Sökresultat:
5209 Uppsatser om Ekonomiska olikheter - Sida 28 av 348
Räcker Svenskheten Till? : En studie i svenska företags användning av svenskheten som differentieringsverktyg vid en utlandsetablering
Sverige är i ekonomiska sammanhang ett litet land, en begränsad hemmamarknad tvingar företag utomlands för att möjliggöra en expansion. Sverige är internationellt känt som en designnation och uttrycken ?Swedish Grace? samt ?Swedish Modern? har blivit synonymt med kvalitet, säkerhet och nytänkande. Problemet som denna uppsats ämnar att undersöka är i vilken utsträckning svenska design-företag anpassar eller standardiserar svenskheten vid en utlandsetablering.Syftet med uppsatsen är att med en jämförande studie utvärdera och analysera hur tre stycken små och ett stort svenskt designföretag väljer marknadsföringsstrategivid en utlandsetablering. Vi har ingående studerat dessa fyra företag och datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer med representanter från företagen.Vår undersökning har visat att valet att anpassa eller standardisera svenskheten är kunskap- och erfarenhetsstyrt, men även beroende av företagets storlek.
Ekonomisk brottslighet i restauranger : Hur har den påverkats av kraven på personalliggare och certifierat kassaregister?
Den här uppsatsen grundar sig i problemet med ekonomisk brottslighet i restaurangbranschen. Restaurangbranschen är en av de branscher där ekonomisk brottslighet anses förekomma i störst utsträckning.Syftet med uppsatsen är att utreda vilka åtgärder som vidtagits för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten inom restaurangbranschen samt vilka effekter åtgärderna fått.Uppsatsen baseras på en undersökning gjord genom litteratursökning och intervjuer. Totalt har sex intervjuer genomförts, bestående av respondenter från restauranger, revisor, redovisningskonsult samt Skatteverket. En avgränsning har gjorts till restauranger i Karlstadsområdet.Uppsatsens fokus har lagts på införandet av krav på personalliggare, vilket gäller sedan den 1 januari 2007 samt krav på certifierat kassaregister, som gäller sedan den 1 januari 2010. Dessa krav undersöks närmre och diskussion runt deras tänkbara effekter förs.Slutsatsen av undersökningen visar att det är svårt att beräkna omfattningen av den ekonomiska brottsligheten och att det förmodligen finns ett mörkertal bakom den statistik som förs.
Konflikter i skolan : Lärares syn på elevkonflikter
I läraryrket är det viktigt att kunna hantera konflikter. I Skollagen kan man läsa att den som verkar inom skolan aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling. Därför är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur lärare möter och ser på en konflikt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som visar att lärare ser på konflikter på olika sätt och detta resulterar i olikheter vid bemötandet av konflikter. Många av respondenterna ser konflikterna som något negativt medan några ser det som en möjlighet till utveckling.
Automatiseringsmetoder : elevers attityder till tabellträningen
Syftet med det här arbetet har varit att undersöka elevernas inställning till den grundläggande tabellträningen i skolan och huruvida de genom olika träningsmetoder kan förbättra sina resultat.Undersökningen bygger på en elevenkät, ett förkunskaps- och ett uppföljningstest, som eleverna fått genomföra under tidspress, samt intervjuer med några elever och inblandade lärare.Resultatet visar att de flesta elever har en god inställning till tabellträningen i skolan och att träningsmetoderna, trots sina likheter och olikheter, medförde att de flesta eleverna lyckades förbättra sina resultat.Slutsatserna är att majoriteten av eleverna i den här undersökningen har en god inställning till tabellträningen och när dessa elever själva fick välja den träningsmetod de trivdes bäst med, presterade de ett bättre resultat på kunskapstestet..
Ekonomiska tolkningar av hälso- och sjukvårdens väntetider och väntelistor
Studie redogör för ekonomiska tolkningar av väntetider och väntelistor inom hälso- och sjukvården i syfte att utröna om det finns någon entydig sådan tolkning. Vidare diskuteras den utvidgade vårdgarantin som infördes i november 2005 och eventuella fördelningsimplikationer till följd av det väntetidstak som garantin innebär. Studien baseras på erfarenheter från tidigare forskning. Ett urval representativa studier presenteras och analyseras i syfte att återge de speglingar av väntetider och väntelistor som dominerar den hälsoekonomiska debatten. Väntetider och väntelistor kan tolkas som en jämviktsskapande fördelningsmekanism mellan utbud och efterfråga då förseningar i vårdkonsumtionen medför att nyttan av vårdåtgärden minskar.
