Sök:

Sökresultat:

4319 Uppsatser om Ekonomiska mćl - Sida 57 av 288

JÀmkning och annan skÀlighetsbedömning av skadestÄndsansvar

SkadestÄnd Àr en ersÀttning i pengar som skall sÀtta den skadelidande i samma ekonomiska stÀllning, som om skadan inte hade intrÀffat. SkadestÄnd regleras i skadestÄndslagen (1972:207). Vid skador, dÀr den skadelidande drabbas av skada som en följd av brott, regleras dessa typer av skador Àven i brottsskadelagen (1978:413). NÀr det gÀller skador som uppkommer i trafiken, Äterfinns regler om detta i trafikskadelagen (1975:1410). Huvudregeln Àr att full ersÀttning skall utgÄ till den som drabbas av skada.

Kommer f d Östtyskland att komma ikapp? : TillvĂ€xt i det Ă„terförenade Tyskland

Snart femton Ă„r efter det tyska Ă„terförenandet befinner sig landet i nĂ„got av ekonomisk stagnation. I denna uppsats undersöks om Solows neoklassiska modell kan bidra till att kartlĂ€gga orsakerna till detta. För att kunna tydliggöra skillnaderna mellan landsdelarna undersöks f d Öst- och VĂ€sttyskland var för sig och med hjĂ€lp av simuleringar försöker jag se pĂ„ hur utvecklingen för framtiden kan te sig. En tydlig orsak till landets ekonomiska problem verkar vara det lĂ„ga bidraget till tillvĂ€xten frĂ„n arbetskraften. Enligt mina simuleringar verkar nĂ„got överraskande det forna Östtyskland produktivitetsmĂ€ssigt vara pĂ„ vĂ€g ikapp det forna VĂ€sttyskland i ett femtioĂ„rigt perspektiv, till stor del pĂ„ grund av en högre investeringskvot och högre teknisk utvecklingstakt..

Arbetsrationalisering genom samarbete : en fallstudie

To be a part of the future we have to make a profit, one way to improve the profit margin is by reducing the fixed costs. This paper discusses the financial results of equipment cooperatives in crop production. Through a case study of three farms in Södermanland, we have an example of how it can look today and how it could look tomorrow. The three farms are crop-producing farms with slightly different orientation. Jursta GÄrd, 155 hectares, and DjursnÀs SÀteri, 215 hectares, have grains crop and oilseed crops as the main crops, and Nibble GÄrd, 340 hectares, mostly have pasturelands and some grain crops.

Utbildningssituationen i Tanzania : En studie om hur avskaffandet av den allmÀnna skolavgiften har pÄverkat nÀrvarograden i Kagera

Tanzania har lÀnge strÀvat efter att uppnÄ sÄ kallad universal grundskoleutbildning, menhaft blandad framgÄng, Är 2001 genomfördes ett nationstÀckande projekt för att försökauppnÄ detta (BEMP). Som en del av projektet avskaffades skolavgiften i landets statligagrundskolor vilket förvÀntas öka nÀrvaron i skolorna. I denna uppsats kommer enutbildningsmodell anvÀndas för att analysera hur situationen har utvecklats frÄn Är 1994till 2004 samt effekterna av projektet. En aning förvÄnande sÄ visade det sig attnÀrvarograden har sjunkit mellan de undersökta Ären. Slutsatsen som kan dras av det Àratt skolavgiften endast utgör en liten del av kostnaden som förknippas medgrundskoleutbildningen och att det krÀvs fer ÄtgÀrder Àn att endast ta bort ekonomiskaintrÀdeshinder för att uppnÄ universal grundskoleutbildning..

Kina : Möjligheter och problem vid en etablering i Mittens rike

Den ekonomiska utvecklingen i Kina har varit snabbare Ă€n i nĂ„got annat land och idag tillhör Kina toppskiktet bland vĂ€rldens ledande ekonomier. År 2001 blev Kina en fullvĂ€rdig medlem i WTO vilket gjorde att Kinas nĂ€ringsliv öppnades upp allt mer för utlĂ€ndska företag och investeringar, men den kinesiska staten vill inte helt slĂ€ppa kontrollen över vissa strategiskt viktiga marknader. Beroende pĂ„ bransch, verksamhet eller etableringsform Ă€r förutsĂ€ttningarna olika. Det finns alltsĂ„ mĂ„nga specifika faktorer och förhĂ„llanden som kan skapa möjligheter eller problem för företag som skall etablera sig i Kina. Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att synliggöra just de specifika möjligheter och problem som finns pĂ„ den kinesiska marknaden och hur svenska företag som har valt att etablera sig i Kina upplever dessa..

Ekonomisk ojÀmlikhet och tillvÀxt i en global vÀrld

FrĂ„gan om ekonomisk ojĂ€mlikhet tillhör kanske en av de mest kontroversiella frĂ„gorna genom historien. Åsikterna om fördelar och nackdelar med ekonomisk ojĂ€mlikhet, men kanske framförallt graden av ojĂ€mlikhet gĂ„r isĂ€r. Det har till en början inom forskningen antagits att ekonomisk ojĂ€mlikhet Ă€r en förutsĂ€ttning för tillvĂ€xt genom att det frambringar investeringar och Ă€r viktigt för incitamentsskapandet. Ny forskning tyder dĂ€remot pĂ„ att tillvĂ€xt och ekonomisk ojĂ€mlikhet har ett negativt samband, sĂ€rskilt nĂ€r förhĂ„llandet studeras pĂ„ lĂ„ng sikt. Om sĂ„ Ă€r fallet har detta stor betydelse för ekonomiska och politiska beslut.

UtlÀndska studenter : Vilka samhÀllsekonomiska effekter kan motivera att deras utbildning i Sverige subventioneras?

