Sökresultat:
4319 Uppsatser om Ekonomiska mćl - Sida 9 av 288
Styrning och skolutveckling i Kramfors kommun
Det hÀr examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och Àr en fallstudie av
Kramfors kommun. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar som handlar om vilken typ av styrning
av skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera de
problem som uppstÄr i och med den lÄga befolkningstÀtheten och det minskande elevantalet.
Vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lÀrare och en politiker
som har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fÀltstudie i Kramfors.
VÄra resultat Àr att kommunen styr skolverksamheten med hjÀlp av olika styrningsverktyg,
frÀmst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styr
skolverksamheten utifrÄn ett bytÀnkande, dÀr tÀtorter bedöms pÄ olika sÀtt beroende pÄ i
vilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den lÄga
befolkningstÀtheten Àr elevernas pendling.
ArenavÄgen : ett kommunalt lönsamhetsperspektiv pÄ fyra multiarenor
Bakgrund och problem: Det har byggts ungefÀr 50 nya arenor under 2000-talet och i flera fall har arenorna byggts i smÄ kommuner. Varje Är lÀgger Sveriges kommuner ut 400 miljoner kronor för att arenorna ska gÄ runt. Med detta som bakgrund tycks arenatrenden trots allt öka, men varför? Media lyfter ofta fram den ekonomiska situationen för en arena men kommunerna beskriver att de vill skapa ett vÀrde som inte kan mÀtas i ekonomiska termer. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och förstÄ kommunens syn pÄ en arenas lönsamhet genom att beskriva beslutsprocessen för etablering av en ny arena. För att uppfylla detta kommer vi att identifiera och förklara avgörande faktorer (bÄde ekonomiska och icke-ekonomiska). AvgrÀnsningar: Vi har valt att endast studera multiarenor och dÀrmed uteslutit andra typer av arenor.
HÄllbarhetsredovisning : fyra bankers ekonomiska pÄverkan
Fokus i denna uppsats ligger i att jÀmföra fyra organisationers hÄllbarhetsredovisningar och se i vilken utstrÀckning de uppfyller GRI:s riktlinjer för ekonomisk pÄverkan. De fyra organisationer som granskas Àr Sveriges storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Eftersom att de agerar inom den finansiella sektorn har en avgrÀnsning gjorts till det ekonomiska ansvaret eftersom det Àr det mest relevanta och intressanta att titta nÀrmare pÄ. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: PÄ vilket sÀtt, i sina hÄllbarhetsredovisningar, tillÀmpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk pÄverkan? Syftet Àr att se hur bankerna har presenterat sin ekonomiska pÄverkan enligt GRI:s riktlinjer och jÀmföra dessa med varandra. För att fÄ fram information om detta har respektive banks hÄllbarhetsredovisning för Är 2010 granskats och tolkats.
Separation av etanol frÄn bakugnsgas
En önskan finns frĂ„n brödföretaget Polarbröd AB i Ălvsbyn att veta om det Ă€r tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt att utvinna etanol ur gasen frĂ„n bakugnarna. För detta Ă€ndamĂ„l togs prover pĂ„ gasen som sedan analyserades med gaskromatografi. Proverna visade att gasen innehöll etanolĂ„nga motsvarande en volym av upp till 30 m3 etanol i vĂ€tskeform per Ă„r. De tekniska och ekonomiska förutsĂ€ttningarna för att separera ut denna etanol undersöktes och det visade sig vara tekniskt fullt möjligt men ekonomiskt tveksamt att genomföra en sĂ„dan separering med konventionella metoder. Nya separationsmetoder under utveckling visade pĂ„ betydligt bĂ€ttre ekonomiska förutsĂ€ttningar.
Ekonomiska aspekter av Skanskas miljöledningssystem
I dagslÀget finns en rad olika certifierbara standarder för miljöledningssystem (MLS), exempelvis British Standard (BS7750), European standard (EMAS). Trots att ISO 14 000 serien har funnits pÄ marknaden sedan 1996, finns det lite litteratur och forskning som behandlar dess ekonomiska effekter. ISO 14001 Àr en internationell standard för MLS och saknar absoluta krav pÄ miljöarbetet. Kraven Àr mer riktade mot organisatoriska frÄgor, dÀr företagen sjÀlva sÀtter upp sina mÄl. Detta examensarbete Àr utfört vid Skanska Sverige AB, VÀg och AnlÀggning Norr, Distrikt Norrbotten, som Àr certifierade enligt ISO 14001 sedan Är 2000.
Det vÀxer sÄ att det knakar - 150 Är av ekonomisk och befolkningsmÀssig tillvÀxt i Sverige
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka sambandet mellan befolkningsrelaterade variabler och ekonomins utveckling i Sverige mellan Är 1850 och Är 2000. PÄverkas den ekonomiska tillvÀxten av en Àndring i befolkningens storlek och har den aggregerade ekono-min i sin tur inverkan pÄ nativiteten? Med bakgrund av tre vÀl accepterade ekonomiska teorier kommer fyra egna modeller att stÀllas upp och skattas för att ekonometriskt faststÀlla hur signifikanta de inkluderade variablerna Àr. De tre eko-nomiska teorierna har tillÀmpats pÄ svensk data för att ge ytterligare bakgrund och tyngd Ät de eget uppstÀllda modellerna. Stor vikt har lagts vid att korrigera de tidsserier som anvÀnds för autokorrelation och ickestationÀritet.
Ekonomiska effekter av migration i vÀrlden och i Sverige
Att studera de ekonomiska effekterna av migration Àr tyvÀrr ett för stort Àmne för den Àr uppsatsen sÄ vi har valt ut vissa delar av detta Àmne att studera och i möjlig mÄn undersöka hur dessa effekter pÄverkar Sverige. De effekter som behandlas Àr effekter pÄ tillvÀxt för utvandrarlÀnder nÀr högutbildade emigrerar och hur invandrarlandets arbetsmarknad pÄverkas av immigration. Vi har undersökt bÄde teoretisk och empirisk litteratur och sedan jÀmfört slutsatser som dragits pÄ internationella data med de förhÄllanden som rÄder för Sverige. VÄra slutsatser Àr att en liten utflyttning av högutbildad arbetskraft kan medföra en positiv effekt pÄ humankapitalsnivÄn i ett utvecklingsland under vissa omstÀndigheter. Effekterna pÄ arbetsmarknaden i invandrarlandet Àr omtvistade men enligt de senaste empiriska undersökningarna medför en högre invandrartÀthet i en yrkesgrupp negativ pÄverkan för arbetskraften i denna yrkesgrupp.yrkesgrupp..
Framtagande av standardsortiment, ekonomiska produktionskvantiteter och bestÀllningspunkter : En fallstudie hos Spinova AB
Bakgrund - Bernstein et al. (2011) menar att kunder vill ha breda sortiment men att detta leder till problem för det tillverkande företaget. Större utbud attraherar fler kunder, speciellt pÄ en konkurrensutsatt marknad men samtidigt som detta ger positiva effekter medför det Àven en mer komplex produktion. Ett större sortiment tenderar att minska efterfrÄgan pÄ individuella produkter och företaget förlorar möjligheten med skalfördelar dÄ stora produktionsbatcher i detta fall medför stor lagerhÄllning. En metod för att göra produktionen av dessa artiklar mer kostnadseffektiv Àr att anvÀnda ett standardsortiment.Syfte - Syftet med studien Àr att ta fram ett standardsortiment och sedan identifiera de ekonomiska produktionskvantiteterna för det framtagna standardsortimentet.
Produktivitetens konsekvenser : TjÀnstesektorns inverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt
Denna uppsats undersöker om tjÀnstesektorns storlek har nÄgon effekt pÄ ett lands ekonomiska tillvÀxt. Data för 92 lÀnder under perioden 1975 till 2003 skattas i en dynamisk panelregression med tre alternativa metoder. Resultaten visar genomgÄende att effekten Àr negativ, dock med frÄnvaro av signifikans för vissa estimat. Detta resultat Àr i linje med den teoretiska bakgrunden som predicerar att produktivitetstillvÀxt Àr svÄrt att uppnÄ i tjÀnsteproduktion. Vidare sÀger teorin att den ekonomiska tillvÀxten blir lÀgre i lÀnder med stor tjÀnstesektor eftersom lÄngsiktig tillvÀxt per capita ytterst beror pÄ produktivitetstillvÀxt.
FörÀldraledighet och pappor - En empirisk studie om vad som pÄverkar pappornas uttag
Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar hur förÀldraförsÀkringen fördelas och dÄ med fokus pÄ pappans uttag. Som teoretisk bakgrund anvÀnds bland annat Gary Becker och hans teori om tidsallokering. I ett första skede redovisas vilka faktorer som förÀldrarna sjÀlva har uppgett pÄverkar förÀldrapenningens uppdelning. NÀstan en tredjedel svarade att ekonomiska skÀl vÀgde tungt. En annan slutsats frÄn denna del var att mannens arbete ansÄgs ha större betydelse, över fördelningen, Àn mammans.
