Sökresultat:
4356 Uppsatser om Ekonomiska oegentligheter - Sida 60 av 291
Maskinsamarbete mellan mjölk- och nötköttsproducenter : ett lönsamt alternativ?
På senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lägga ner sin verksamhet, till följd av dålig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrågan och en stark Euro har lett till sänkta avräkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen är trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mängd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrågan på kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrågan täcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att återta marknadsandelar från utländskt köttet krävs bättre lönsamhet i produktionen.
Örter - en nisch? :
A tight economy and a keen competition force the Swedish agricultur to do a structural rationalization. The quantity of farmers is less but the units are growing. How to make money I think some kind of niche is necessary. In my examwork I have locked how to farm herbaceous plant and the marking of herb to feedstuff for horses.
Today health food and alternative medicine are accepted to use and there is an increase in demand.
The Swedish market for herbaceous plants to horses is small and the products are mostly imported. But there is a group of consumers who is willing to pay a higer price for Swedish cultivated herbs.
The only way to find out which herbaceous plants I could cultivate is to make a test cultivate.
I think that the market for herbaceous plants is growing.
Jämkning och annan skälighetsbedömning av skadeståndsansvar
Skadestånd är en ersättning i pengar som skall sätta den skadelidande i samma ekonomiska ställning, som om skadan inte hade inträffat. Skadestånd regleras i skadeståndslagen (1972:207). Vid skador, där den skadelidande drabbas av skada som en följd av brott, regleras dessa typer av skador även i brottsskadelagen (1978:413). När det gäller skador som uppkommer i trafiken, återfinns regler om detta i trafikskadelagen (1975:1410). Huvudregeln är att full ersättning skall utgå till den som drabbas av skada.
Kommer f d Östtyskland att komma ikapp? : Tillväxt i det återförenade Tyskland
Snart femton år efter det tyska återförenandet befinner sig landet i något av ekonomisk stagnation. I denna uppsats undersöks om Solows neoklassiska modell kan bidra till att kartlägga orsakerna till detta. För att kunna tydliggöra skillnaderna mellan landsdelarna undersöks f d Öst- och Västtyskland var för sig och med hjälp av simuleringar försöker jag se på hur utvecklingen för framtiden kan te sig. En tydlig orsak till landets ekonomiska problem verkar vara det låga bidraget till tillväxten från arbetskraften. Enligt mina simuleringar verkar något överraskande det forna Östtyskland produktivitetsmässigt vara på väg ikapp det forna Västtyskland i ett femtioårigt perspektiv, till stor del på grund av en högre investeringskvot och högre teknisk utvecklingstakt..
Arbetsrationalisering genom samarbete : en fallstudie
To be a part of the future we have to make a profit, one way to improve the profit margin is by
reducing the fixed costs. This paper discusses the financial results of equipment cooperatives in
crop production. Through a case study of three farms in Södermanland, we have an example of
how it can look today and how it could look tomorrow. The three farms are crop-producing farms
with slightly different orientation. Jursta Gård, 155 hectares, and Djursnäs Säteri, 215 hectares,
have grains crop and oilseed crops as the main crops, and Nibble Gård, 340 hectares, mostly have
pasturelands and some grain crops.
Utbildningssituationen i Tanzania : En studie om hur avskaffandet av den allmänna skolavgiften har påverkat närvarograden i Kagera
Tanzania har länge strävat efter att uppnå så kallad universal grundskoleutbildning, menhaft blandad framgång, år 2001 genomfördes ett nationstäckande projekt för att försökauppnå detta (BEMP). Som en del av projektet avskaffades skolavgiften i landets statligagrundskolor vilket förväntas öka närvaron i skolorna. I denna uppsats kommer enutbildningsmodell användas för att analysera hur situationen har utvecklats från år 1994till 2004 samt effekterna av projektet. En aning förvånande så visade det sig attnärvarograden har sjunkit mellan de undersökta åren. Slutsatsen som kan dras av det äratt skolavgiften endast utgör en liten del av kostnaden som förknippas medgrundskoleutbildningen och att det krävs fer åtgärder än att endast ta bort ekonomiskainträdeshinder för att uppnå universal grundskoleutbildning..
Kina : Möjligheter och problem vid en etablering i Mittens rike
Den ekonomiska utvecklingen i Kina har varit snabbare än i något annat land och idag tillhör Kina toppskiktet bland världens ledande ekonomier. År 2001 blev Kina en fullvärdig medlem i WTO vilket gjorde att Kinas näringsliv öppnades upp allt mer för utländska företag och investeringar, men den kinesiska staten vill inte helt släppa kontrollen över vissa strategiskt viktiga marknader. Beroende på bransch, verksamhet eller etableringsform är förutsättningarna olika. Det finns alltså många specifika faktorer och förhållanden som kan skapa möjligheter eller problem för företag som skall etablera sig i Kina. Syftet med den här studien är att synliggöra just de specifika möjligheter och problem som finns på den kinesiska marknaden och hur svenska företag som har valt att etablera sig i Kina upplever dessa..
