I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över två vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas är: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen är självisk. Angående (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) är mer komplicerat.

Leasing som finansieringsmetod för lantbruksmaskiner är ingen ny företeelse men har inte slagit igenom i Sverige på samma sätt som i en del andra länder. Intresset för leasing är svagt i Sverige varpå det är av intresse att undersöka hur lantbrukare resonerar kring finansieringsmetoder för investeringar. Syftet med uppsatsen är att analysera om varför leasing inte används av lantbrukare i större utsträckning. Arbetet är uppbyggt på två delar, en teoretisk referensram där relevanta teorier och tidigare forskning beaktas, och en empirisk del där resultatet från beräkningar gällande leasing och finansiering av banklån presenteras. I det empiriska avsnittet redovisas fyra intervjuer med lantbrukare. Efter att val av metod, redovisas urval av respondenter och en beskrivning av hur intervjuerna har genomförts.

Det finns många faktorer som påverkar hur svårlöst en konflikt är. Vi undersöker en av dem, nämligen skuggnätverken, genom att titta på kausalsambandet mellan skuggnätverk och staters olika uppbyggnadsprocesser. Begreppet skuggnätverk är en adaption av Nordstroms ?shadows? ? det vill säga ekonomiska och politiska länkar som på både lokal och internationell nivå rör sig utanför de statliga direktiven. Genom att studera skuggnätverkens utbredning i fyra afrikanska länder: Sydafrika, Kongo, Angola och Sierra Leone, ser vi de effekter som de har haft på de ekonomiska, politiska och sociala områdena i respektive länder.

SammanfattningOlikheter mellan länder och deras olika regelverk gör att företags års-redovisningar skiljer sig åt och intressenter får svårare att jämföra finansiell information. Olikheter leder i sin tur till olika definitioner och värderingar vid redovisning, vilket gör att jämförbarheten mellan företag och värdering av ett företag blir en komplicerad verksamhet. (FAR 2009). Immateriella tillgångar har diskuterats flitigt och det finns argument både för och emot huruvida företagen skall aktivera tillgången i balansräkningen (Sundgren et al 2007). FoU inom läkemedelsindustrin är en mycket riskfylld verksamhet, eftersom endast cirka 10 procent av alla läkemedel som når utvecklingsfasen kommer ut på marknaden till slut och cirka 20 procent av de marknadsförda läkemedlen är tillräckligt lönsamma för att så småningom täcka den investering som gjorts i dem (Nickisch et al 2009).Undersökningen ämnar svara på följande frågor: Vilka är de huvudsakliga faktorer som begränsar företagen vid redovisning av FoU? I vilken omfattning aktiverar företagen kostnader för FoU som en tillgång? Vilka är de tänkbara orsakerna bakom läkemedelsföretagens val av redovisning av FoU?Syftet med uppsatsen är att identifiera hur företagen inom läkemedels-branschen redovisar FoU i sina räkenskaper, samt vilka begränsningar och möjligheter företagen står inför i och med gällande regelverk och rekommen-dationer.Uppsatsen är i huvudsak konstruerad med hjälp av den kvalitativa metoden.

I denna studie används Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhåller sig till begreppet motivation samt hur de går till väga för att öka motivationen bland anställda, trots ekonomiska begränsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmänintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning på området. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier såsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktäristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer på Mölndals Stad sammanställs i vårt empiriska material med inriktning på de intervjuades åsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vår studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det främst handlar om att de sällan är allmän kända, varken för ledaren eller anställda. Detta beror på att motivationssystem ofta förknippas med väl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltså inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system.

Redovisningssystemet är ett system som måste tolkas eftersom redovisningsspråket anses svårt och komplext. Tolkningarna skiljer sig revisorer emellan, trots att dessa har samma utbildning. Skilda tolkningar beror på olika erfarenheter och skilda bakgrunder. Olika tolkningar bidrar till att det kan uppstå problem i språket mellan ekonomer som missuppfattar varandra. Det är inte bara mellan ekonomer som språkproblematik kan uppstå.

För de flesta människor är deras bostadstransaktioner de största transaktioner de är delaktiga i. För att genomföra denna process krävs förhandlings-, juridiska-, ekonomiska- och tekniska kunskaper inom den specifika fastighetsmarknaden. Köparen och säljaren behöver därav ofta anlita externa experter för att stödja dem i deras mellanhavanden. Hur de ekonomiska intressena bevakas i denna process skiljer sig både inom och mellan de internationella fastighetsmarknaderna. Det svenska systemet, där en mäklare representerar både köpare och säljare, är internationellt sätt mycket ovanligt.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga de nya villkor som, enligt den rådande diskursen inom globaliseringsämnet, färgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa påverkat den svenska socialdemokratin. Huvudfrågan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna fråga har vi även formulerat en underfråga som besvaras först: Vad är den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rådande diskursen, haft på nationers inhemska politik? Studien sker i två steg, där det första steget fokuserar på underfrågan och den andra på huvudfrågan. De olika stegen skiljer sig något i metodiken, även om båda delar utgår från textanalys. Den första delen är en är av en mer deskriptiv art, där fokus legat på texternas manifesta innehåll, medans den andra är mer av en analys där det latenta innehållet varit mer intressant.