Empirisk studie av Föreningssparbankens aktieindexobligationer
Abstrakt Syftet med uppsatsen är att empiriskt undersöka om Föreningssparbanken lyckats generera riskjusterad överavkastning genom utgivna aktieindexobligationer. Detta kommer att undersökas genom att räkna ut Sharpe kvoten för respektive aktieindexobligation och jämföra den mot den underliggande tillgångens Sharpe kvot. Undersökningsdata är beräknade på månadsbasis och sträcker sig över drygt tio år för att fånga produkten i upp samt nedgångar på börsen. Vi har med hjälp av vedertagna ekonomiska jämförelsemått undersökt om det går att påvisa någon skillnad i Sharpe kvot för aktieindexobligationerna och dess underliggande tillgång. Resultaten av studien visar att Föreningssparbanken inte lyckats generera en högre riskjusterad avkastning än de underliggande tillgångarna.
Gruppdynamik i manliga idrottslag
Studien syftar till att undersöka manliga idrottslag och få en ökad kunskap i
gruppdynamikens uppbyggnad och påverkan på laget och dess individer. Metoden
som används för detta är tre stycken halvstrukturerade intervjuer samt
observationer. Resultatet visade att gruppdynamiken är en väldigt vikig del av
idrottslag. Stämningen som finns är byggd på gamla traditioner om hur män i
grupp ska fungera samt på en rollsättning som görs i laget. Detta i sin tur
skapar en speciell ton och kommunikation inom laget som främjar vi-känslan och
samhörigheten.
Vad beror ökningen av anmälda ekobrott på?
År 2008 drabbades världen av en finanskris. Följderna blev framförallt konkurs och stigande arbetslöshet i många länder. I Sverige finns det olika verksamheter som har särskilda roller i att motarbeta ekobrott och en av dem är Ekobrottsmyndigheten som varje år genomför en analys av den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Rapporten visar att lågkonjunkturen medför stora risker för att ekobrotten ökar i många branscher. Anmälningarna har ökat kraftigt de senaste åren.
Kärnverksamheten i fokus : En studie om sma?fo?retagares outsourcingbena?genhet
Majoriteten av alla svenska företag idag är småföretag och står tillsammans för nästan hälften av Sveriges totala BNP. Att dessa företag är viktiga för Sveriges fortsatta ekonomiska tillväxt är därför en självklarhet. Tidigare undersökningar visar att de flesta företagen upplever att det största hindret för framtida tillväxt är brist på tid, tid som många lägger på arbete med ekonomiska uppgifter. Samtidigt vittnar andra studier om att outsourcing blivit en naturlig del i många företag. Syftet med denna studie är därför att förklara småföretagarnas outsourcingbenägenhet och hur de fördelar sin tid mellan ekonomiska uppgifter och övriga arbetssysslor.
Företaget Manchester United : En kontraktsekonomisk studie
Denna kontraktsekonomiska studie behandlar fotbollsklubben och företaget Manchester United, en av världens största och framgångsrika klubbar alla kategorier. Syftet med uppsatsen är att dels kartlägga Manchester Uniteds kontraktsnät, dels att begripliggöra de kontraktsrelationer som särskiljer Manchester United från vanliga nuvärdesmaximerande företag utifrån kontraktsekonomisk teori. Den ekonomiska teori som ihuvudsak används i uppsatsen är kontraktsekonomisk teori som innefattar teorier om kontraktsnät, principal-agentrelationer och transaktionskostnader. Uppsatsen tar främst upp det som skiljer Manchester United från ett traditionellt företag. De kontraktsparter som vi fokuserar på är spelare, supportrar och sponsorer då dessa kontraktsparter är unika för företag som Manchester United.
Likheter eller olikheter : Märks grundutbildningen vid bedömning av psykoterapier?