HÄllbarhetsanalys av tvÄ nya byggnader i BollnÀs : Ett rÄdgivande underlag för kommande bostadsprojekt
Detta examensarbete redovisar hÄllbarhetsanalys av tvÄ nybyggda hyresbostÀder. I studien stÀlls Àven frÄgan om analysen Àr möjlig att anvÀndas som ett rÄdgivande underlag för kommande bostadsprojekt.Inom ekologisk hÄllbarhet genomförs en studie av koldioxidekvivalenter i stommens material och i brukarfasen av energiförbrukningen. Inom social hÄllbarhet analyseras en enkÀt dÀr boende i husen ger sin syn pÄ husen. Inom den ekonomiska hÄllbarheten anvÀnds en översiktlig berÀkning av livscykelkostnad (LCC).Studien visar att husens material spelar roll för hur mycket koldioxidekvivalenter som ingÄr i husets stomme, med rekommendationen att noga analysera kommande projekt i avsikt att om möjligt minska utslÀpp av vÀxthusgaser. I brukarfasen rekommenderas att se över möjligheten att komplettera uppvÀrmning av varmvatten genom solenergi.
Avskaffandet av revisionsplikten : Vad anser kontantbranschens intressenter?
Sedan 1983 har samtliga svenska aktiebolag lagstadgad revisionsplikt. En av mÄnga anledningar till revisionsplikten, Àr att den skall fungera som ett preventivt redskap mot den ekonomiska brottsligheten samt kvalitetssÀkra företagens rÀkenskaper. Utanför Sveriges stadgar och med fokus pÄ EU:s övriga medlemslÀnder, har avskaffandet av revisionsplikten genomförts sedan en tid tillbaka för smÄ aktiebolag. Anledningen torde vara att underlÀtta för bolagens ekonomiska överlevnad och stÀrka den internationella konkurrenskraften. Trenden har Àven uppmÀrksammats av den svenska regeringen, som presenterade sitt förslag om att avskaffa revisionsplikten för smÄ aktiebolag under 2006.
Handel och ekonomisk tillvÀxt : En studie om hur afrikanska lÀnders handelsöppenhet pÄverkar deras ekonomiska tillvÀxt
I denna uppsats studeras hur afrikanska lÀnders ekonomiska tillvÀxt pÄverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemstÀllningen har en tvÀrsnittsstudie utförts med hjÀlp av en regressionsanalys. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata som inhÀmtats frÄn VÀrldsbanken. Den beroende variabeln som undersöks Àr genomsnittlig tillvÀxt i reell BNP per capita mellan Är 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.
Management by Tittarsiffror: en kritisk diskursanalys av hur SVT kom att förlora sin identitet och istÀllet fann New Public Management
Den offentliga sektorn i Sverige har under de senaste decennierna pĂ„verkats av stora reformvĂ„gor. De bakomliggande idĂ©strömningarna har kommit att gĂ„ under samlingsnamnet New Public Management dĂ€r ekonomiska vĂ€rden starkt betonas. Man menar att det inte bör göras nĂ„gon skillnad mellan privata företag och offentliga organisationer i valet av organisationsstruktur och försprĂ„kar att den offentliga sektorn nĂ€rmar sig den privata sektorns organisationsstrukturer. Samtidigt har röster höjts kring att den offentligt-rĂ€ttsliga public service-televisionen, SVT, kommit under starkt inflytande av dessa ekonomiska vĂ€rden pĂ„ bekostnad av de demokratiska och att detta Ă€r problematiskt.Studien tar utgĂ„ngspunkt i dessa fenomen och undersöker med hjĂ€lp av diskursteoretiska utgĂ„ngspunkter huruvida SVTs ledning agerar med utgĂ„ngspunkt i en New Public Management-diskurs.VĂ„ra resultat visar att kritiken Ă€r befogad i det avseendet att det finns en tydlig NPM-prĂ€gel pĂ„ den diskurs som ledningen brukar. Ăven nĂ€r hĂ€nsyn tas till omkringliggande relevanta förĂ€ndringar ter sig de förĂ€ndringar som Ă€gt rum inom SVT som utmĂ€rkande dĂ„ man istĂ€llet för att fokusera pĂ„ sitt ursprungliga uppdrag och söka problematisera sitt förhĂ„llande till demokratin har kommit att prioritera dessa ekonomiska vĂ€rden..
PÄbyggnad med CLT-bjÀlklag i kvarteret Höken 1 : En studie av konstruktionsmÀssiga och ekonomiska förutsÀttningar
Ăr korslaminerat trĂ€ ett bra alternativ för pĂ„byggnader? Studiens syfte Ă€r att utreda hur vĂ€l pĂ„byggnader i CLT stĂ„r sig som alternativ i konkurrens med andra metoder att ta fram nya bostĂ€der inom tĂ€tort dĂ€r ett behov av förtĂ€tning finns. Studien riktar sig till en eventuell byggherre och i första hand till uppdragsgivaren: AB Gotlandshem.Kvartert Höken 1 Ă€r uppfört i början pĂ„ 1960-talet. De aktuella byggnaderna för en eventuell pĂ„byggnad Ă€r tre hus om tvĂ„ vĂ„ningsplan och kĂ€llare. Dessa byggnader benĂ€mns: B, D och F.