Uppsatsen undersöker hur samhällskunskapsböckers innehåll, med fokus på förmedlandet av ekonomiska förhållanden, har förändrats över tid.Läroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive läroplaners kursplaner för ämnet samhällskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns läroplaner och läromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns även presenterade.Undersökningen är gjord utifrån tre läromedel i samhällskunskap, vilka har närlästs och i samband med närläsningen dokumenterats i ett analysschema utifrån vilket resultatet är presenterat. Läromedlen är från år 1966, 1990 och 2007.Innehållsmässigt följer läromedlen till övervägande del vad som eftersöks från styrdokumentens håll, även om det finns skillnader i hur och i vilken utsträckning information lyfts fram i de olika läromedlen. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomiavsnitten i läromedlen har blivit mindre i omfång samt att bakgrundsinformationen till varför våra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur läromedlen. .

Arbetet studerar Göteborgs-Postens rapportering om företag de senaste tio åren. Syftet med undersökningen var att se i vilken utsträckning tidningens bevakning av den ekonomiska makten kan anses vara granskande..

Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen ter sig mellan chefer och medarbetare gällande förmedlande av policys och riktlinjer angående anställdas användande av sociala medier. Dessa chefer och medarbetare arbetar inom Sollefteå och Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Studien utgår ifrån ett antal kommunikationsteorier som främst berör internkommunikation. Dessa teorier har fått ligga till grund för hela vår studie. Studien är en icke generaliserbar fallstudie som besvarar nedan skrivna frågor: Hur förmedlas policys och riklinjer? Vilka sociala medier- policys och riktlinjer finns hos kommunerna idag angående de anställdas användande av sociala medier? Har de två kommunerna sett över e-delegationens riktlinjer gällande sociala medier? Vilka likheter och olikheter finns i kommunikationen av policys gällande sociala medier mellan de olika kommunerna och de anställda inom de olika kommunerna? Vi valde att undersöka ämnet genom att utföra kvalitativa samtalsintervjuer över telefon med två anställda på informationsavdelningen, fyra chefer och åtta medarbetare i de båda kommunerna. Resultatet visar att det skiljer sig mellan de båda kommunerna i deras sätt att kommunicera policys och riktlinjer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Afrika har haft så dålig tillväxt de senaste sexton åren jämfört med resten av världen. Paneldata från 41 afrikanska länder mellan åren 1989 och 2004 används för att undersöka åtta variablers påverkan på den ekonomiska tillväxten. Variablerna som ska granskas är sparande, humankapital, inflation, inflation i kvadrat, bistånd, öppenhet, jämställdhet och aids. Fokus ligger på aids och jämställdhet, eftersom de inte varit föremål för tidigare empirisk forskning i samma utsträckning som de andra variablerna. Regressioner gjordes dels över ett treårsintervall och dels över ett femårsintervall för att undersöka hur variablerna påverkar tillväxten för olika tidsperioder.

Denna uppsats analyserar utvecklingen av principen Special and Differential Treatment (SDT) i den internationella handelsregimen. Fokus är på förändringen i tillämpningen av denna princip. Uppsatsen identifierar hur principen har tillämpats sen dess uppkomst samt hur ett skifte i det ekonomiska utvecklingstänkandet kom att utgöra en avgörande faktor för den nedgång i tillämpning som observerats. Vidare identifierar uppsatsen också hur nya dimensioner av världshandeln har skapat nya problem för utvecklingsländerna, vilket i sin tur har skapat ett behov av en fortsatt, men i många avseenden annorlunda, tillämpning av SDT-principen.Uppsatsen kommer till slutsatsen att det nya ekonomiska utvecklingstänkandet har suddat ut rationaliteten bakom det forna tillämpandet av SDT-principen. Samma utvecklingstänkande har dock lagt grunden för en ny tillämning.

Rapporten syftar till att belysa och analysera den svenska lagstiftningen som har kommit kallas lärarundantaget ur ett mikroekonomiskt perspektiv. Lagtexten reglerar patenträttigheter främst mellan enskilda forskare och högskolor. Syftet med analysen är att kommentera eventuella ekonomiska effekter på utformningen av system för ersättning och dess effekter på incitament att bedriva forskning. Ett resonemang om effektiv riskdelning vid kontraktsformulering förs även. Rapporten bygger främst på ekonomisk litteratur och artiklar publicerade i tidningar med ekonomisk anknytning.