De senaste Ären har det förts en debatt i Sverige om utlÀndska studenter vid svenska universitet och högskolor och om studieavgifter ska införas för denna grupp studenter.Genom att försöka koppla de ofta förekommande argumenten i den diskussionen till den ekonomiska teorin om externa effekter syftar denna uppsats till att svara pÄ vilka effekter av utlÀndska studenter som, ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv, skulle kunna berÀttiga att det svenska samhÀllet subventionerar deras utbildning. Det finns flera effekter, varav de flesta Àr externa, som gynnar svenska samhÀllet och dÀrmed skulle kunna berÀttiga subventioner. Den viktigaste Àr att kvalificerad arbetskraft lockas till Sverige..

Majorbolagen och musikern i dagens musikindustrier : Med marknadsföring som den gemensamma nÀmnaren

Denna studie avser att undersöka hur man kna anvÀnda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien Àr utförd pÄ tre olika skolor med Ätta informatanter, bÄde lÀrare och elever. Studien rör Àmnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebÀr att den bygger pÄ vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrÄn olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som anvÀnts Àr av semistrukturerad karaktÀr, d.v.s.

Regionala obalanser och matchningseffektivitet i Sverige 1983-2004

Denna uppsats analyserar matchningseffektiviteten mellan lediga jobb (vakanser) och arbetslösa. Det faktum att den svenska Beveridgekurvan skiftat utÄt under 1990-talet Àr en indikation pÄ att de arbetslösa inte lika effektivt ?matchas? ihop med de lediga jobb som skapas. I uppsatsen identifieras tvÄ faktorer som pÄverkar matchningseffektiviteten; sökbeteendet hos arbetsgivarna och de arbetslösa, samt regionala obalanser mellan utbud och efterfrÄgan pÄ arbetskraft. Sammanfattningsvis kan sÀgas att bÄda faktorerna tycks bidragit till sÀmre matchningseffektivitet under 1990-talet..

"Att komma vidare"- Drivkrafter, hinder och strategier för ett livslÄngt lÀrande

Denna C-uppsats syftar till att nÄ en större förstÄelse för vilka krafter det Àr som pÄverkar individers engagemang i ett livslÄngt lÀrande. BÄde lÀrandets livsvida och dess livslÄnga dimension behandlas. Dessa dimensioner Àr ett försök att inom ramen för ett livslÄngt lÀrande beskriva hela det universum inom vilket lÀrande kan ske. Studien har genomförts med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer och sex informanter, som alla har anknytning till ÀmnesomrÄdet pedagogik. Resultatet visar att den starkaste drivkraften utgörs av individernas egen inneboende lÀngtan och vilja till lÀrande och utveckling.

Inflationsprognoser i Sverige: Vilket gapmÄtt bör anvÀndas?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida BNP-gap kan förutspÄinflationen bÀttre jÀmfört med arbetslöshetsgap. Svensk kvartalsdata frÄn1993 till och med 2005 har anvÀnts. GapmÄtten skapas med tvÄ olika metoder,en linjÀrregression och ett HP-filter. En direkt prognosmodell anvÀnds föralla prognoser med out of sample metodik. Prognoshorisonterna somanvÀnds Àr ett kvartal, fyra kvartal samt Ätta kvartal.

U+ME - ?Den nordligaste kulturhuvudstaden nÄgonsin?

I övergÄngen frÄn industrialism till post-industrialism förÀndras stÀdernas ekonomiska förutsÀttningar och ökar konkurrensen. StÀder som tidigare haft en god tillvÀxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens frÄn lÀnder som tillhandahÄller billigare arbetskraft. I den hÀr situationen vÀljer mÄnga stÀder att satsa pÄ att stÀrka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invÄnare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi Àr att satsa pÄ kultur och evenemang. VÀrdskapet för evenemang kan vid första anblick framstÄ som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, nÄgot som gagnar staden med alla dess invÄnare samt Àven regionen och landet som helhet.

Mikroproduktion av el : Micro-production of electricity

PÄ elmarknaden har man utvecklat fenomenet mikroproduktion av elenergi vilket innbÀr att slutkunden sjÀlv ska producera sin el frÀmst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett vÀxande  intresset för mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det frÀmst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sÀtts upp vid deras egendom. I den hÀr studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anlÀggningar för att producera smÄskalig elkraft. Men Àven tittat pÄ den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt stÀllt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror.

Varsam och inspirerande design av utemiljön vid Àldreboenden

PÄ senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lÀgga ner sin verksamhet, till följd av dÄlig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrÄgan och en stark Euro har lett till sÀnkta avrÀkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen Àr trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mÀngd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrÄgan pÄ kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrÄgan tÀcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att Äterta marknadsandelar frÄn utlÀndskt köttet krÀvs bÀttre lönsamhet i produktionen.

Stadsplaneringens pÄverkan pÄ de unga i Malmö : en fallstudie i VÀstra Hamnen

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad förstÄelse och kunskap om hur samhÀllsplanering kan pÄverka ungdomars intresse och fritid. Studien har utförts i stadsdelen VÀstra Hamnen i Malmö.Malmö Àr en stad som har haft mÄnga sociala och ekonomiska svÄrigheter med hög arbetslöshet och utbredd ungdomskriminalitet.I detta arbete har studier gjorts kring hur sociala, ekonomiska och ekologiska satsningar, i omrÄdet VÀstra hamnen, har pÄverkat ungdomar i Malmö. Bo01 Àr ett omrÄde som ligger i VÀstra Hamnen. OmrÄdet försörjs endast med lokalt producerad förnyelsebar energi. Bo01 uppmÀrksammades och blev ett internationellt exempel pÄ hÄllbar stadsutveckling i samband med invigningen av bostadsomrÄdet i stadsdelen VÀstra Hamnen.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->