Uppsatsens resultat visar att det saknas ett entydigt luftmaktsteoretiskt stÀllningstagande. IstÀllet Äterfinns en tudelad teoribild, dels den svenska traditionella defensiva luftmaktsteorin, men ocksÄ den som inriktas mot en vÀstlig modern expeditionÀr luftmaktsteori.Resultatet stöds av slutsatserna frÄn studien av förmÄgeutvecklingen, en utveckling som spÀnner över en bred men traditionell förmÄgebas. Huruvida ett tudelat teoretiskt stÀllningstagande och ett i huvudsak traditionellt förmÄgeutvecklingsprogram, kommer vara effektivt att möta framtidens uppgifter och ekonomiska realiteter ÄterstÄr att se..

Uppsatsen Àmnar undersöka om Ving, Apollo och Fritidsresor tar ett ansvar för att uppnÄ hÄllbar turism. Detta undersöks bland annat genom arrangörernas hemsidor samt att turistens perspektiv belyses i en enkÀtundersökning.HÄllbar turism kopplas ofta samman med hÄllbar utveckling, Ving, Apollo och Fritidsresor definierar detta som miljö och socialt ansvar. I stora drag handlar det om att ta hÀnsyn till dagens behov utan att riskera framtiden för kommande generationer. Ur ett turismperspektiv innebÀr detta att aktörerna pÄ resemÄlet mÄste ta hÀnsyn till bÄde lokalbefolkningen och turisterna. För att en destination ska ses som hÄllbar mÄste miljömÀssiga, sociala samt ekonomiska faktorer finnas i Ätanke.Researrangörer bistÄr turisterna med olika typer av arrangemang som faller under turismprodukten; transport, boende och aktiviteter.

Ekonomisk redovisning har funnits sedan 2300 Är f.Kr. Idag har alla nÄgon form av redovisning, vanligen externredovisning till yttre intressenter och internredovisning för företagets egen uppföljning. Redovisaren Àr ansvarig för att fÄnga företagets affÀrer och beskriva dem pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ att mottagaren kan förstÄ och anvÀnda informationen. En av de mottagare som kan vara intresserade av ekonomisk information frÄn företaget Àr dess anstÀllda. För dem som inte dagligen arbetar med ekonomi kan det dock vara svÄrt att följa ekonomiska resonemang och att förstÄ ekonomiska rapporter.Denna uppsats tar upp bÄde teori och empiri kring Àmnet förmedlande av ekonomisk information till anstÀllda.

Dagens polisutbildningsförordning Àr frÄn 1998. Den 16:e april 2008 presenterade polisutbildningsutredningen sina förslag för en förÀndrad polisutbildning för Justitieminister Beatrice Ask. Hur har kraven sett ut inför arbetet med att förÀndra dagens polisutbildning och hur har tankegÄngarna gÄtt pÄ landets polismyndigheter? Resultaten jag fÄtt fram visar att den framtida polisen kommer att se nÄgorlunda annorlunda ut Àn vad dagens nyexaminerande polisstudenter gör. Mina resultat visar ocksÄ att den volymökning som skett i och med Alliansens vallöfte av ökat antal poliser, har lett till organisatoriska och ekonomiska förÀndringar inom polisen..

I uppsatsen utreds de svenska personaloptionsreglernas förenlighet med EG-rÀtten. I 10 kap. 11 § 2 st. 2 p. IL framgÄr att dÄ en i Sverige obegrÀnsat skattskyldig person upphör att vara bosatt eller att stadigvarande vistas i Sverige likstÀlls flytten med att personaloptionen utnyttjas och skall dÀrför beskattas.

This essay examines middle school students? understanding of a text read aloud to them in English and the connection between the degree of listening comprehension and the expected increase of vocabulary throughout middle school. The same listening comprehension test was carried out in grades 4, 5 and 6 in a middle school in order to survey differences in English listening comprehension in regard to the ability to reproduce the content of an oral text. The result shows that there was a progression from level to level when it comes to comprehension and the number of words reproduced and that this progression was most noticeable between grades 4 and 5..

Gymnasieskolan Àr för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna Àr skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler vÀljer dock att lÀsa pÄ andra skolors kommuner. Elever som vÀljer att lÀsa pÄ andra skolor har andra ersÀttningskostnader. Detta gör det svÄrt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för Äret.

Detta arbete behandlar frÀmst bedrÀgeribrott och om denna brottslighet ökat till följd av att tillgÄngen till internet och att internetanvÀndandet ökat i samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att ge en bild och förstÄelse av hur ett ökat internetanvÀndande kan pÄverka ett bedrÀgligt beteende, det vill sÀga om ett ökat internetanvÀndande eller tillgÄngen till internet pÄverkar hur antalet bedrÀgeribrott förÀndras. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr: Finns det ett samband mellan internetanvÀndande och tillgÄng till internet hos befolkningen och antalet anmÀlda fall av bedrÀgerier? Kan detta eventuella samband förstÄs mot bakgrund av teorier rörande rationella val, samt sociala och ekonomiska faktorers pÄverkan pÄ brottslighet? För att kunna besvara frÄgestÀllningen och syftet för studien har undersökningen baserats pÄ en kvantitativ metod dÀr officiell kriminalstatistik frÄn Brottsförebyggande rÄdet och Ekobrottsmyndigheten anvÀnts. Vidare har viss statistik rörande sociala och ekonomiska faktorer inhÀmtats frÄn Statistiska centralbyrÄn.