Ekonomisk ojämlikhet och tillväxt i en global värld
Frågan om ekonomisk ojämlikhet tillhör kanske en av de mest kontroversiella frågorna genom historien. Åsikterna om fördelar och nackdelar med ekonomisk ojämlikhet, men kanske framförallt graden av ojämlikhet går isär. Det har till en början inom forskningen antagits att ekonomisk ojämlikhet är en förutsättning för tillväxt genom att det frambringar investeringar och är viktigt för incitamentsskapandet. Ny forskning tyder däremot på att tillväxt och ekonomisk ojämlikhet har ett negativt samband, särskilt när förhållandet studeras på lång sikt. Om så är fallet har detta stor betydelse för ekonomiska och politiska beslut.
Utländska studenter : Vilka samhällsekonomiska effekter kan motivera att deras utbildning i Sverige subventioneras?
De senaste åren har det förts en debatt i Sverige om utländska studenter vid svenska universitet och högskolor och om studieavgifter ska införas för denna grupp studenter.Genom att försöka koppla de ofta förekommande argumenten i den diskussionen till den ekonomiska teorin om externa effekter syftar denna uppsats till att svara på vilka effekter av utländska studenter som, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, skulle kunna berättiga att det svenska samhället subventionerar deras utbildning. Det finns flera effekter, varav de flesta är externa, som gynnar svenska samhället och därmed skulle kunna berättiga subventioner. Den viktigaste är att kvalificerad arbetskraft lockas till Sverige..
Majorbolagen och musikern i dagens musikindustrier : Med marknadsföring som den gemensamma nämnaren
Denna studie avser att undersöka hur man kna använda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien är utförd på tre olika skolor med åtta informatanter, både lärare och elever. Studien rör ämnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebär att den bygger på vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrån olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som använts är av semistrukturerad karaktär, d.v.s.
Regionala obalanser och matchningseffektivitet i Sverige 1983-2004
Denna uppsats analyserar matchningseffektiviteten mellan lediga jobb (vakanser) och arbetslösa. Det faktum att den svenska Beveridgekurvan skiftat utåt under 1990-talet är en indikation på att de arbetslösa inte lika effektivt ?matchas? ihop med de lediga jobb som skapas. I uppsatsen identifieras två faktorer som påverkar matchningseffektiviteten; sökbeteendet hos arbetsgivarna och de arbetslösa, samt regionala obalanser mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Sammanfattningsvis kan sägas att båda faktorerna tycks bidragit till sämre matchningseffektivitet under 1990-talet..
"Att komma vidare"- Drivkrafter, hinder och strategier för ett livslångt lärande
Denna C-uppsats syftar till att nå en större förståelse för vilka krafter det är som påverkar individers engagemang i ett livslångt lärande. Både lärandets livsvida och dess livslånga dimension behandlas. Dessa dimensioner är ett försök att inom ramen för ett livslångt lärande beskriva hela det universum inom vilket lärande kan ske. Studien har genomförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och sex informanter, som alla har anknytning till ämnesområdet pedagogik. Resultatet visar att den starkaste drivkraften utgörs av individernas egen inneboende längtan och vilja till lärande och utveckling.
Inflationsprognoser i Sverige: Vilket gapmått bör användas?
Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida BNP-gap kan förutspåinflationen bättre jämfört med arbetslöshetsgap. Svensk kvartalsdata från1993 till och med 2005 har använts. Gapmåtten skapas med två olika metoder,en linjärregression och ett HP-filter. En direkt prognosmodell används föralla prognoser med out of sample metodik. Prognoshorisonterna somanvänds är ett kvartal, fyra kvartal samt åtta kvartal.
U+ME - ?Den nordligaste kulturhuvudstaden någonsin?
I övergången från industrialism till post-industrialism förändras städernas
ekonomiska förutsättningar och ökar konkurrensen. Städer som tidigare haft en
god tillväxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens från länder
som tillhandahåller billigare arbetskraft. I den här situationen väljer många
städer att satsa på att stärka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att
locka till sig nya invånare, nya företag, turister, externt kapital. En
strategi är att satsa på kultur och evenemang.
Värdskapet för evenemang kan vid första anblick framstå som en odelat positiv
och oproblematisk företeelse, något som gagnar staden med alla dess invånare
samt även regionen och landet som helhet.
Mikroproduktion av el : Micro-production of electricity
På elmarknaden har man utvecklat fenomenet mikroproduktion av elenergi vilket innbär att slutkunden själv ska producera sin el främst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett växande intresset för mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det främst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sätts upp vid deras egendom. I den här studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anläggningar för att producera småskalig elkraft. Men även tittat på den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt ställt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror.