Stadsodling Àr ett aktuellt Àmne som Àr relativt outforskat. VÀrldens stÀder vÀxer i och med ökad urbanisering och befolkningstillvÀxt samtidigt som fossila brÀnslen och andra Àndliga resurser sinar. Det innebÀr att sÀttet maten som konsumeras i stÀderna produceras pÄ mÄste förÀndras, stadsodling kan vara en del av denna förÀndring. Den hÀr rapporten syftar till att undersöka stadsodlingens roll i den hÄllbara staden ? vilka ekonomiska, ekologiska och sociala effekter ger den upphov till och har den betydelse för stadens matbehov? I framtiden kommer matproduktionen att behöva öka för att mÀtta den ökande befolkningen.

Genom att intervjua fem lÀrare frÄn olika skolor, i syfte att ta reda pÄ lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i bedömning och betygsÀttning kom vi fram till att lÀrare har liknande tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsÀttning av eleverna anvÀnda dessa som underlag. Dels för att kunna anvÀnda som konkreta underlag/bevis för idrottslÀrarna och dels för elever/förÀldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. DÀremot fÄr vÄra intervjuade lÀrare in de olika momenten pÄ olika sÀtt i undervisningen, och menar att det bland annat Àr tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment fÄr i undervisningen. Ju mindre tid olika moment fÄr, desto mer avgörande blir de i den totala betygsÀttningen.

Syftet med studien har varit att utreda vilka typer av lokalt hÀrrörande avfall som skulle kunna fungera som potentiella rötningssubstrat tillsammans med matavfall i Kiruna kommun, samt vilka biogasutbyten som Àr möjliga att vÀnta sig frÄn avfallen i frÄgan. Utöver detta har syftet varit att lÀgga fram tekniska och ekonomiska lösningar pÄ hur biogas kan framstÀllas, samt jÀmföra matavfallstransporter via vÀgnÀt med avloppsnÀtet för att utreda vilket alternativ som Àr mest lÀmpligt att anvÀnda sig av.Metoden för att nÄ syftet har varit litteraturstudier, att jÀmföra med redan etablerade anlÀggningar och insamlingssystem samt utföra egna berÀkningar och analyser gjorda pÄ information och antagande gÀllande Kiruna kommun. Resultatet visade att en substratblandning pÄ matavfall, avloppsslam, hÀstgödsel och slaktavfall skulle kunna generera strax under 400 000 nm3 fordonsgas per Är och att en matavfallsinsamling utförd via vÀgnÀtet, men som anpassats till klimatet, var att föredra pÄ grund av stora gasförluster i avloppsledningsnÀtet.Resultatet visade pÄ ett totalt insparande av drygt 683 ton koldioxidekvivalenter om Äret, dock ett behov av att öka avfallstaxan med 379 kronor per hushÄlls och Är. En termofil vÄtrötning var den rötmetod som ansÄgs mest lÀmplig att anvÀnda sig av och för uppgradering av gasen Àr en sÄ kallad vattenskrubber att föredra. Den viktigaste aspekten som kom upp i diskussionen var den ekonomiska biten och den miljömÀssiga vinsten, huruvida det Àr lÀmpligt att lÄta ett mindre minusresultat sÀtta stopp för en möjlighet att spara in stora mÀngder vÀxthuspÄverkande gaser.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur 20 Svenska klÀdföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsÀttningar som krÀvs av företagen för ett framgÄngsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsÀttningar i klÀdföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill sÀga vilken ambition och vilka stÀllningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klÀdföretagens ambitioner och stÀllningstaganden gÀllande deras CSR-arbete innebÀr sett utifrÄn ett intressentperspektiv.Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömÀssiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stÄ till svars för sin samhÀllspÄverkan och deras sociala ansvar ska strÀcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nÄ ett framgÄngsrikt arbete med frÄgor kring CSR krÀvs att de identifierar ansvarsomrÄden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter.

Sveriges medlemskap i EU har, mot bakgrund av suverÀnitetsprincipen, inneburit att svenska bestÀmmelser pÄ den direkta beskattningens omrÄde mÄste vara förenliga med de grundlÀggande friheter som stadgas i EUF-fördraget. Utomlands bosatta fysiska personer beskattas för tjÀnsteinkomst i enlighet med SINK eller A-SINK med en definitiv kÀllskatt och inga kostnadsavdrag medges inom ramen för nÀmnda lagstiftning. Nekande av kostnadsavdrag för utomlands bosatta har, vid bedömning i EUD, ansetts utgöra hinder mot de fria rörligheterna inom unionen. Detta pÄ grund av att kostnader i direkt relation till förvÀrvandet av inkomsten Àr territoriellt avgrÀnsningsbara dÄ motsvarande intÀkt beskattas inom Sverige. En skattskyldiga enligt SINK eller A-SINK befinner sig sÄledes i en objektivt jÀmförbar situation med en obegrÀnsat skattskyldig enligt IL.

I dagens mer globaliserade vÀrld blir problemet med olika redovisningsmetoder ett allt större problem för investerare och finansiÀrer. För att motverka detta har IASB introducerat nya internationella redovisningsrekommendationer. För den Europeiska unionen, i och med det Àven Sverige, gÀller frÄn och med 1 januari Är 2005 dessa standarder, IAS/IFRS, för samtliga börsnoterade bolag.Denna studie kommer att inrikta sig pÄ de redovisningsrekommendationer som gÀller redovisning av immateriella tillgÄngar och goodwill, IAS 38, IFRS 3, samt Àven IAS 36 gÀllande nedskrivning.Vi har valt att studera följande problem ?Hur har de skÀrpta reglerna gÀllande redovisningen av immateriella tillgÄngar och goodwill pÄverkat dessa poster??.Syftet med denna studie Àr att se i vilken grad goodwillposterna förÀndrats under de senaste Ären, i och med införandet av de nya redovisningsstandarderna i enlighet med IAS/IFRS. Vi vill Àven studera i vilken mÄn den slopade avskrivningen har pÄverkat goodwill.

Syftet Àr att med Z-Score och relevanta nyckeltal jÀmföra konkursrisken för företag i fastighetsbranschen före krisen i början pÄ 90-talet med de företag som Àr verksamma idag. Dessutom Àr vÄr avsikt att utveckla jÀmförelsen genom att inkludera konkursframkallande faktorer. För att uppnÄ syftet med uppsatsen anvÀnde vi oss av en deduktiv ansats. En kvantitativ metodansats valdes för undersökningen. Teorin utgörs av Z-Score och dess förmÄga att bedöma företags konkursrisk, ekonomiska mÄtt för fastighetsbolag och relevanta nyckeltal.

Genom att intervjua fem lÀrare frÄn olika skolor, i syfte att ta reda pÄ lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i bedömning och betygsÀttning kom vi fram till att lÀrare har liknande tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsÀttning av eleverna anvÀnda dessa som underlag. Dels för att kunna anvÀnda som konkreta underlag/bevis för idrottslÀrarna och dels för elever/förÀldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. DÀremot fÄr vÄra intervjuade lÀrare in de olika momenten pÄ olika sÀtt i undervisningen, och menar att det bland annat Àr tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment fÄr i undervisningen. Ju mindre tid olika moment fÄr, desto mer avgörande blir de i den totala betygsÀttningen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare Àr syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte.I denna studie har den kvalitativa metoden anvÀnts för att uppnÄ uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primÀrdata Àr baserade pÄ personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som Àr verksamma inom kontantbranschen. SekundÀrdata bestÄr av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner.I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen.Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen dÄ det Àr revisorerna som utförligt ska granska företagets Ärsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning.

Stadsodling Àr ett aktuellt Àmne som Àr relativt outforskat. VÀrldens stÀder vÀxer i och med ökad urbanisering och befolkningstillvÀxt samtidigt som fossila brÀnslen och andra Àndliga resurser sinar. Det innebÀr att sÀttet maten som konsumeras i stÀderna produceras pÄ mÄste förÀndras, stadsodling kan vara en del av denna förÀndring. Den hÀr rapporten syftar till att undersöka stadsodlingens roll i den hÄllbara staden ? vilka ekonomiska, ekologiska och sociala effekter ger den upphov till och har den betydelse för stadens matbehov? I framtiden kommer matproduktionen att behöva öka för att mÀtta den ökande befolkningen.