SammanfattningDatum:2011-01-14 NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare:Damir Foric, Robert Medvegy, Sebastian Silva Handledare:Lennart Bogg Titel:Personalliggaren - Ett effektivt kontrollverktyg mot svartarbete inom restaurangbranschen? Nyckelord:Ekonomisk brottslighet, personalliggaren, svartarbete, rutinaktivitetsteorin. Problemformulering:Vad anser ekobrottsbekÀmpande myndigheter om personalliggarens effekt mot svart arbetskraft i restaurangbranschen? Vad anser tvÄ anonyma restaurangÀgare om personalliggarens effekt mot svart arbetskraft i restaurangbranschen? Vilka faktorer pÄverkar ekonomisk brottslighet? Syfte:Syftet med denna studie Àr att jÀmföra ekobrottsbekÀmpande myndigheters, en företagsrevisors, och tvÄ anonyma restaurangÀgares Äsikter om personalliggarens effekt pÄ svart arbetskraft och sedan styrka dessa Äsikter med teoretiska faktorer som pÄverkar ekonomisk brottslighet. Metod:Studiens syfte och problemformulering besvaras genom en kvalitativ ansats.

Globalt sett har stadsbefolkningen ökat stadigt under de senaste decennierna och trenden förvÀntas bestÄ sÀrskilt i utvecklingslÀnder. I Afrika har den snabba tillvÀxten i stadsomrÄden föranlett svÄrlösliga, grundlÀggande utmaningar. TillvÀxten sker till största delen genom informella och "markockuperande" bosÀttningar i oplanerade omrÄden dÀr nödvÀndig infrastruktur och samhÀllsservice saknas för flertalet. Det har blivit överbefolkat nÀra stadskÀrnorna. Det Àr höga halter luft- och vattenföroreningar och miljön Àr pÄ mÄnga hÄll hÀlsovÄdlig.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt nĂ€ringsliv dĂ„ alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhĂ„llanden och minska smĂ„företagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att frĂ„n och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhÄllningssÀtt som möjliggör en hÄllbar utveckling. För att möjliggöra en sÄdan undersökning har vi definierat begreppet hÄllbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn pÄ ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhÄller sig till hÄllbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hÄllbar utveckling och kommit fram till att det Àr möjligt att skapa enhÄllbar utveckling frÀmst inom ramen för den ekologistiska ideologin. HÄllbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsÀttning mellan synen pÄ tillvÀxt och ekologisk hÀnsyn.

Behovet av transportlogistik ökar i takt med samhÀllets globalisering, vilket leder till ökade pÄfrestningar av miljö och samhÀlle. DÄ dagens transportlogistik ej Àr hÄllbar i ett lÄngt tidsperspektiv krÀvs stora förÀndringar inom detta omrÄde. Ett modeord som ofta omnÀmns i dessa sammanhang Àr hÄllbar utveckling. Detta Àr ett omrÄde som mÄnga företag gÀrna framstÄr som vÀlutvecklade inom, men dÄ detta krÀver att företagen lÀgger resurser pÄ ett utvecklat miljö- och samhÀllsarbete sÄ kan frÄgan stÀllas hur vÀl företagens ekonomiska och hÄllbara utveckling samspelar med varandra. Syftet med denna studie Àr att ge en inblick i hur svenska företag arbetar med frÄgor som rör den hÄllbara utvecklingen med avseende pÄ transportlogistik.

Detta kandidateexamensarbete behandlar en mikrogasturbin som med luft som arbetsmedium anvÀnds för att generera elström samt vÀrma vatten. Syftet med arbetet Àr att studera den ökning av den befintliga turbineffekten som Àr möjlig genom att modifiera luftcykeln med injicering av vattenÄnga. Inledande studerades den befintliga termodynamiska cykeln i företaget Compowers mikrogasturbin modell ET10 för att förstÄ hur den termodynamiskt fungerar. Detta har skett i samrÄd med Compower utifrÄn material de tillhandahÄller. Vidare studerades en mÀngd vetenskapliga artiklar samt en del litteratur för att fÄ en bild av hur Änginjicerade mikrogasturbiner fungerar.

I Sverige finns mÄnga sommarstugeföreningar som direkt arrenderar ut mark till sina medlemmar genom bostadsarrende. FrÄgor kring bostadsarrendestÀllets skötsel finns inte reglerat i lag och inte heller alltid i arrendeavtalet. I vissa fall krÀver arrendegivaren i arrendeavtalet att arrendatorn mÄste vara medlem i föreningen. Syftet med uppsatsen Àr att analyser om det gÄr att inskrÀnka en bostadsarrendators totalnyttjanderÀtt genom att föra in skötselregler i föreningens stadgar och i sÄ fall med vilket majoritetskrav. Det ska Àven utredas vilken effekt en klausul som tvingar arrendatorn att vara medlem har pÄ majoritetskravet.