undersökta Ären. Slutsatsen som kan dras av det Àratt skolavgiften endast utgör en liten del av kostnaden som förknippas medgrundskoleutbildningen och att det krÀvs fer ÄtgÀrder Àn att endast ta bort ekonomiskaintrÀdeshinder för att uppnÄ universal grundskoleutbildning..
Kina : Möjligheter och problem vid en etablering i Mittens rike
Den ekonomiska utvecklingen i Kina har varit snabbare Ă€n i nĂ„got annat land och idag tillhör Kina toppskiktet bland vĂ€rldens ledande ekonomier. Ă
r 2001 blev Kina en fullvÀrdig medlem i WTO vilket gjorde att Kinas nÀringsliv öppnades upp allt mer för utlÀndska företag och investeringar, men den kinesiska staten vill inte helt slÀppa kontrollen över vissa strategiskt viktiga marknader. Beroende pÄ bransch, verksamhet eller etableringsform Àr förutsÀttningarna olika. Det finns alltsÄ mÄnga specifika faktorer och förhÄllanden som kan skapa möjligheter eller problem för företag som skall etablera sig i Kina. Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra just de specifika möjligheter och problem som finns pÄ den kinesiska marknaden och hur svenska företag som har valt att etablera sig i Kina upplever dessa..
Ekonomisk ojÀmlikhet och tillvÀxt i en global vÀrld
FrĂ„gan om ekonomisk ojĂ€mlikhet tillhör kanske en av de mest kontroversiella frĂ„gorna genom historien. Ă
sikterna om fördelar och nackdelar med ekonomisk ojÀmlikhet, men kanske framförallt graden av ojÀmlikhet gÄr isÀr. Det har till en början inom forskningen antagits att ekonomisk ojÀmlikhet Àr en förutsÀttning för tillvÀxt genom att det frambringar investeringar och Àr viktigt för incitamentsskapandet. Ny forskning tyder dÀremot pÄ att tillvÀxt och ekonomisk ojÀmlikhet har ett negativt samband, sÀrskilt nÀr förhÄllandet studeras pÄ lÄng sikt. Om sÄ Àr fallet har detta stor betydelse för ekonomiska och politiska beslut.
UtlÀndska studenter : Vilka samhÀllsekonomiska effekter kan motivera att deras utbildning i Sverige subventioneras?
De senaste Ären har det förts en debatt i Sverige om utlÀndska studenter vid svenska universitet och högskolor och om studieavgifter ska införas för denna grupp studenter.Genom att försöka koppla de ofta förekommande argumenten i den diskussionen till den ekonomiska teorin om externa effekter syftar denna uppsats till att svara pÄ vilka effekter av utlÀndska studenter som, ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv, skulle kunna berÀttiga att det svenska samhÀllet subventionerar deras utbildning. Det finns flera effekter, varav de flesta Àr externa, som gynnar svenska samhÀllet och dÀrmed skulle kunna berÀttiga subventioner. Den viktigaste Àr att kvalificerad arbetskraft lockas till Sverige..