Bakgrund: Arbetet med att integrera medlemslÀnderna i den Europeiska Unionen pÄgÄr inom en mÀngd omrÄden, men hur ser utvecklingen inom ledarskap ut? Tidigare studier har visat pÄ en stor variation mellan ledarskap i Europeiska lÀnder, samtidigt som andra studier pÄvisar att nationell kultur tycks ha inverkan pÄ ledarskap. TvÄ lÀnder inom EU som skiljer sig avsevÀrt Ät med avseende pÄ kultur Àr Sverige och Spanien. Det blir dÄ intressant att studera den ledarskapsstil en svensk ledare, som Àr prÀglad av den svenska kulturen i sitt sÀtt att leda, antar i Spanien. PÄverkar den spanska kulturen svenska ledare, och sÄ fall hur mycket och pÄ vilket sÀtt? Syfte: Syftet Àr att bidra med förstÄelse för vilken ledarskapstil svenska ledare antar gentemot sina spanska medarbetare i Spanien, samt att diskutera till vilken grad den spanska kulturen kan ha pÄverkat ledarskapsstilen.

Syftet med denna uppsats Àr att se möjliga effekter av ett förvÀrv pÄ företagets ekonomiska stÀllning. Denna studie Àr en kvantitativ studie med deduktiv ansats, vi har anvÀnt oss av sekundÀr data och med en metod som heter nya RIV metoden. Med hjÀlp av RIV metoden har vi med flera olika formler och berÀkningar nÄtt vÄrt resultat som sÀger att företag fÄtt negativ ekonomisk stÀllning vid förvÀrv..

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att granska tolv svenska företags Ärsredovisningar. Arbetet inriktar sig pÄ att redogöra för skillnader och likheter mellan företag som har redovisat ett positivt respektive negativt resultat. Metod: Vi anvÀnder oss av en induktiv metod, eftersom vi har valt att gÄ ifrÄn det specifika till det generella. Det fenomen vi har studerat Àr kommunikation. Insamling av information har skett genom att vi har granskat Ärsredovisningar med hjÀlp av ett egenutformat frÄgeformulÀr.

HÄllbarhet har blivit en allt viktigare frÄga i samhÀllet och kraven pÄ att företagen bidrar till en hÄllbar utveckling ökar dÀrför. MÄnga företag har dÀrför börjat hÄllbarhetsredovisa. Denna redovisning Àr helt frivillig och utgÄr vanligtvis frÄn miljöfrÄgor samt ekonomiska och sociala frÄgor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hÄllbarhetsredovisning, samt ta reda pÄ de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hÄllbarheten. Uppsatsen tar ocksÄ upp GRI:s riktlinjer som för tillfÀllet Àr de mest anvÀnda normerna vid hÄllbarhetsredovisning.I teoridelen görs bland annat en genomgÄng av olika teorier som kan förklara att företagen hÄllbarhetsredovisar.

Nya produkter mÄste till om den svenska massa- och pappersindustrin ska behÄlla konkurrenskraften gentemot utlÀndska producenter. Biokemikalier Àr en trolig framtida marknad för skogsindustrin, och den hÀr rapporten fokuserar pÄ möjligheten att investera i en mindre, lokal fabrik som producerar etylenoxid genom direkt oxidation av etanol. MÄlet med studien Àr att svara pÄ frÄgestÀllningarna; Hur hög grundinvestering kan tillÄtas vid anlÀggning av en lokal etylenoxidfabrik? Hur förÀndras grundinvesteringen nÀr vissa ekonomiska antaganden varieras? Hur mycket etanol kommer den tÀnkta etylenoxidfabriken att förbruka? Utöver dessa tre mÄl diskuteras Àven integration av etylenoxidfabriken med ett vedbaserat bioetanolraffinaderi. En skattning av den maximala grundinvesteringen har genomförts med nettonuvÀrdesmetoden. KalkylrÀnta, driftkostnader och marknadspris har varierats i en kÀnslighetsanalys. Vidare har förbrukningen av etanol berÀknats baserat pÄ litteratur.