Uppsatsen är avsedd att vara ett inlägg i frågan om hur vår grundläggande yrkesidentitet präglar våra identiteter som psykoterapeuter. Den tar upp frågan om man kan urskilja identiteten hos socionomer och psykologer efter den gemensamma psykoterapeututbildningen, utifrån de svarsalternativ en grupp psykoterapeuter gör i en vinjettundersökning.De teoretiska ingångarna är psykologi respektive socialt arbete och centrala begrepp för de bägge professionsfälten idag.Resultaten har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och visar på en skillnad mellan de två grupperna, framförallt när det gäller begreppen kognition och empowerment.I diskussionen framgår att det finns en linje även i fler av resultaten, som understryker att likheterna är större än skillnaderna, men att man kan se grundutbildningens påverkan i psykologens mer intrapsykiska förhållningssätt medan socionomen reflekterar över faktorer som berör människans kontextuella och samhälleliga tillvaro. .
Dold Pensionsskuld : Ett kommunalt luftslott
Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstått före 1998 som en skuld, utan ska istället redovisa den som en post inom linjen på balansräkningen.Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre än vad det skulle varit om pensionsskulden var medräknad. Precis så agerar också de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och använder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undanträngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. Varifrån ska kommunen få pengar?Kan man säga att dagens kommunala redovisningsregler upprätthåller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hänsyn till? Med ett kommunalt självstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att själva styra sin verksamhet.
Empiriska aspekter av automatiska stabilisatorer
Inför folkomröstningen om införandet av Euron och deltagande i tredje steget av den ekonomiska och monetära unionen 14 september 2003 debatterades de automatiska stabilisatorerna livligt. En fördel som framfördes var deras snabba reaktion vid konjunkturförändringar. Studeras stabilisatorerna en aning närmare är detta antagandet inte helt uppenbart. I debatten nämndes också stabilisatorerna som en vital del av stabiliseringspolitiken men några empiriska bevis på storleken presenterades aldrig. Jag bestämde mig därför att gå till grunden med frågan om de automatiska stabilisatorerna för att undersöka om de var tillräckliga för ett EMU medlemskap.
Planekonomi : Tillväxt, konkurrens och sysselsättning i den översiktliga planeringen
Denna upppsats syfter till att undersöka hur kommuner hanterar ekonomiska faktorer samt vilken rollsom ekonomisk aktör de tar, i den översiktliga planeringen.Arbetet utgår ifrån två stycken frågeställningar: ?Hur hanteras ekonomiska faktorer (i form av tillväxt,konkurrens och sysselsättning) i den översiktliga planeringen?? samt ?Vilken roll har kommunen somekonomisk aktör i den översiktliga planeringen??. För att besvara dessa frågor har 30 stycken översiktsplaner för totalt 32 kommuner undersökts med en innehållsanalys.Undersökningen visar hur kommunerna ofta väljer att välja att lägga fokus på sin ?attraktivitet? för alla tre av de berörda faktorerna. Boende- och livsmiljö pekas ut som särskilt viktiga.
Förmedling av kommersiella fastigheter i skuggan av finanskris
Titel: Förmedling av kommersiella fastigheter i skuggan av finanskris Nivå: B-uppsats Författare: Erik Sohlberg, Viktor Sikström Handledare: Tommy Gerdemark Datum: 2009 december Syfte: Att ge blivande fastighetsmäklare och redan etablerade fastighetsmäklare en inblick i fastighetsförmedlingens förutsättningar och problem gällande den kommersiella fastighetsmarknaden. Metod: Information har hämtats ur litteratur kopplat till ämnet i form av böcker, tidskrifter och internet. Vi har även genomfört intervjuer med två personer med lång erfarenhet i branschen. Resultat & slutsats: Kommersiell fastighetsförmedling ställer ökade krav och förutsättningar på fastighetsförmedlaren jämfört med att sälja lägenheter till privatpersoner. Detta gäller speciellt i svåra ekonomiska tider då bankerna är restriktiva i sin kreditgivning. Förslag till fortsatt forskning: En generell fördjupning av fastighetsmarknadens ekonomiska situation och utveckling är nödvändig för att få en bättre förståelse. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen förklarar och beskriver hur det är att vara fastighetsmäklare för kommersiella fastigheter och hur marknaden för dem fungerar. Nyckelord: Kommersiella fastigheter, fastighetsförmedling, finanskris.